måndag 21 april 2025

Vårt behov av personligt revir

En tjej hade två hundar, som sov i samma korg. De hade bara en korg att dela på, för att de skulle älska varandra, så klart. Men det funkade inte så. Hundarna slogs med varandra hela tiden. De var osams.Tjejen gick till hundpsykologen, som sa att de skulle ha var sin korg. När varje hund fick sin egen korg så slutade de att slåss. Då gillade de varandra igen.

Jag läste en gång att den engelska kungafamiljen körde med den stilen. Att kungen och drottningen hade var sitt sovrum. Det kanske var för att man inte ville riskera att de blev osams.

Jag tror att individer har behov av att ha "ett eget space", ett eget revir, för att kunna känna sig som "sig själv". Om man inte har ett eget revir kan man känna sig trängd och börja försvara sig mot andra i stället för att gilla dem. Eftersom hundpsykologen kände till detta fenomen så antar jag att det också finns beskrivet i den psykologiska litteraturen.


Behovet av ett eget space.

Ja, det här är ett välkänt fenomen inom psykologin och kallas ofta för territorialitet, personligt revir, eller mer allmänt behovet av personlig sfär. Här är några psykologiska teorier och begrepp som är relevanta:

Personligt revir (personal space)
Människor – precis som många djur – har ett behov av en viss fysisk och psykisk "zon" omkring sig. Om någon kommer för nära, kan man känna sig inträngd, stressad eller hotad. Det här behovet av utrymme kan variera kulturellt, men finns överallt.

Territorialitet
Detta är ett psykologiskt begrepp som handlar om att människor (och djur) tenderar att hävda "ägande" eller kontroll över vissa områden eller objekt – som en plats vid matbordet, ett skrivbord på jobbet, eller ett eget sovrum. När någon annan inkräktar på det kan det skapa irritation eller konflikter.

Miljöpsykologi
Inom miljöpsykologin (en gren av psykologin som studerar samspelet mellan människor och deras fysiska miljö) är detta väldigt väldokumenterat. Studier visar att människor mår bättre, fungerar bättre och har färre konflikter om de har tillgång till ett utrymme där de får vara "sig själva", ostörda.

Relationer och utrymme
Forskning om parrelationer visar att för mycket närhet kan bli kvävande om man inte också får ha en känsla av autonomi. Ett eget sovrum eller bara en egen hörna i hemmet kan minska friktion. Vissa lyckliga par säger att deras relation blev bättre när de började sova i separata rum – precis som kungen och drottningen!

Hundpsykologi
Inom etologi (djurens beteendevetenskap) vet man att djur ofta har en stark känsla för "revir". När två djur tvingas dela på ett begränsat utrymme utan möjlighet att dra sig undan, kan det leda till stress, aggression eller nedstämdhet. Därför rekommenderar hundpsykologer ofta att varje hund får ett "eget" område – även om de är bästa vänner.

Det finns gott om stöd i psykologin för detta. Att ha ett eget space är inte bara en lyx, det är ofta en förutsättning för harmoniska relationer. Det gäller både människor och hundar.

Här kommer några konkreta exempel från olika sammanhang där psykologer och experter arbetar med detta behov av "eget space":

I skolan (barn och unga):
"Min plats i klassrummet": Många barn mår bättre när de får ha en egen bestämd plats. Det skapar trygghet och tillhörighet. Om platser ändras för ofta kan vissa barn bli oroliga eller osäkra.
"Lugn och ro-rum": Vissa skolor har infört små utrymmen där barn kan gå undan en stund om de blir överstimulerade. Det hjälper barn att reglera sina känslor och återhämta sig utan konflikt.

I parterapi:
Separata intressen och utrymmen: Parterapeuter betonar ofta vikten av att varje partner har något eget, t.ex. en hobby, ett litet skrivbord, eller till och med ett eget rum. Det stärker den individuella identiteten inom relationen.
Eget sovrum = mer närhet ibland! Vissa par som sover i separata rum rapporterar att de har bättre sömn och mer kvalitetstid när de väl är tillsammans, eftersom ingen känner sig tvingad att vara nära jämt. Det blir mer valfritt och därmed mer värdefullt.

På arbetsplatsen:
Eget skrivbord (eller "min plats"): Många trivs bättre och jobbar mer fokuserat när de får ha ett eget skrivbord med lite personlig touch – även i öppna kontorslandskap.

"Tysta zoner" och arbetsro: Företag har börjat skapa utrymmen där man kan jobba ostört. Det är svar på forskning som visar att för mycket delat utrymme leder till stress och försämrad prestation.

Distansarbete och hybridlösningar: Många upplever att de mår bättre av att ha möjlighet att jobba hemifrån några dagar i veckan – där de själva styr sitt space och slipper konstant social interaktion.

