Vad är mest besprutat?

Hur är det med maten i affären? Vad är besprutat och vad är inte. Och med vad? Egentligen så brukar jag inte bry mig om det, eftersom jag så gott som bara köper ekologiska varor. Då har jag ju löst problemet på ett enkelt sätt, dvs det finns ingen anledning att veta vad som finns i det man inte köper. Väldigt enkelt och bekvämt! 

Men just nu tänkte jag i alla fall ta mig en liten titt på hur det är.

"Hälften av våra livsmedel innehåller bekämpningsmedel. Gifter som kan orsaka både cancer, diabetes och fetma."

Vid odlingar av frukt, bär och grönsaker används ganska mycket växtskyddsmedel och de värsta är vindruvor, bananer, äpplen, jordgubbar och odlade blåbär. Bland grönsakerna finns broccoli, spenat, paprika, gurka mm.   Läs mer i Mitt Kök:

Miljöorganisationen Environmental Working Group, EWG, har sammanställt en global lista.
Enligt EWG så är det jordgubbar som toppar listan med 22 olika rester av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel och biocider).
Spenat, nektarin, äpple och vindruva, är andra frukter och grönsaker som placerar sig högt upp på listan. Det finns ingen sådan speciell lista för Sverige, men i jordgubbar från Sverige har man hittat bekämpningsmedel i 27 av 30 prov.
Tre procent av de svenska frukt och grönsakerna innehöll fem eller fler olika ämnen, men inget prov av totalt 60 innehöll resthalter som överskred gränsvärdet.
Vi har färre ämnen som vi hittar i svenskodlade frukt och grönsaker jämfört med utlandsodlade och det på grund av vårt kalla klimat.  Läs mer i svt.se/nyheter

EWG utsåg även grödor som de anser vara säkra att äta, vilket bland annat inkluderar avokado, majs och ananas. Oavsett gröda rekommenderar EWG att köpa ekologiskt.     Aktuell Hållbarhet

Det låter ju som att den som struntar i det ekologiska ändå kanske borde se till att varorna kommer från Sverige.Nästa blogg refererar också till EWG:
Värstingarna är Jordgubbar Spenat Nektarin Äpple Vindruva Persika Körsbär Päron Tomat Selleri.

Och vad säger våra myndigheter?
Livsmedelsverket tar regelbundet stickprov på frukt och grönsaker. Både på de som odlats i Sverige och de som importeras. De halter som hittas i dessa kontroller är vanligtvis mycket lägre än de gränsvärden som finns. I många fall finns inga mätbara halter alls. Ämnen som till exempel kan öka risken för cancer eller lagras i kroppen får inte användas i bekämpningsmedel inom EU.

I enstaka fall kan livsmedel, vanligtvis frukter, innehålla resthalter över gränsvärdet som även är så höga att de skulle kunna innebära att man påverkas kortsiktigt. Äter man mycket av just det livsmedlet kan man få akuta symtom som huvudvärk, illamående eller magsmärtor, men detta är övergående och medför inte några bestående men.   Livsmedelsverket

Jag känner mig litet tveksam till Livsmedelsverkets åsikter och undrar om dessa tjänstemän verkligen har så stor kunskap om hur tarmbakterier påverkas av att ständigt utsättas för små rester av biocider.

Jodå, man har undersökt hur tarmbakterierna reagerar på normala mängder av miljögifter.

Exposure to a mixture of environmental chemicals can alter bacterial processes in the gut, which may affect human health, according to researchers from Singapore, South Korea and the US.
The team exposed different types of gut bacteria to a chemical 'cocktail', with concentrations matching real-life exposures in humans.

The chemicals affected bacterial processes, particularly those relating to amino acid metabolism.
Many of the metabolites in affected processes play a key role in human health, write the researchers, led by Yingdan Zhang from Nanyang Technological University in Singapore. For example, some are involved in energy-related pathways in the body, they report in the journal Environmental Science & Technology.  Chemical Watch

Gifterna påverkade främst de bakterier som omsätter aminosyror och de har en nyckelroll för människans hälsa och energivägar i kroppen.
Ett exempel:The antimicrobial chemical triclosan may promote inflammation in the colon as a result of effects on bacterial populations in the gut.

The GI bacteria have broad enzymatic capacities and can metabolise environmental chemicals from various chemical families, either increasing or decreasing their toxicity to the mammalian host. Conversely, environmental chemicals may also affect the composition and/or optimal function of the GI microbiota, with potential effects on the health of the host. Overall, we estimate that the GI microbiota represent a major player in the toxicity of environmental contaminants. 

In this context, exposure to environmental chemicals during the perinatal period and early childhood may have a critical impact on the development of the GI microbiota and related microbiota-dependent host physiological functions, such as immune-system development. The consequences of early exposure to pollutants must therefore be investigated as a new factor potentially affecting the development of health disorders later in life. The gut microbiota: a major player in the toxicity of environmental pollutants?

Man menar att om små barn (så tidigt som vid födseln) kommer i kontakt med kemikalier (miljögifter) så kan detta påverka utvecklingen av deras tarmbakterier och därmed också påverka deras fysiologiska funktioner som exempelvis immunförsvaret. Att vid späd ålder utsättas för miljögifter kan alltså leda till hälsoproblem senare i livet.

The number of publications suggesting chemical interference with bacterial processes in the body is rapidly growing.

Njä, jag tror inte att Livsmedelsverket hänger med riktigt där....

Majs är rätt OK på listorna, men på många andra ställen har jag sett att majs egentligen ligger illa till för att den är genmodifierad. Här skriver ICA att majsen besprutas "som alla andra grödor", men att de har kontroller som ser till att deras majs inte ska innehålla bekämpningsmedel och att de inte tar in majs som är gmo.    ICA

Det sista låter litet tveksamt för, så vitt jag vet så finns det ingen märkning för gmo i USA. Jag får nog gå till någon utländsk sida och kolla.    

 Från december 2018:
The U.S. Department of Agriculture on Thursday laid out its first-ever requirements for labeling of genetically engineered, or GMO, foods as early as 2020 .     
"But consumer groups criticized the USDA for saying companies need to use the term “bioengineered” rather than the more commonly used terms “genetically engineered” or “GMO.”
“The USDA has betrayed the public trust by denying Americans the right to know how their food is produced,” said Andrew Kimbrell, executive director at the Center for Food Safety.   Reuters

The United States Department of Agriculture has proposed new guidelines for labeling foods that contain genetically modified ingredients. Food makers will be required by federal law to use the labels, starting in 2020.
"Instead of the commonly used but somewhat stigmatized terms “G.M.O.’’ and “genetically engineered,” the guidelines propose labels that say “bioengineered” or “BE.” Food makers would be given a choice of three disclosure methods: spelling out the information, as in “contains a bioengineered food ingredient”; using a standard icon (the agency proposed several evoking sun and smiles); or affixing a QR code that directs consumers to a website with more information."

Do the labels cover all genetically engineered foods? No!!!

Crops that contain such changes, which could theoretically be achieved through conventional breeding, or occur through a natural mutation, are excluded from the proposed labels.

Foods whose primary ingredient is non-G.M.O. meat, like beef stew, also don’t have to be labeled, even if they contain other genetically engineered ingredients.   

Is this a done deal?
Not yet! The public has until July 3 to comment on the proposed guidelines. The New York Times 

The rule exempts highly refined items such as sugar or oil derived from a bioengineered crop because they don’t contain detectable amounts of modified genes. The center says this means most foods on the US market made with genetically modified ingredients, including soda and candy, won’t carry a label.  Chemical and engineering news

Back to Sweden!

Här är en bra sida som går litet närmare in på gifterna i de svenska frukterna:

"I 9 av 10 äpplen hittades rester av bekämpningsmedel. I en del äpplen hittades karbendazim, ett ämne som misstänks vara cancerogent, hormonstörande och reproduktionsstörande. Tyvärr går det inte att skölja bort, eftersom det finns i hela frukten."

När Livsmedelsverket testade ekologiska frukter så fanns där inga gifter (utom i ett fall där giftet kom från en påse).
Gifter hittar man också i svenska frukter.
Vi har "gränsvärden" men de tar inte hänsyn till de hormonstörningar som väldigt små rester kan ge.
Gränsvärdena är också satta bara för ett ämne i taget och tar ingen hänsyn till de effekter, som kan uppstå av att man får i sig gifter från många olika matvaror samtidigt. "Blandningen av många olika ämnen kan ge okända hälsoeffekter."Man säger också att barn är mera känsliga för miljögifter för att de ännu inte är färdigutvecklade.
De ger rådet att byta till ekologisk frukt.  Naturskyddsföreningen

Jaja.... men det finns inte så mycket sådant i affärerna. Det blir väl då mest torkad frukt. Sådant kan man nog göra god fruktkräm av???

I de ekologiska äpplena hittade man inga giftrester, men i de andra fanns ex. 
Boscalid 0,26 mg/kg,
Fludioxonil 0,024 mg/kg, 
Pyraclostrobin 0,064 mg/kg. 

Boscalid och Pyraclostrobin  ingår i det godkända antimögelmedlet Signum.

Det finns misstankar om att rester av Boscalid kan vara cancerframkallande.   

Fludioxonil är "mycket giftigt för vattenlevande djur" och det finns med på listan över hormonstörande ämnen.

Hormonstörande ämnen misstänks även i mycket små mängder kunna leda till störningar i utvecklingen av viktiga funktioner i kroppen.

2013 hittade Livsmedelsverket 41 olika rester av bekämpningsmedel i äpplena. Ett prov visade på innehåll av olagligt höga halter, d.v.s. över de gränsvärden som finns inom EU.

I 15 procent av de importerade, oekologiska äpplena hittade Livsmedelsverket rester av folpet och kaptan, som klassas som cancerframkallande . I Sverige har dessa bekämpningsmedel varit förbjudna i 14 år. Resterna av folpet och kaptan fanns i lagliga halter, d v s under EU:s gränsvärden. Gränsvärden förs ofta fram i debatten som en skiljelinje mellan farligt och ofarligt. Men Naturskyddsföreningen håller inte med. Ett av skälen är att det är svårt att sätta gränsvärden för cancerframkallande ämnen då effekter kan uppstå även vid låga halter.

Det finns kända risker med användningen av kemiska bekämpningsmedel för både naturen och de människor som odlar vår mat.
I ett äpple så bedöms varje ämne för sig (mängd och gränsvärde), men man tar inte hänsyn till den sammanlagda effekten av t.ex. 20 olika ämnen i samma frukt. Det gäller ju inte bara mängden utan även effekter av ämneskombinationer. Detta med gränsvärden är alltså inget att lita på.   Bekämpningsmedelstester på äpplen

Naturskyddsföreningen anser att det är viktigt att ex. barn och gravida väljer ekologiska frukter. Man kan inte skydda sig mot alla skadliga kemikalier, men man kan undvika många av dem. Här är ett faktablad, som berättar om vad det finns för risker med en vanlig fruktkorg.

En odlare kan blanda flera olika sorters gifter för att på så vis kunna komma under gränsvärdet för varje enskilt ämne. 

Två olika bekämpningsmedel kan samverka med varandra så att effekten blir 100 gånger starkare, men det finns ännu inga riktlinjer för hur man ska göra för att bedöma "cocktaileffekter" av flera olika ämnen tillsammans.
Här finns en lista på 51 gifter, som man har hittat i vindruvor och 41 från citrusfrukter. ett av ämnena är Imazalil, som ger missbildningar på foster och lever- och sköldkörtelcancer hos råttor.

Liknande listor över alla ämnen som man funnit i äpplen, päron och bananer finns också här, plus ganska många referenser.  Bekämpningsmedelsrester i våra fruktkorgar

De grödor som besprutas mest i Sverige är äpplen, jordgubbar, lök, morötter och potatis. En del av de bekämpningsmedel som används är känt problematiska men främst för omgivande natur och vattenlevande djur.

Det finns flera studier som visar att man kan minska resthalterna av bekämpningsmedel i kroppen genom att äta ekologisk mat.

I dag är vi inte oroliga för att den som äter besprutad mat ska få en omedelbar effekt. Det är mera långsiktiga effekter som nu börjar visa sig i forskningen och då framförallt hormonell påverkan som kan skada utvecklingen under fostertiden och hos barn. Flera forskare menar därför att gravida och barn bara bör äta ekologisk frukt och grönt.

Emelie Hansson, jordbrukssak­kunnig, Naturskyddsföreningen.   Sveriges Natur