lördag 7 januari 2017

Surt eller syrabildande



Det var Ragnar Berg, som på 30-talet i Tyskland uppfann och lanserade begreppet "syrabildande". Han lät sina försökspersoner leva på olika sorters mat och sedan undersökte han resultatet (det går att mäta ph-värdet i urinen) och kom fram till att vissa födoämnen var syrabildande, dvs att de efterlämnade sura produkter i kroppen och att detta då ledde till sjukdomar och ohälsa, speciellt reumatism och andra kroniska inflammationer.
Detta ledde till att han uppställde tabeller över syrabildande och basbildande mat och dessa tabeller kan vi fortfarande köpa i hälsokostbutiker.


Tabellerna kan kortfattas så här:
Syrabildande är kött, fisk, ägg, mjölk, fett, frön, säd, nötter och baljväxter. Det är där vi har proteiner och fett.
Basbildande är frukt, grönsaker (blad) och rotfrukter. (Undantag är de grönsaker, som egentligen är blommor eller knoppar, som ex brysselkål och blomkål).

Fetter är syrabildande, men, vad jag minns, så fanns bara smör och olivolja med i hans lista, eftersom det var det man använde på den tiden. Margarin hade man ännu inte börjat sälja och det fanns heller inte en massa vegetabiliska oljor i matlagningen. Rapsoljan var på den tiden bara en lampolja eftersom raps är giftig (i dag är den genmanipulerad för att innehålla mindre gift och kallas också canola oil.)

Ragnar Berg tycks bara ha brytt sig om balansen mellan syror och baser och inte alls tagit någon notis om vilka syror, som det gällde. Kött, fisk, ägg och säd är syrabildande (fett är gjort av fettsyror), men de innehåller inte samma typ av fett.

På 50-talet ville man politiskt stödja jordbruket och myndigheterna spred sin information om att det skulle vara nyttigt att äta säd, vegetabiliska oljor och margarin, medan det skulle vara farligt att äta animaliskt fett. Detta har man trott på ända tills nu när allmänheten kan ta sin information från andra håll än bara från det statliga Livsmedelsverket.
På YouTube finns ett (eller flera) föredrag där dr. Eenfeldt med diagram visar hur våra sjukdomar och fetma ökade med denna diet.
I slutet på 1900-talet kom man också fram till att vegetabiliskt fett innehåller linolsyra (omega-6) som är kraftigt inflammatoriskt eftersom det bryts ner till arakidonsyra, som kroppen använder till att göra prostaglandiner, som kan kallas "inflammationsämnen". Oljor och margarin (i kombination med kött och bröd) ger ett så stort syraöverskott att kroppen inte kan hantera det.


Om man läser om hur Aspirin och Bamyl (acetylsalicylsyra) fungerar så ser man att de blockerar ett enzym, som heter cyklooxygenas (COX). Detta motverkar bildandet av prostaglandinerna eftersom COX behövs för att kroppen ska kunna omvandla arakidonsyran till prostaglandiner.
De prostaglandiner, som är gjorda av linolsyra (arakidonsyra) är mer aggressiva än dem, som är gjorda av omega-3 (fiskfett). De kan anses medverka till kroniska inflammationer, som inte bara är något som gör ont. Det är också dåligt för blodcirkulationen eftersom de gör att blodet blir mer tjockflytande.
Kött, fisk och ägg är visserligen syrabildande, men de innehåller egentligen inte omega-6-fetter (linolsyra). Mot det kan man invända att i dag så äter djuren foderkakor, som innehåller omega-6, och det gör att deras kött i dag kan vara sämre än förr i tiden när de bara åt gräs. Det bästa kan då, med tanke på den saken, vara att äta lammkött (om lammen bara har ätit gräs). Eller att försöka utesluta så mycket vegetabiliskt fett som möjligt från kosten och det gäller då att undvika främst margarin, olja och säd men kanske också att inte äta för mycket nötter och frön där linolsyran finns.


Ragnar Berg, som skrev syra-bas-tabellen, kände alltså inte till att det är just det vegetabiliska fettet (linolsyran / arakidonsyran) som är den stora boven bland syrorna. Om han hade känt till den saken så skulle han också ha gjort en hel del andra experiment och hans tabeller skulle ha sett annorlunda ut.

Om kroppen har tillgång till fettet från fisk (omega-3) så använder den hellre det till att göra sina prostaglandiner och dessa har då inte så aggressiva effekter. (Ett överaktivt immunförsvar kan även angripa den egna kroppen: autoimmuna reaktioner).

Nu är det inte så att man bara ska äta det som är basbildande, medan allt syrabildande skulle vara farligt. Det är linolsyran, som kan anses vara farlig, men naturen har också gjort så att allt det som innehåller linolsyra är ganska svårt att plocka och äta i några större lass. Hur lätt är det att skaffa en sked med olja ute i en naturlig skog? Hur lätt och gott är det inte att leta reda på och tugga i sig en näve med gräsfrön? Jämfört med att plocka blad och bär och fånga en fisk? Att kroppen föredrar fiskfettet kan tyda på att vi har levt på mycket fisk i många tusen år.

Det ska vara balans, dvs mest basbildande och bara litet syrabildande. Man anser numera att fettet från djuren (ex smör) inte är farligt för kroppen på samma sätt som de vegetabiliska fettet. Men de faller ändå under begreppet "syrabildande" så man bör äta mest grönsaker, och frukt och ha det andra som ett litet proteintillskott. Animaliskt protein är mera fullvärdigt så man behöver inte äta så mycket av det. Att få protein från vegetabilier är mera krångligt eftersom det måste vara större mängder och de rätta kombinationerna och då blir det en massa syrabildande fetter, som är inflammatoriska och förtjockar blodet.

Grönsakerna och frukterna neutraliserar syrorna.  Potatis, fikon,
russin, nypon, gurka, tomater, morötter, torkade fikon och apelsiner ligger bra till när det gäller baser. Läs mer i tabellen här under.

Vad beträffar kolsyrat vatten så tvivlar jag på att det skulle vara syrabildande. Kolsyra lär kroppen lätt kunna göra sig av med genom utandningsluften.

Citat från texten nedan (Syrabasbalansen):
"Med syra- (eller bas-)bildande födoämnen menas sådana som producerar starka syror (eller baser) som inte kan utsöndras via njurar eller svett. Man syftar alltså inte på produktionen av kolsyra eller vissa andra svaga organiska syror."

Läs mer:
Syrabasbalansen
Liten tabell
I slutet av hans artikel fann jag att han anser att magnesium har betydelse för syrabasbalansen och där finns en länk till en lång artikel om magnesium.


Lyssna gärna på dr. Eenfeldt

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar