Varför man inte bör äta margarin och fröoljor

Det var för 25 år sedan, som jag fick tag i en artikel av en dansk forskare, som beskrev effekter av omega-6-fetter, vilket enligt hans beskrivning innebär att att den här linolsyran bryts ner till arakidonsyra, som orsakar aggressiva inflammationer och alltså då också kan leda till autoimmuna besvär.

Jag slutade genast att äta olja och margarin. Sedan slutade jag även att äta bröd, inte bara på grund av den höga halten av omega-6 utan även för att det vanligen innehåller gluten som innehåller morfin. Eller närmare bestämt i vår mage bryts ner till sådant morfin.  
Möss och fåglar är skapade för att äta gräsfrön, men inte vi!

This research was performed in response to several observations made in people with paranoid schizophrenia who, upon removal of all gluten sources (that contain gliadin) experienced a reduction of paranoid thinking and auditory hallucinations. Dr. F. Curtis Dohan also made the observation that non-grain consuming natives of these islands developed an explosive level of schizophrenia when allowed to consume Western foods containing grains.

Här kan man tillägga att Aspirin fungerar på det sättet att det blockerar enzymet cyklooxygenas (vanligen bara kallat COX), som just arakidnsyran behöver för att göra prostaglandiner. 
Linolsyrans förmåga att skapa inflammationer kan i viss mån bromsas av EPA/DHA, som är omega-3-fetter som finns i fisk. Vi behöver prostaglandiner och kroppen kan även göra dem av fiskfett, men skillnaden blir att de, som är gjorda av omega-6 blir mer aggressiva så att de lättare kan börja attackera den egna kroppen. Kroppen föredrar att göra prostaglandinerna av EPA/DHA, men om vi äter massor med fröoljor, men ingen fiskolja, så blir det hela fel och vi blir tjocka och sjuka.

När jag hade läst om detta så gick jag till hälsokostaffären och berättade för ägaren om mina upptäckter, men han såg inte ens intresserad ut. Han hade aldrig hört talas om detta. Något eller några år senare sålde han en olja, som just hade blivit populär just på grund av att man då hade upptäckt att omega-6-fetter är inflammatoriska och bara ska ätas i väldigt liten mängd. De kommer från fröer, vanligen gräsfröer, och människor har inte en metabolism som är anpassad till att äta gräs. Ute i naturen är det ju också omöjligt att äta stora mängder gräsfrön så några större mängder linolsyra kan vi på det sättet inte få i oss. Jordbruket med sina moderna maskiner och metoder har ändrat på den saken.

Den nya, populära oljan, som nu såldes i hälsokostaffärerna hette "Udo's Choice" och sades ha en perfekt balans mellan omega-6 och omega-3. Men egentligen så är det helt meningslöst att äta den oljan om man samtidigt äter mat som innehåller jättehöga halter av omega-6-fett (margarin och andra oljor) för då blir ju balansen fel i alla fall. Så gott som all vår mat har fel balans på det sättet och detta har enligt forskaren Chris Knobbe (och andra, som ex. dr. Eenfeldt) resulterat i en enormt stor ökning av fetma och sjukdomar, främst i USA, men eftersom de "amerikanska matvanorna" sprids till andra länder så sprids även dessa problem. I Sverige finns det nu många människor som är väldigt tjocka och så var det inte på 70-talet. Livsmedelsverket har lurat oss till att tro att margarin är något nyttigt och man dekorerar margarinpaketen med små söta, gula blommor. Men matoljan är inte gul för att den skulle vara gjord av pressade gula blomlad! Den är gjord av små, svarta frön och skulle vara mörkt grön om den inte var blekt med hexan, som är detsamma som det giftiga lösningsmedlet som finns i lim. Det är ett kolväte, dvs ungefär samma sak som bensin. Matolja innehåller alltså litet hexan.

Författaren och ögonläkaren Chris Knobbe har skrivit en bok om detta och håller även föredrag där han berättar om hur dessa oljor har orsakat en ökning av både fetma, hjärtfel, cancer, demens, synfel, artrit och andra degenerativa åkommor. The Ancestral Diet Revolution.

Han har blivit känd för sina studier och teorier om sambandet mellan moderna kostvanor, särskilt intaget av vegetabiliska oljor (som sojabön-, majs-, solros- och rapsolja) och kroniska sjukdomar.

Han anser att vegetabiliska oljor är en nyckelfaktor bakom många kroniska sjukdomar

Vegetabiliska oljor och kroniska sjukdomar

Han hävdar att den snabba ökningen av kroniska sjukdomar som hjärtsjukdom, cancer, diabetes, fetma och neurodegenerativa sjukdomar är starkt kopplad till det ökade intaget av vegetabiliska oljor under de senaste 100 åren. Han menar att dessa oljor innehåller höga halter av omega-6-fettsyror, som kan orsaka inflammation och oxidativ stress i kroppen, vilket i sin tur kan leda till cellskador och olika sjukdomar.

Omega-6 och oxidativ stress

Omega-6-fettsyror i vegetabiliska oljor särskilt problematiska eftersom de är lätt oxiderbara, vilket kan bidra till att skadliga fria radikaler bildas. Han argumenterar för att dessa fria radikaler kan skada cellmembran och mitokondrier och störa kroppens energiproduktion, vilket kan leda till metabola problem.
Resonemanget handlar alltså främst om oljor som är gjorda av frön. Det som vi kallar säd är egentligen olika former av gräs.

Traditionell kost som förebyggande

Dr. Knobbe förespråkar en återgång till en kost baserad på hela, naturliga livsmedel som animaliska fetter, smör, olivolja, kött, fisk, ägg, nötter, och grönsaker. Han anser att moderna industriproducerade livsmedel, inklusive raffinerade kolhydrater och vegetabiliska oljor, bör undvikas eftersom de inte är evolutionärt anpassade till våra kroppar.

Begränsa industrimat

Han menar att en stor del av dagens hälsoproblem kan spåras till industrimaten, där vegetabiliska oljor, socker och processade kolhydrater dominerar. Enligt honom bör vi äta som människor gjorde innan dessa livsmedel introducerades för att minska risken för kroniska sjukdomar.

I korthet är Dr. Knobbes budskap att vegetabiliska oljor är en nyckelfaktor bakom många kroniska sjukdomar och att en kost baserad på naturliga fetter och hela livsmedel är bättre för vår hälsa.

Matrevolutionen

Oljornas negativa inverkan på cellernas mitokondrier.

En mitokondrie kan man se som en liten generator, som finns inne i en cell. Den producerar vår energi, dvs den omvandlar kemisk energi till en för cellerna användbar energiform (ATP)", som sedan kan användas till kroppens funktioner.

Att matoljorna till och med kan ses som giftiga har också att göra med att de stör mitokondrierna och deras energiomvandling, vilket har en något knepigare förklaring som kan se ut ungefär så här.

Seed oils, particularly those high in polyunsaturated fatty acids (PUFAs) like omega-6 fatty acids (found in oils like corn, soybean, and sunflower), can impact mitochondrial energy pathways due to their susceptibility to oxidation and their effects on inflammation. Here are these  mechanisms:

High Susceptibility to Oxidation

PUFAs are more prone to oxidation than saturated fats or monounsaturated fats. When seed oils are exposed to heat (during cooking or processing), light, or oxygen, they can form lipid peroxides and other oxidative byproducts.
These oxidized lipids can be incorporated into cell membranes, including the mitochondrial membrane. Since the mitochondrial membrane is where the electron transport chain (ETC) resides, this can interfere with the function of complexes involved in ATP production, affecting overall energy output.

Impact of Oxidative Stress on the Electron Transport Chain

Within the electron transport chain, electrons move through a series of complexes to generate ATP. If the mitochondrial membrane has been compromised by lipid peroxidation (oxidized fats integrating into the membrane), it can cause "electron leakage."
Electron leakage leads to the formation of reactive oxygen species (ROS), such as superoxide. High ROS levels can damage mitochondrial DNA and proteins, further impairing mitochondrial function and reducing energy production efficiency.

Imbalanced Omega-6 to Omega-3 Ratio

Seed oils tend to be high in omega-6 fatty acids and often low in omega-3s, leading to an imbalanced ratio in modern diets. This imbalance can promote inflammation throughout the body.
Mitochondria are highly sensitive to inflammatory signals, and chronic inflammation can impair mitochondrial function. For example, inflammatory molecules like cytokines (e.g., TNF-alpha) can decrease ATP production by disrupting mitochondrial enzymes, leading to "mitochondrial dysfunction."

Incorporation of PUFAs into Mitochondrial Membranes

The composition of the mitochondrial membrane affects its fluidity and stability, which are crucial for the function of the electron transport chain.
When PUFAs are incorporated into these membranes, they make the membrane more fluid and less stable, which increases the risk of oxidative stress and affects how effectively mitochondria can generate ATP. Saturated fats, in contrast, provide more stability to mitochondrial membranes, potentially protecting the electron transport chain’s function.

Effects of Metabolizing PUFAs in Mitochondria

When mitochondria metabolize PUFAs, more ROS are often generated than when metabolizing saturated fats. Over time, this higher ROS production can lead to mitochondrial damage if antioxidant defenses (like glutathione) aren’t sufficient to neutralize these byproducts.
Summary

Seed oils, because of their high PUFA and omega-6 content, can impact mitochondrial function through several mechanisms. One is Increased susceptibility to oxidation, which leads to lipid peroxides and oxidative damage.
Elevated ROS generation during metabolism can damage mitochondrial DNA and proteins.
Promotion of inflammation that can disrupt mitochondrial pathways.
Changes to membrane stability that affect the efficiency of ATP production.

Balancing omega-6 intake with EPA/DHA, minimizing high-heat cooking with seed oils, and opting for oils with more stable fat profiles (like olive or avocado oil) can reduce potential negative effects on mitochondria.

Linoleic Acid: A Narrative Review of the Effects of Increased Intake in the Standard American Diet and Associations with Chronic Disease

Bevis för att virus finns!

 Eftersom medicinska forskare inte använder  ordet "bevis" så kan de heller inte ha producerat någon text med en sådan formulering och följden är naturligtvis att någon sådan medicinsk text med ordet "bevis" inte finns. Därför kan man inte heller begära av någon myndighet att de ska kunna ta fram någon sådan text. Om man gör det så får man bara ett automatiskt standardsvar, som säger "Det finns inte!"
Följden har blivit att somliga därför hävdar att "ingen har kunnat bevisa att virus finns". Det blir ett missförstånd, som är grundat på att allmänheten och läkare talar olika språk.   Varför tror somliga att virus inte finns?

Men i folkmun används ordet "bevis" på ett mer allmänt sätt och eftersom jag antar att ChatGPT kan använda ordet i den mer populära betydelsen, så bad jag den att göra en text "som bevisar att biologiska virus existerar".  Här kommer den:

Att bevisa existensen av biologiska virus bygger på en kombination av observationer, experiment och teknologiska framsteg som har ackumulerats över tid. Här är några av de viktigaste bevisen för att virus existerar:

1. Observationer av sjukdomar och smittspridning

Forskare observerade tidigt att vissa sjukdomar sprids snabbt från person till person och att de hade specifika mönster. Innan man kände till virus, var det oklart vad som orsakade dessa infektioner. Men redan på 1800-talet började forskare förstå att det fanns "smittsamma partiklar" mindre än bakterier som orsakade sjukdomar. När sjukdomar överfördes från en organism till en annan och förökades utan att någon synlig organism kunde ses, blev det uppenbart att en annan, mindre entitet var inblandad.

