tisdag 12 januari 2016

Richard von Coudenhove-Kalergi & Pan-Europa


Fortsättning på



När jag läser Richard von Coudenhove-Kalergis manifest Pan Europa så tycker jag att allt låter ganska bra, i alla fall om man utgår från den tidens Europa, som var uppsplittrat på en massa små länder. Det är logiskt att tycka att man vill rädda Europa genom att förena alla länder och bilda en stark union, som kan hävda sig mot andra stormakter. Så vad är det som är fel med det?
Det som han skrivit i sitt manifest räcker inte för att kalla honom kriminell, tvärtom.

Jag letar bland texter för att hitta mer om hur han tänkte och vad han kunde ha varit påverkad av. Kan det möjligen vara så att han hade avsikter som han inte berättade officiellt? 

Eller var han påverkad av andra personer, som hade egna avsikter med hans Pan European Union, kanske utan att berätta det för honom? Var han manipulerad till att utveckla en ideologi, som egentligen var avsedd att få andra konsekvenser än dem han själv hade tänkt sig?

Eftersom han i sitt manifest skriver så idealistiskt om att rädda Europa så är det svårt att tänka sig annat än att han verkligen var en idealist, som ville det bästa, och så verkar han ju uppfattas av de europeiska politikerna. 
Angela Merkel har fått Kalergi-priset, samtidigt som andra har försökt att stämma henne för landsförräderi och högförräderi, på grund av allt som invandringen orsakat. Och Kalergi beskrivs som den som planerat allt detta kaos.

Richard var inte dum, han var doktor i filosofi och tydligen en idealist, som fokuserade på att tänka ut den perfekta samhällsordningen för att rädda Europa.

Tänk om felet ligger i att det inte går att hantera världen på det sättet. Att en ensam person inte kan tvinga hela länder att lyda en viss ideologi, som han själv har räknat ut. Det finns alltid en liten tuva, som idealisten inte känner till, och den lilla tuvan kan växa och få hela lasset att stjälpa. Det finns ju många som har orsakat kaos och folkmord i sina länder på det viset och det spelar nog ingen roll om ideologin kommer från höger eller vänster.

Idén om ett enat Europa är väl bra, men egentligen så fanns det ju redan ett system för en slags enhet och det var kungafamiljerna. Eftersom de kungliga mest bara fick gifta sig med varandra så blev det ju som att man hade en stor familj, som var utspridd i alla länder. En kung kunde ju inte anfalla ett annat land utan att då även anfalla sina egna släktingar och förstöra livet för dem.
Egentligen borde väl det vara en väldigt bra metod för fred. Sedan kunde alla dessa kungar (med några av sina ministrar) ha suttit i ett gemensamt europeiskt råd.
Om inte den metoden fungerade så är det ju svårt att tro att en annan skulle fungera bättre.

Varför kunde inte Kalergi tänka i sådana banor?
Varför var han tvungen att hitta på att här skulle finnas ett nytt, styrande herrefolk, som inte ens kom från Europa?

För det var tydligen just det, som han hade hittat på, vilket man ser om man läser vidare i hans skrifter och speciellt då i Praktischer Idealismus, som är så gott som förbjuden. När Unabhängige Nachrichten tänkte publicera den så kom polisen och beslagtog deras enda exemplar. Boken nämns inte ens i den paneuropeiska rörelsen. Man låtsas att den inte finns.

Man kan alltså tänka sig att Kalergi publicerade enbart accepterade tankegångar i sitt manifest och att det blev detta som alla politiker tog till sig och följde.
Men kärnan i budskapet hölls i det dolda. Denna kärna kanske inte var avsedd för vare sig allmänheten eller politikerna, eftersom Kalergi ansåg att de var rätt så dumma. Boken trycktes inte i så många exemplar så den kanske bara skulle finnas i den inre kretsen av hans ideologiska och intelligenta vänner, som kunde förstå det hela. Men vilka var det?