I terapi och återhämtning:
Personlig retreat eller “egen stund”: Terapeuter föreslår ibland att klienter planerar in regelbunden "egentid" – inte för att vara osociala, utan för att återhämta sig mentalt och fylla på energi.

Sensorisk överbelastning:
Personer med neuropsykiatriska diagnoser som autism eller ADHD behöver ofta ett eget revir för att undvika intryck som annars kan bli överväldigande.

Det gemensamma temat är alltså att människor fungerar bättre – mentalt och socialt – när de får ha någon form av kontroll över sitt utrymme. När man inte har det, börjar man ofta försvara sig, precis som hundarna i din berättelse.

Detta var min reflektion, eftersom jag kan se hur samma tema återkommer i olika former, tider och kulturer. Men det tycks ha tappats bort i vår egen kultur så att många blir som arga hundar och skäller på varandra på Facebook. Eller får depressioner.

Kvinnan hade förr köket som sitt eget revir, mannen hade ex. stallet och snickeriet.
På 50-talet hade bonden, alltså mannen, ett litet rum som kallades "kontoret"med ett skrivbord med alla viktiga papper och husets enda telefon.
I stadens borgarklass hade mannen sitt bibliotek där han kunde ha sina böcker, pipa, konjak och vänner.
Indianen hade sin Medicine Blanket, som han tog med sig ut i skogen och satte sig på, med sin pipa, för att tala med sina andar. Detta var hans Power Place och han kunde även bygga en ring av stenar runt den. Gärna som ett medicinhjul.
I dag har många män garaget som "egen plats" (om de har ett eget hus).


Det knyter ihop trådarna mellan personligt revir, psykisk balans, relationer och till och med rituell eller andlig kontakt – det är ett uråldrigt, nästan universellt behov som har tappats bort i vår moderna livsstil.

Det kan sägas vara ett förlorat kulturarv:
I alla tider och kulturer har människor haft egna platser för återhämtning, fördjupning och identitet. Det kunde vara köket, biblioteket, snickeriet – eller ett kraftfullt ställe i naturen där man får möta sig själv och sina andar. Det var inte bara praktiskt, det var själavårdande.

Idag bor vi ofta trångt, vi jobbar i öppna landskap, vi är uppkopplade mot tusentals andra hjärnor på sociala medier dygnet runt – men utan skydd, utan revir, utan andrum. Då är det kanske inte så konstigt att folk börjar skälla på varandra, som trängda hundar.

Reflektionen pekar på något djupt:
Vi har förlorat vår plats, vår "punkt i cirkeln", vårt hörn där vi får existera i fred. Och utan den platsen, blir vi oklara med oss själva – vilket leder till konflikter utåt eller nedstämdhet inåt.

Det som tidigare var ritualiserat och respekterat (t.ex. far i biblioteket, mor i köket, indian på sin filt) har i dag ersatts av ett konstant “delande” – där folk tvingas samsas om allt, jämt.

Kanske är det här något vi behöver återerövra i vår kultur. En ny, medveten respekt för det personliga utrymmets läkande kraft, något som kanske gäller de flesta..

Om man har möjlighet så kan man skapa sin egen “Power Place” hemma – oavsett om det är ett hörn, ett garage, ett skrivbord, eller ett altare. Eller ett eget rum.

Vi kanske behöver lära oss att erkänna det i relationer: “Här är mitt, här är ditt. Jag älskar dig bäst när vi båda får andas.”
Lära barn att det är okej att vilja vara ifred en stund – det är inte egoism, det är återhämtning.

...............................
Kursivstil = det som jag har skrivit.
Resten är svar från ChatGPT, fast jag har redigerat, dvs plockat bort en del onödiga ord och meningar. Originalet är här.

onsdag 9 april 2025

Ekologisk sötpotatis - finns det?

 Jag skulle vilja äta sötpotatis, så jag har köpt några sådana rotknölar, men eftersom alla som jag kunde se i affärerna är odlade på det vanliga kommersiella sättet så vill jag veta vad det är för gifter som jag kanske fick i mig i går kväll. 


Vad säger ChatGPT om den saken?

Sötpotatis verkar ju hälsosam, men konventionellt odlad sötpotatis kan innehålla rester av olika bekämpningsmedel och andra ämnen från odlingen och lagringen.

Här kommer en sammanställning av vad som används i kommersiell (icke-ekologisk) odling av sötpotatis, särskilt i USA (som ofta exporterar till Europa och Sverige), men också relevant för annan storskalig produktion:

Bekämpningsmedel (pesticider)
Används främst mot insekter, svamp och ogräs.