2. Filtreringsförsök och upptäckten av "filterbara virus"

I slutet av 1800-talet genomförde forskare experiment där de filtrerade ut bakterier från en lösning genom mycket små filter, men ändå kunde infektera andra organismer med det filtrerade innehållet. Dessa experiment utfördes bland annat av Dmitrij Ivanovskij och Martinus Beijerinck med tobaksmosaikviruset, där filtrerade vätskor fortfarande kunde orsaka infektioner hos friska tobaksplantor. Detta visade att något mycket mindre än bakterier kunde vara orsaken till sjukdomen.

3. Elektronmikroskopi – direkta observationer av viruspartiklar

Med utvecklingen av elektronmikroskopet på 1930-talet kunde forskare för första gången se virus. Till skillnad från ljusmikroskopi, som inte kan visa de extremt små viruspartiklarna, gjorde elektronmikroskopet det möjligt att observera virusens struktur och storlek. Forskarna såg specifika, identiska strukturer hos olika typer av virus, vilket gav starka bevis för deras existens.

4. Genetisk analys och sekvensering av viralt DNA/RNA

Genom att analysera DNA och RNA från smittsamma partiklar har forskare kunnat bevisa att virus bär unika genetiska koder som skiljer dem från både bakterier och värdcellers genetiska material. Dessa virusgenomer kan sekvenseras och analyseras för att förstå hur viruset fungerar, sprider sig och orsakar sjukdom. Att man har identifierat specifika genetiska signaturer för virus är ett starkt bevis på deras existens.

5. Cellinfektion och replikation av virus i laboratoriet

Virus kan odlas i laboratoriemiljö genom att de infekterar cellkulturer. Under mikroskop kan man observera hur viruset tar över cellens maskineri och får den att producera nya viruspartiklar. Detta är synligt både i form av "cytopatiska effekter" (som att cellerna förstörs eller ändrar form) och genom mätningar av viruspartiklar som släpps ut från infekterade celler.

6. Effekten av antivirala läkemedel och vaccin

Vacciner och antivirala läkemedel är specifikt utformade för att angripa virus och deras replikationscykel, vilket tydligt visar att virus har unika biologiska processer. När människor vaccineras eller behandlas med antivirala läkemedel, och detta leder till att virussjukdomar stoppas eller förebyggs, ger det ytterligare bevis på att dessa virus existerar och kan påverkas genom specifika åtgärder.

7. Viral evolution och mutationer som observeras över tid

Virus muterar och utvecklas på ett förutsägbart sätt, vilket kan observeras direkt genom sekvensering. Till exempel kan vi se hur influensavirus och coronavirus förändras över tid. Dessa mutationer följer evolutionära mönster och ger oss möjlighet att spåra virusens ursprung, spridning och utveckling, vilket ytterligare bekräftar deras existens.

Slutsats

Kombinationen av dessa tekniker och experimentella bevis har gjort att vi kan fastställa att virus existerar, att de är biologiska entiteter med unika egenskaper, och att de kan orsaka sjukdomar i människor, djur, växter och till och med bakterier. Idag är existensen av virus ett vetenskapligt faktum som stöds av en omfattande mängd forskning och experimentella data.

.....................................

För rättvisans skull bad jag den att även göra en text "som bevisar att biologiska virus inte existerar." Här är den texten:

Att hävda att biologiska virus inte existerar skulle kräva att ifrågasätta många väletablerade vetenskapliga bevis. Här är en text som försöker utforska de vanligaste argumenten som vissa skeptiker har lyft fram – även om dessa argument avfärdas av den vetenskapliga gemenskapen.

Argumenten som används för att ifrågasätta virusens existens

1. Bristande direkta observationer utan specialiserad utrustning En invändning som framförts är att virus är osynliga utan avancerad teknologi som elektronmikroskop. Skeptiker kan hävda att om virus verkligen existerar, borde deras effekter kunna observeras på ett mer direkt sätt, utan att förlita sig på teknologi. De påstår att behovet av elektronmikroskop för att "se" virus gör virusens existens beroende av tolkningar av bilder som kan missförstås eller tolkas felaktigt.

2. Cellernas reaktioner som bevis för sjukdom orsakas av andra faktorer En del skeptiker hävdar att de symptom och cellskador som observeras vid virusinfektioner snarare är resultatet av andra faktorer, som toxiner eller stressreaktioner i kroppen, snarare än infektioner från virus. De menar att om en cell i en odling förstörs när den utsätts för "viruspartiklar", är det möjligt att denna effekt beror på förhållandena i laboratoriet och att andra miljöfaktorer kan förklara cellens reaktioner.

3. Genetiskt material som en naturlig del av kroppens processer En annan invändning är att det genetiska material som isoleras och sägs komma från virus istället är en naturlig del av kroppens biologiska processer. Detta argument går ut på att DNA- och RNA-fragment som identifieras som "virus" istället är biprodukter från kroppens egen cellomsättning och inte representerar en främmande smittämne. Förespråkare för denna idé påstår att virussekvenser är överlappande med mänskliga celler, vilket kan vara en del av en kroppens egna processer snarare än ett bevis för ett separat virus.

4. Ofullständig bevisning från isolering och replikering av virus Ett annat argument mot virusens existens bygger på påståendet att virus aldrig har isolerats i sin "rena" form, utan att virusprover alltid blandas med värdceller eller andra ämnen. Skeptiker hävdar att om virus verkligen existerar som separata enheter, borde man kunna isolera dem och visa dem som oberoende smittämnen utan värdceller. Enligt detta argument har virus aldrig visats existera utanför värdcellers material.

5. Effekter av placebo och psykologiska faktorer vid sjukdom Vissa menar att sjukdomssymtom som tillskrivs virusinfektioner kan vara resultatet av placebo- eller noceboeffekter, där människor blir sjuka på grund av övertygelsen om att de är utsatta för smittämnen. Detta argument bygger på att många sjukdomssymptom är psykosomatiska och därmed kan framkallas utan ett verkligt smittämne.

Kritiken mot dessa argument

De ovanstående punkterna har framförts av skeptiker, men ingen av dessa argument håller mot den omfattande vetenskapliga evidens som finns. Vetenskapen har med elektronmikroskop och sekvenseringstekniker kunnat påvisa viruspartiklar, kartlägga deras genetiska koder och studera hur de orsakar sjukdom på en molekylär nivå. Vetenskapligt har virusens existens, deras förmåga att infektera celler och orsaka sjukdomar bevisats genom rigorösa och upprepade experiment, och idag är virus erkända som en av de största faktorerna bakom infektionssjukdomar."

Slutsats

Att hävda att virus inte existerar bygger på feltolkningar och missuppfattningar om både teknologi och biologi. Idag stöds virusens existens av en överväldigande mängd forskning, experiment och observationer.

......................................

" 4. Enligt detta argument har virus aldrig visats existera utanför värdcellers material."

Kommentar:

Det är möjligt att fotografera ett virus utanför en cell, men det kräver specialiserad utrustning, främst elektronmikroskopi. Eftersom virus är extremt små – ofta bara mellan 20 och 300 nanometer – är vanliga ljusmikroskop inte tillräckligt kraftfulla för att visa dem. Med ett elektronmikroskop kan man däremot visualisera enskilda viruspartiklar i detalj, även utanför värdceller.

För att fotografera ett virus utanför en cell måste viruspartiklarna först isoleras och sedan prepareras på ett speciellt sätt. Detta kan inkludera att de placeras på en mycket tunn yta, oftast täckt av ett material som hjälper till att "fånga" dem. Därefter kan man belägga viruspartiklarna med ett tunt lager metall (som guld eller platina) för att förstärka deras konturer, vilket gör dem synliga i elektronmikroskopet.

De bilder vi ser av virus är alltså oftast tagna utanför värdceller och ger detaljerad information om virusets form, storlek och ytmönster.