Richard Nicolaus von Coudenhove-Kalergi kom från en gammal adlig släkt och hans pappa Heinrich var greve och diplomat och talade 18 språk, bland annat japanska, ryska, arabiska och hebreiska.
Heinrich var från början antisemit, men när han skrev sin lilla bok Das Wesen des Antisemitismus (Antisemitismens väsen) för att befästa sin åsikt så blev det i stället så att han ändrade sig och menade att antisemitismen bara var något som berodde på religiös fanatism, som egentligen stammade från judaismen själv, som är en av världens äldsta religioner, och närmare bestämt från en slags trångsynthet vid förkunnandet av Torah och Ezra. 

Heinrich menade att de hade tolkat religionens innersta väsen på fel sätt och att denna intoleranta, monoteistiska fanatism framkallade opposition från grekisk-romerska polyteister, som då vände sig mot judarna.

Här kan man ju hejda sig och fundera litet. Var inte det något viktigt? Om en fanatisk trångsynthet hade hängt med så länge och spritt sig så mycket via just den religionen så kunde man väl förvänta sig att den skulle fortsätta att göra så. Ska man verkligen idealisera en sådan religion? 
Är inte fanatisk monoteism eller monism, i grunden ett karaktärsdrag, som lätt leder till opposition, krig, motstånd och förföljelse när företrädare för olika monismer träffar varandra och använder olika språk.

Judarna hade tydligen blivit anklagade för girighet och feghet och Marx hade skrivit att judarna var egoistiska och hade "penningen till gud".
Heinrich bredde nu på litet extra med historier om genier och hjältar, vilket skulle bevisa motsatsen, för att försvara dem.
Om man vill veta mer så kan man läsa Das Wesen des Antisemitismus.
Man kan klicka på böckerna här. 




Richard var alltså väl förtrogen med judarnas historia. Hans pappa hade till och med undervisat honom i hebreiska när han var liten.

Han kom att idealisera judarna och se dem som det perfekta herrefolket eftersom de hade andliga och estetiska kvaliteter, som dessutom hade finslipats under generationer av opposition och förföljelse. Han menade att all den estetik, som fanns i den europeiska kristendomen, egentligen härstammade från judaismen. Han såg judarna som högtstående övermänniskor, som genom tiderna förblivit trogna sitt teokratiska ideal att förena etik och politik för att skapa det jordiska paradiset.
Stark karaktär parad med mental skärpa gör dem till framtidens perfekta ledare, menade Richard.
Men samtidigt sade han också att det finns en fara med deras karaktär och det är att de judar, som glömmer sin etik kan sjunka till att bli cyniska egoister, medan andra människor inte sjunker på samma sätt.

 Men det betyder inte att hans mamma blev glad över att han gifte sig med den 13 är äldre judinnan och skådespelerskan Ida Roland (Klausner). Mamman, som nu efter Heinrichs död var familjens överhuvud, ansåg att denna kvinna inte dög så hon uteslöt Richard ur familjen.
Att bli utesluten ur sin europeiska, adliga familj av sin egen mamma, måste kännas hemskt och det blev nog inte bättre av att mamman kom från Japan. Den nu utmobbade Richard kan mycket väl ha känt sig som att han saknade verkliga rötter (dessutom var han själv född i Japan).

Han ”satt i klistret” mellan europeisk adel, Japan och judar så han var väl nu tvungen att skapa sig en ideologi, som kunde binda ihop allt detta till något positivt, som han skulle kunna identifiera sig med.

Att en son blir utesluten ur familjen är nog något som i adliga kretsar är något väldigt betydelsefullt. Det kanske innebär att man blir förbjuden att närvara vid familjens möten, fester och högtider och kanske till och med arvet är i fara? Man kanske också blir sedd som en värdelös person av familjens alla vänner och jag antar att ryktet sprids snabbt i de adliga kretsarna. Det kan inte vara roligt och det borde vara något, som föregås av konflikter, diskussioner och upprörda känslor. Det kan nog också ge upphov till att den uteslutne börjar att fundera på revansch för att få tillbaka sin status (eller hämnas på någon?)
Hans mamma hade också blivit utesluten ur sin fina familj i Japan och då även förlorat sitt arv. Det var när hon mot sin pappas vilja gifte sig med Heinrich.


Richard skaffade sig nya ideologiska rötter med sitt manifest och sina skrifter, men även från denna position kan man säga att han blev utkastad när nationalsocialisterna brände hans böcker och han såg sig tvungen att fly från nazisterna.

Richard var besjälad av tanken på ett enat Europa eftersom han såg det första världskriget som en enorm katastrof, som dessutom hade startat i hans hemtrakter när arvtagaren till Österrike-Ungerns tron, ärkehertig Franz Ferdinand av Österrike mördades i Sarajevo. 


”Den ersten Weltkrieg empfand ich als Bürgerkrieg zwischen Europäern: als Katastrophe erster Ordnung.“ Så han utvecklade sina idéer om ett enat Paneuropa.

Han var bara 20 år när kriget startade och han befann sig i centrum av händelserna i de adliga kretsarna i Österrike-Ungern. Hans pappa hade dött och hans mamma kände sig inte hemma i Europa. Sedan blev han dessutom utkastad från familjen av sin mamma!
Kanske inte så konstigt att han blev besatt av tanken på att skapa enhet.

När han i unga år på olika sätt hade förlorat både pappa, mamma, adeln och Japan och troligen också känslan av att ha ett tryggt land, så var det kanske bara judarna kvar att ty sig till och ha som ideal, hem, rötter och förankring, tillsammans med en hustru, som var judinna. Det blev hans nya hemvist och hans nya aristokrati. 


Nu var han med i frimurarna, hans tal gjorde succé och han hade tusentals begeistrade anhängare.
”Wohl der hervorragendste dieser Vorträge – die wundervollen Ausführungen des Bruder Coudenhove-Kalergi über die Nation als Kirche – wurde auch einem weiteren Kreise zugänglich gemacht. Auf Einladung des Bruders Großmeisters sprach der junge Gelehrte dessen Ideen schon viele Tausende begeisterter Anhänger haben, im überfüllten Saale des Konzerhauses zu einer andächtig lauschenden Menge von Angehörigen und Freunden unserer Brüder. ”

Den nya flaggan symboliserade ett enat Europa och engelsmän och fransmän omfamnade varandra och pussades och grät av lycka. Så började man att jobba på saken. Hos frimurarna hade Kalergi nu fått rika och mäktiga vänner, som anslöt sig till hans idéer.
Och han anslöt sig till deras?

Man skulle nu rationalisera den europeiska industrin och upplösa nationella ekonomier. Jordbruket skulle intensifieras och få en högre och kvalitativt bättre bearbetning med hjälp av det internationella kapitalet. (Wiederauslieferung der deutschen Bauern an die Hochfinanz). 

Man planerade hur man skulle göra med alla samhällsfunktioner ungefär som om man redan ägde hela Europa.

På frågan om hur ett sådant ekonomiskt beroende mellan de olika länderna ska kunna fungera vid ett eventuellt krig så svarar man att i ett Paneuropa kan det inte bli något krig. Det är omöjligt, därför att den yttersta orsaken till krig är att folk är olika. Så för att undanröja denna orsak till krig så ska man skapa en enhetlig befolkning.


Helst skulle man också ha ett gemensamt språk och frimurarlogen Weltbund hade valt esperanto som ”sitt språk”. (Men jag tvivlar på att de verkligen satt och diskuterade viktiga frågor på esperanto!)

Paneuropa betyder alltså att nationella ekonomier ska upplösas till förmån för en internationell ekonomi. De olika folken och deras olika kulturer ska också upplösas.
Paneuropa bedeutet also die Auflöschung der nationalen Wirtschaft zugunsten des internationalen Konzerns und die Auflösung der Völker und deren Kulturen. Das ist Paneuropa!