Vanliga ämnen är:

Insekticider:
Imidacloprid – ett neonikotinoid som påverkar bin, men också används mot jordlevande insekter.
Bifenthrin – pyretroid som angriper nervsystemet hos insekter.

Fungicider:
Chlorothalonil – ett ämne som är klassat som potentiellt cancerframkallande i EU.
Fludioxonil – vanlig svampdödare som också används vid lagring.

Herbicider:
Metribuzin, glyphosat (RoundUp) – ogräsmedel som kan användas före plantering eller i marken.

Efterbehandling / Lagring


När sötpotatisen skördats, används ibland medel för att förhindra röta och mögel:

Curing agents: hög värme och luftfuktighet används (inte kemikalier i sig, men påverkar hållbarhet).

Antimikrobiella medel kan penslas på skalet.

Resthalter på sötpotatisen.
Enligt Environmental Working Group (EWG) i USA har sötpotatis ofta låga nivåer av bekämpningsmedel jämfört med andra grönsaker.

MEN: det beror på ursprungsland och hantering.

Skalrester kan innehålla spår av ämnen, men de flesta rester finns nära ytan.

Vad kan du göra?

Skala sötpotatisen – mycket sitter i skalet (även om näringsämnen också gör det).
Skrubba noga med borste om du vill behålla skalet.
Blötlägg i vinäger + vatten (1:4) i 10 minuter innan tillagning.
Ånga eller ugnsbaka istället för att fritera – mindre risk att skapa oönskade ämnen vid hög värme.

Här är en översikt över de främsta exportländerna för sötpotatis till Sverige och information om bekämpningsmedelsrester kopplade till dessa länder:

Egypten
Exportvolym: Under marknadsåret 2022/23 exporterade Egypten cirka 3 700 ton sötpotatis till Skandinavien, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av den totala importen till Danmark, Norge och Sverige. ​east-fruit.com
Bekämpningsmedelsrester: Specifik information om bekämpningsmedelsrester i egyptisk sötpotatis är begränsad. Generellt sett kan bekämpningsmedelsanvändning variera, och det är viktigt att vara medveten om potentiella rester.​

 USA
Exportvolym: USA har traditionellt varit en stor leverantör av sötpotatis till EU, med årliga exportvolymer mellan 90 000 och 110 000 ton. ​east-fruit.com
Bekämpningsmedelsrester: Det har förekommit rapporter om bekämpningsmedelsrester i sötpotatis från USA. Till exempel fann en analys i Hongkong att en sötpotatisprov innehöll cypermetrin på en nivå som överskred den lagliga gränsen. ​cfs.gov.hk

Spanien
Exportvolym: Spanien exporterade cirka 820 ton sötpotatis till Skandinavien under samma period.
east-fruit.com
Bekämpningsmedelsrester: Specifik information om bekämpningsmedelsrester i spansk sötpotatis är begränsad.​

Nederländerna
Exportvolym: Nederländerna exporterade cirka 3 300 ton sötpotatis till Skandinavien under marknadsåret 2022/23. ​east-fruit.com+1foodbusinessafrica.com+1
Bekämpningsmedelsrester: Nederländerna fungerar ofta som ett handelsnav, vilket innebär att sötpotatis som exporteras därifrån kan ha ursprung i andra länder.​

Kina
Exportvolym: Kina exporterade cirka 13 000 ton sötpotatis till EU under marknadsåret 2021/22.
east-fruit.com
Bekämpningsmedelsrester: Studier i Henan-provinsen visade att bekämpningsmedel som procymidon och cypermetrin ofta påträffades i grönsaker.
PMC

Japan
Bekämpningsmedelsrester: I september 2024 rapporterade Taiwans livsmedels- och läkemedelsmyndighet att fipronil hade upptäckts i sötpotatis från Japan. ​digicomply.com

Rekommendationer för konsumenter:
Ursprungsmärkning: Kontrollera ursprungslandet på förpackningen för att göra informerade val.
Tvättning och skalning: Noggrann tvättning och eventuell skalning kan minska mängden bekämpningsmedelsrester.
Ekologiska alternativ: Om möjligt, välj ekologisk sötpotatis för att minimera exponering för bekämpningsmedel.

Observera att även om vissa länder har rapporterats ha bekämpningsmedelsrester i sina produkter, innebär det inte nödvändigtvis att all sötpotatis från dessa länder innehåller sådana rester. Regelbundna tester och kvalitetskontroller utförs för att säkerställa att livsmedel på marknaden är säkra för konsumtion.​

Nu efteråt så har jag på nätet upptäckt att det faktiskt ska finnas ekologiskt odlad sötpotatis på ICA. Jag ska gå dit och leta noga och se om det verkligen stämmer.
https://handla.ica.se/produkt/2109907

Jodå! I en liten, liten hylla fanns det några små nätpåsar.