Richard hade skrivit om betydelsen av att ena Europa så att det kunde bli ett maktblock, som kunde ha vänskapliga relationer med andra block. Men frimurarnas intressen handlar inte om bara Europa.
De säger att de har nått sitt mål när det inte längre finns några olika partier på jorden, när hela mänskligheten är en enda flock med en enda herde. "
Die Freimaurerei wird ihr Ende erlangt haben, wenn es dahin gekommen sein wird, daß es keine Parteien irgendwelcher Art unter den Menschen mehr geben wird, wenn Ein Hirt sein wird und Eine Herde; dann wird der Bund der Freimaurer aufgehen in die Menschheit. Der Bund der Freimaurer hat eine gewaltige Kraft, die zunimmt von Jahr zu Jahr, bis zur Allmacht geworden ...."

Men... men... detta kan inte vara någon idé som kommer från Richard von Coudenhove-Kalergi.

Det är tryckt i Leipzig 1894!
När den texten lästes som undervisningsmaterial hos frimurarna var Richard en nyfödd baby i Tokyo!


Den dagen skall komma då både monarkier och religioner störtar samman. Den dagen är inte långt borta. Det är den dagen som vi väntar på. Då kommer världens alla storloger att förenas i broderskap.
„Der Tag wird kommen, an welchem bei allen Völkern, die Monarchien und Religionen zusammenstürzen. Dieser Tag ist nicht mehr fern. Das ist der Tag, den wir erwarten.... Dann werden alle Großlogen und alle Großoriente der ganzen Welt sich in einer allgemeinen Verbrüderung zusammenfinden."

Texten trycktes i Paris 1889, dvs fem år innan Richard föddes.

Den franska storlogen (Grossorient) säger 1889:
Det frimureri, som förberedde 1789 års revolution, har en plikt att fortsätta sitt verk.
„Die Freimaurerei, die die Revolution von 1789 vorbereitete, hat die Pflicht, ihr Werk fortzusetzen. 




Men jag får i alla fall ett intryck av att frimurarna hela tiden har jobbat på att störta länder, regimer och kulturer eftersom en massa citat från olika ställen tyder på det.
Kalergi villa skapa ett enat Europa för att det aldrig mera skulle kunna bli något krig, medan frimurarna, i alla fall enligt dessa citat, gärna kan tänka sig att skapa kaos och krig för att krossa folk, kulturer och länder så att man i stället kan skapa en enhetlig värld med en enda ledning.

När jag läser om Kalergi får jag en känsla av att han rör sig mest på det filosofiska planet, där det mest handlar om analyser av religioner och människans sinne, för att hitta en metod att skapa fred. Han hade väl inget spontant intresse av hur man skulle sköta ekonomi, jordbruk, kolgruvor och stålverk.

Men det hade frimurarna och jag får en helt annan känsla av deras citat. De tycks vara mera nere på jorden där de vill få till stånd en enhetlig värld där de själva kan ta makten. Eftersom de hade dessa idéer redan innan Kalergi var född, så tror jag att Kalergi blev påverkad av dem (kanske av skrifter innan han träffade dem) och sponsrad av dem för att de ville ha en lärd frontfigur som kunde tala bra för idén.

Om man tycker att han verkar dubbel i det han skrivit så kan det vara att han beskrev sina egna idéer på ett visst sätt och sedan gav uttryck för frimurarnas idéer på ett annat sätt och man märker att tankarna skiljer sig på ett sätt som verkar litet konstigt. 


Kalergi kanske fick i uppdrag av dem att göra en skrift på ett visst sätt? Kanske blev manipulerad i en viss riktning. Eller så ville han anpassa sig och vara till lags nu när han hade hittat en ny ”andlig aristokrati” att tillhöra.
Denna nya aristokrati verkar ha bestått av både judar och frimurare och vad de hade för samband med varandra blir för mycket att reda ut. Jag googlade på "judar frimurare" och hittade en lång utläggning, som jag inte alls kan bedöma:


Judar och frimurare har ofta förknippats med varandra. Det finns en vida spridd myt om att frimurarna har del i en världsomfattande konspiration, som har som sitt yttersta mål att lägga världen under en “sionistisk“ regering som skall kontrollera allt och alla.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar