Problems with justified text Open Office

The text should be like this:

xxxxxx xxxx xxxx xxxx xxxxx xx
xxxxxx xxxxx xxxx xxxx xxxxxx
xxxxxxxx xxxxxxx xxxx xx xxxx
xxxx xx xxxx

But it is like this:

xxxxxx xxxx xxxx xxxx xxxxx xx
xxxxxx xxxxx xxxx xxxx xxxxxx
xxxxxxxx xxxxxxx xxxx xx xxxx
xxxx                xx                  xxxx.

This is how it should be done:
Format - Paragraph - Alignment - Justified - Last line: Left - OK

With Clear Formatting, it becomes this again:

xxxxxx xxxx xxxx xxxx xxxx
xxxxxx xxxxx xxxx xxxx xxxxxx
xxxxxxxx xxxxxxx xxxx xxxx
xxxx xx xxxx

I repeat the procedure above and get this again:

xxxxxx xxxx xxxx xxxx xxxxx xx
xxxxxx xxxxx xxxx xxxx xxxxxx
xxxxxxxx xxxxxxx xxxx xx xxxx
xxxx                xx                  xxxx.

What should I do to solve the problem?

Never mind! I have solved the problem!
I use Scribus!

Äta nyttigt utan krångel

Det handlar inte i första hand om att hitta den rätta dieten. Det handlar om att äta riktig mat och riktig mat är sådant, som det kan vara möjligt att hitta i en frisk natur, dvs sådant som inte är tillverkat av andra människor i fabriker för massproduktion.

Bröd och annan säd är syrabildande och det är detsamma som att äta stora mängder med gräsfrön. I naturen kan man inte plocka och äta frön i en sådan mängd - det krävs ett jordbruk för att kunna baka bröd och det krävs att man är fast boende, men ursprungligen var människan jägare eller nomad.
Nomader kan vara vandrare, som följer med en buffel- eller fårhjord och tar mjölk och kött därifrån så vi kan tidigt ha vant oss vid mjölkprodukter, i alla fall i vissa delar av världen.

I stället för att läsa om alla dieter för att hitta den bästa, vilket man kan bli helt snurrig av, så varför inte bara rakt av "tänka naturligt" och välja det som skulle kunna vara möjligt att skaffa sig ute i en frisk natur. 
Nix! Där växer inga kanelbullar!

Släng ut all skräpmat, alla paket med färdigvaror, vetemjöl, glass, kakor, socker, chips, pommes frites, läsk, snask....

Gå till en affär, som har en ekologisk avdelning för frukt och grönt!
Köp allt som du tror att du gillar och välj speciellt sådant, som har starka färger och starka smaker eftersom de innehåller fler antioxidanter och phytokemikalier.
Blåbär, lingon, hallon, hjortron, tomater, morötter, rödbetor, grönkål, broccoli, spenat, vitlök, lök, kål, ingefära osv.
Fyll kyl, frys och skafferi med detta utan att bry dig om att planera något särskilt.

Vandra vidare i affären och leta efter ekologiska varor:
Tamari, Himalayasalt, ekologisk köttfärs, fil, yoghurt, ost, ägg, grädde, smör, torkad frukt (fikon, russin, plommon, aprikoser) och kokosolja. Kanske några nötter.
Ekologiska juicer kan man ju också titta efter.Titta noga överallt! Ekologiska grejer kan stå på vilken hylla som helst och efter ett tag så lär man sig att hitta dem. Ekologiska, krossade tomater? Det finns ekologiskt kakaopulver både på Konsum och ICA.

Nästa station kan vara näthandeln.
Här kan man skaffa kokosolja billigare och kiloförpackningar med nässelpulver, spirulina och nyponpulver, som man kan blanda både i mat, juice och filmjölk.

Om man köper vin så bör man välja ekologiskt eftersom man nog inte vill riskera att dricka något som innehåller en massa besprutningsgifter. Kan ju vara bra att ta reda på varifrån det kommer och vad det är för typ av odling.

När du fått hem allt så kan du göra precis vad du vill med det!
Det är inte recepten, som är det viktiga. Hitta på vad du känner för och följ inspirationen! Om kroppen har tillgång till naturlig mat så kan man känna vad det är man behöver, i alla fall om all skräpmat är borta, så att man inte luras av den (den innehåller smakämnen som är till för att lura oss!)
Råkost kan vara nyttigt så man måste inte koka, steka och göra maträtter av allt. Det mesta kan ätas rått och kan kombineras efter behag och egen fantasi.
Köttfärs kan man spara i små bitar i frysen och ta en liten bit när man vill göra mat. Man behöver inte jättestora mängder med proteiner och det kan räcka med 70 gram och kanske ett ägg till en portion grönsaker.
En liten portion riktig mat med en grön smoothie kan man äta som mellanmål när som helst. Om alla råvaror redan finns hemma så är det ju lätt att snabbt slänga ihop något.
Man måste inte bli expert på ekologiska idéer och recept.

Om man gräver en grop i en burk med Turkisk Yoghurt så rinner vasslan ner i botten och man kan hälla av den. Kvar blir en god mjukost.

Sugen på något gott?
Torkad frukt (som är uppblött i vatten så den blivit mjukare) är jättegott med vispgrädde och även vuxna kan väl gilla.......

Utan socker!

Fisk har varit bra, naturlig mat i hundratusentals år men numera får man tänka sig för eftersom det finns odlad fisk och fisk från vatten som inte är så bra så strömming ska man undvika. Odlad lax kan vara matad med sojaprotein, som också kan vara genmanipulerad. Man får informera sig mer om just det man vill köpa.Laxens färg kan i dag till och med vara gjord av petrokemiska färgämnen.
Mer om laxen: Odlaren har en färgkarta och kan bestämma vilken rosa nyans han tycker att hans lax ska ha.
Atlantic salmon is 99 percent farmed, naturally white, and fed pellets that contain pink dye. Yuck!
It contained up to 8 times more PCBs—cancer-causing industrial chemicals that were banned in 1979—than the wild variety. Other chemicals found in farmed fish include dioxins from herbicides (the most famous being Agent Orange).

Under kriget sprutade USA Agent Orange över Vietnam och nu sprutar man det över vår mat.
Byt till eko - Naturskyddsföreningen

Vanlig mat är gjord av råvaror som besprutas med nervgifter!Conventional food production commonly uses organophosphate pesticides, which are neurotoxins that act on the nervous system of humans. Läs mer
Ät inte majs! Om den inte är ekologisk. Detsamma gäller soja! Här räknar man upp några värstingar.

Men om man alltid bara köper ekologiskt så behöver man inte tänka på alla krångliga detaljer överallt.

Farmor och bensinförbrukningen

Farmor har dag efter dag misslyckas med att förstå hur bilens bensinförbrukning fungerar i teorin, om man tänker i tid i stället för i avstånd. Det handlar inte om den hela tiden skiftande verkligheten, som är så knepig att det inte ens är någon idé att försöka förstå den, utan bara om själva teorin!
Det måste ju existera en slags grundformel, som fungerar innan man börjar ta hänsyn till verkligheten och allt annat i stil med luftmotstånd, vägens beskaffenhet, backar, inbromsningar, halka och kurvor.

Allt annat kan ju bestå av vad som helst, som ex. en flock med får på vägen eller en bred traktor som kör framför mig eller ösregn, som tar bort all sikt eller att jag kör på rullgrus eller hal lera i backar, så denna verklighet kan ju inte ingå i en grunduträkning.

Det är väl därför man lägger en motor på en testbänk för att hitta den precisa bensinförbrukningen utan alla konstiga omständigheter, som kan uppstå i verkligheten.
Och då måste man väl ha formler för denna bensinförbrukning som faktiskt finns även om motorn inte alls rullar en enda meter, vilket bevisar att avståndet inte har någon betydelse! Eftersom avståndet inte har någon betydelse så måste man kunna använda tid i stället för avstånd!

Att det där med avstånd inte stämmer vet väl folk också (i alla fall de flesta killar, tror jag) och ändå så säger de "antal liter per mil" utan att börja prata om verkligheten.

- Man räknar antal liter per mil!
- Jamen, det kan inte stämma med verkligheten!
-Jo, man gör så! Det är standard! Alla gör så!

Farmor frågade herr Röd, herr Gredelin, herr E, fru Lo och herr Blå och dialogerna måste ju sparas. 

Alla är så hjälpsamma och svarar så mycket och det är väldigt mycket bra information, som farmor ännu inte har lyckats greppa (det kommer väl att ta en tid!) och det är ju synd om allt detta bara skulle ligga kvar i Skype och bara försvinna. Det hade ju varit att fråga i onödan och sedan strunta i svaren, så jag lägger det här så att det går att hitta igen. Och ibland är det ju nästan litet komiskt...

Hej! Vet du hur man gör när man räknar ut bensinförbrukning?
Jag GISSAR att det skulle kunna vara
varvtal x växel x tid.
Om man bortser från konstiga småsaker i stil med att motorn ställs om till olika funktioner. Jag menar bara en vanlig gammal bil.
Folk säger att det är hur långt man kör, men det tror jag inte på.
Ex. 2000 varv x 3ans växel x en timme (eller något i den stilen) : så måste man väl ta med vilken typ av motor det är.
Det måste väl finnas någon formel som i grova drag berättar vad det är för skillnad i bensinförbrukning om man kör en timme på 3an eller två timmar på 4an om det är samma varvtal hela tiden.

Nu blev du väldigt akademisk. Då får du också ta med vilken olja du kör på, hurdana backspeglar du har, vilka däck du kör på, vilken vindriktning som råder, om du har fönstren öppna eller stängda, om du har radio och fläkt på när du kör, vilken last du har i bilen, om du har takräcke, hur många hastighetsbegränsningar som finns på vägen, vilken vägbeläggning som råder etc, etc etc. Allt detta labbar man med för att få bilens förbrukning att verka mindre än i verkligheten. Nej, det finns bara möjlighet att beräkna en genomsnittsförbrukning, att fylla full tank, köra ett visst antal mil, fylla full tank igen och därmed räkna ut ett genomsnitt.

Jomen, jag skrev ju "om man bortser från alla konstiga småsaker".

Det är inga konstiga småsaker, det har en avgörande betydelse och kan påverka minst 20-30 %

Jag kom ihop mig med någon som påstod att det bara är körsträckan som räknas och det tror jag inte på för då måste det vara gratis att köra ett bensinverk eftersom det inte tillryggalägger någon sträcka alls.
Jag menar GRUNDUTRÄKNINGEN när man tar bort andra grejer, typ speglar,
Låt säga att du har samma vind och speglar.

Absolut inte, det finns kanske 20-30 saker som alla påverkar stora delar av förbrukningen. Det är detta som har kommit fram, att bilfabrikanter testar sina bilar under mycket extrema förhållanden, just för att det skall se ut som om bilen drog lita bränsle.

Att köra en timme på 2000 varv måste väl dra lika mycket bensin oberoende av om jag kör 100 meter eller en mil.
Ja, jag vet det och därför skrev jag "om man tar bort allt det"
Samma bil, samma spegel, ingen vind, osv Allt samma!

Men allt det, det är det som påverkar stor del av förbrukningen

Jo, men jag frågade inte om förbrukningen i verkligheten.
Jag undrade hur man räknar ut den - om all annan verklighet är densamma.

Vid vilken temperatur ute och med vilken olja?

Grundprincipen UTAN alla andra grejer som varierar

Det går inte att ta bort alla andra grejor, då är det ingen bil längre.

Om jag kör på ettan till Karlstad och det tar 20 timmar (?) eller om jag kör på femman på en timme - kan väl inte dra lika mycket bensin!
Det är samma sträcka!

Allt spelar roll

Du förstår inte vad jag menar!

Du förstår inte vad jag menar

Normalt drar låga varvtal mer än höga, det är därför det finns både 6 och 7-växlade bilar

Ja, naturligtvis. Att köra på ettan och att köra på femman i tio mil på en raksträcka kan inte dra lika mycket bensin (samma vind, samma motor, samma speglar osv) Det betyder att det inte är sträckan, som räknas.

förutsatt konstant fart

Det är troligare att det är tiden som räknas eftersom bilen drar bensin även om jag står still och rusar motorn till 2000 varv
Om jag står still och gasar upp den till 2000 varv i en timme så är sträckan noll km.

Det har naturligtvis med motorns verkningsgrad vid olika varvtal

Alltså kan inte sträckan ha den största betydelsen.
Det måste vara något i stil med varvtal x tid
Sträckan bör inte alls ha någon betydelse.

verkningsgraden måste man då också lägga till

Låt säga att det är samma motor, samma bil.
Jag menar grunduträkningen INNAN man lägger dit en massa andra faktorer.

då avgör verkningsgraden per tidsenhet

OK Och vad betyder verkningsgrad?
Växel eller varvtal?
Om jag har 2000 varv

tillförd effekt dividerat med avgiven effekt
Nej, tvärt om. Avgiven effekt genom tillförd

Om bilen går på exakt 2000 varv - drar den då lika mycket bensin på en timme, oberoende av farten?

Nej, vindmotståndet ökar med farten

Vindmotståndet gör bara att det går långsammare men det ändrar inte varvtalet.
Bilen drar inte mer bensin bara för att den går långsammare

nej men bränsleförbrukningen

Om jag kör på exakt 2000 hela tiden.

Du talar om att ändra farten

Nej, jag talar om en bil som går på 2000 varv hela tiden, oberoende av fart, växel och annat

Du sa oberoende av farten

Ja

Då spelar farten roll

Med 2000 varv kan man köra både fort på femman och långsamt på ettan

Då spelar vindmotståndet roll
och verkningsgraden
Nu skall jag lägga mig, godnatt
.............................................

Nu vet jag vad problemet med Rons åsikt är:
Han pratade om "bilersättning" och förklarade den med termer, som passar ihop med "bilersättning", men han kallade "bilersättning" för "bensinförbrukning" och det är det som är helt fel.
Lo berättade just att det finns en allmän bilersättning, som täcker alla olika normala omständigheter, och den är 18:50 / mil.
Han kallade bilersättning för bensinförbrukning.
http://www.kollega.se/milersattning-racker-nastan-aldrig
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sparsam_körning
Här står en del, som jag inte hade en aning om. Som exempelvis att man inte ska köra på mer än 2000 varv. Det gick bra med min gamla bil, den låg alltid på 2000, men denna går upp till närmare 3000 även på femman. Kanske 2.600 eller 2.700.
Att bilen stänger av bensintillförseln när man motorbromsar hade jag ingen aning om.

Visst, alltid bra att köra på låga varvtal om man vill spara bensin. Men varvtalet beror helt och hållet på vilken typ av motor bilen eller motorcykeln har. Det finns ju högvarviga respektive lågvarviga motorer. De flesta vanliga bilar har nog ett toppvarvtal i motorn på ca 8000 varv/per minut. Det får du ut om du trampar gasen i botten och varvar motor så mycket det går innan du växlar upp. Men t.ex en fyrcylindrig motorcykel av högprestanda sportmodell kan ha ett toppvarvtal mellan 10 000 - 12 000 varv. Men en gammal Harley Davidsson motorcykel är t.ex lågvarvig i sin konstruktion. Det betyder att motorn är mycket stark på låga varvtal. Så en HD kan i lugn och ro puttra fram på 2000 varv och fortfarande hålla en bra fart. Tänk på hur en traktor fungerar. Den är lågvarvig och mycket stark på låga varvtal. Den går långsamt för att motorn är neddrevad d.v.s motorkraften tas ut som styrka i stället för som hastighet.

På ett ställe läser jag detta:
"All ökning av hastigheten innebär en ökning av förbrukningen."
Och det kan ju inte heller vara sant eftersom en bil ökar hastigheten i en utförsbacke utan att dra mer bensin.
Det borde väl ha stått "ökning av varvtalet"?

Helt riktigt! All ökning av hastigheten innebär inte per automatik ökad förbrukning. Hög växel och lågt varvtal kan också ge hög hastighet. Men du måste ju växla upp bilen i takt med att du accelererar innan du kan hålla en hög hastighet på hög växel och lågt varvtal. Men det finns en "transporthastighet" där bilen varken accelererar eller tappar fart. Vilket varvtal det är beror på typ av motor, prestanda, hästkrafter, växellåda och kan vara väldigt olika för olika motortyper och bilmodellen.

 Det måste finnas något som per automatik, ger högre förbrukning och det kan väl inte vara något annat än varvtalet?
 Om jag motorbromsar så sjunker väl varvtalet till "nästan ingenting"
Om man vet hur mycket bilen drar vid 2000 i en timme (ex 15 liter) så borde man kunna göra en formel: 2000 x 60 (minuter) x 15 = x

Mängder av faktorer påverkar motorns förbrukning. Framförallt motorns prestanda d.v.s antal hästkrafter eller kilowatt. Vill du dra så lite bensin som möjligt skall du dessutom ha en bil med så få hästkrafter samt köra på låga varvtal. Receptet för låg bensinförbrukning är få hästkrafter, låga varvtal, jämn körning. En prestanda bil med många hästkrafter kommer per automatik dra mer bensin oavsett varvtal.

 Jo, men jag menar om man har samma bil hela tiden. Man kan naturligtvis inte göra en formel genom att använda olika bilar.
 Därför att siffran 15 blir olika för olika bilar. Den får man byta.

Om en bil har 115 Hp som i minsta ekonomibilen jämfört med t.ex en prestandabil som Audi RS6 som har ca 560 Hp, då ser bensinförbrukningen mycket annorlunda ut. Du behöver hitta en bensinförbrukningsmodell som stämmer just för din bil.

 Alla killar tänker omedelbart på "olika bilmodeller" men jag menar SAMMA BIL hela tiden.
Om den drar 15 liter på 2000 varv under en timme så bör den väl göra det i alla hastigheter.

Alla schablonuträkningar bygger på en hypotetisk "median bil". Det vill säga de bilmodeller som säljs mest och som flest antal människor kör. Det är ytterst få personer som kör de riktiga prestandabilarna. Sen har vi grabbarna i Torsby som toktrimmar en gammal Volvo så att den får 400 Hp. Men då drar den lite mer bensin om man säger så.

Förbrukningen i kombination med varvtalet i kombination med hög växel ger en viss maxhastighet. Det finns naturligtvis en toppfart, en gräns för hur fort bilen kan gå vid ett givet varvtal. Bilens slutgiltiga topphastighet förutsätter full gas, d.v.s högsta möjliga varvtal på högsta växeln.

OK
Om jag krypkör en timme på 2000 varv och kommer en km.
Om jag rullar fort i en timme på 2000 varv och kommer 10 mil.
Om bilen står still och går på 2000 varv i en timme.
Är förbrukningen då densamma i alla tre fallen?

Om du ständigt vill köra på 2000 varv för att hålla nere förbrukningen av bensin, så inför du förstås alla möjliga typer av begränsningar på din körning. Det påverkar framförallt hastigheten vid acceleration och hur fort du kan köra, d.v.s din slutgiltiga toppfart..

 Nej förbrukningen blir inte densamma i ditt exempel.

Varför blir den inte det?

 Krypkör du på 2000 varv i en timme så ligger du på ettans växel och förbrukar mycket bensin. Om du har accelererat upp bilen till över 100 km i timmen och ligger på 2000 varv på högsta växel så kommer bilen med största sannolikhet dra mindre bensin per tidsenhet än om du ligger ettans växel. Om du har ett bensindrivet kraftverk som driver en generator så har du en jämn belastning som inte ändras. Där räknar man förmodligen förbrukningen per tidsenhet. Hur mycket kraftverket drar per timme eller på ett dygn. Kraftverket har ingen växellåda och den har säkert ett fast varvtal eller ett "operativt varvtal" d.v.s att motorn skall ligga på ett visst varvtal för att få ut mest prestanda ur generatorn på kraftverket.

En bil förbrukar alltså olika mängd bensin vid samma varvtal??????

 Man kan tycka att förbrukningen borde vara densamma vid samma varvtal. Men problemet blir att det är ett rent teoretisk resonemang. Ingen människa kör i verkligheten en bil på ett sådant sätt att man håller ett exakt varvtal hela tiden. Man gasar, bromsar, accelererar, bromsar igen, kör på krokiga grusvägar och på motorväg i olika hastigheter.

Jo, men det är ju teorin jag pratar om och INTE verkligheten.
Matematik är inte verklighet - det är teori.
Verkligheten kan man ta senare.

 Om du är intresserad av den matematiska formeln för bensinförbrukning får du googla på det. Men vad skall du använda ditt teoretiska exempel till? Det duger inte för att räkna ut bensinförbrukningen på din egen körning?

 FÖRST har man en teori och sedan kan man göra en formel och SEDAN kan man titta på verkligheten.
Jag ska inte räkna ut bensinförbrukningen för egen körning!!!!!!
Jag är bara intresserad av hur det från början fungerar egentligen.

Då får du googla på matematiska modeller för bensinförbrukning.

 Jag är intresserad av hur teorin funkar.
 Jag struntar i verkligheten.
 Jag har googlat på det!!!
 Men alla bara pratar om "olika bilmodeller".

Här har du en modell för flygplan - http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.381.4488&rep=rep1&type=pdf

 En till - file:///C:/Users/Peter/Downloads/energies-06-00117.pdf

Artikel om Fuel Consumption - http://www.academia.edu/3029566/A_Model_for_Vehicle_Fuel_Consumption_Estimation_at_Urban_Operating_Conditions
 Den sista artikeln berör de flesta av de frågor vi har diskuterat.
Dom utgår från en distans på 10 km och definierar fyra olika "operating modes", medelhastighet, acceleration, deacceleration och tomgång.

 Konstigt att de också räknar med hastighet.

Dessa "operating modes" representerar olika varvtal.

Jaså...OK

 Dom påpekar att en stor del av bensinförbrukningen sker vid "idle mode" d.v.s när bilen står på tomgång t.ex i en bilkö.
 Man pratar om motorns "Power utilization" d.v.s hur effektiv motorn är och hur mycket kraft man får ut ur motorn i relation till bensinförbrukningen.

 Jag tycker att det ser ut som att man försöker räkna ut hur det fungerar i verkligheten.
Så den "formeln" som jag tänker på är antagligen en grej, som är så enkel så att den inte diskuteras.

 En gammal 70-tals Amerikanare med HEMI-motor t.ex en Chevrolette Camaro hade ca 450 hp. När du gasade på för fullt med den drog den säker mellan 2-3 liter bensin per mil. Jämför man det med en 2016 års modell av högprestanda BMW, AUDI, Mercedes-Benz som också har 450 Hp så kommer dessa bilar dra 0,7- 0,9 liter per mil. Det visar att moderna bilar har en "Power utilization" som är avsevärt bättre än tidigare prestandamodeller. Man har helt enkelt över tid utvecklat mer effektiva motorer.
 Det finns alltid ett "glapp" mellan teoretiska modeller och verkligheten. I bland är glappet stort i andra fall är det litet eller i ytterligare fall så matchar den teoretiska modellen med verklighetenpå ett så exakt sätt att modellen stämmer.
Det är nog svårt att komma förbi ett begrepp som "Power utilization" när det gäller motorer och bensinförbrukning. Det är i grunden en förbränningsmotor som drivs på bensin. Varvtalet avgör kolvarnas hastighet i cylindern. För en given motor, som sitter i en testbänk, vid ett givet varvtal så kommer förbrukningen vara lika stor. Men sen kan du ytterligare kalibrera andra faktorer som på verkar förbrukningen.
Det hela handlar förstås om syftet. Skall man optimera motorn för att dra så lite bensin som möjligt? Skall man optimera motorn för att få ut så hög prestanda och så många hästkrafter som möjligt? Skall man göra en motor som både har rimlig prestanda och som konsumerar så lite bensin som möjligt? Alla som håller på motorer har någon form av motiv. Det syftar mot något som man vill uppnå. Frågan är bara vad man vill uppnå. Sen optimerar man motorns "Power utilization" i linje med det motivet.

Jag utgick ju från verkligheten, men sedan tänkte jag att man måste ha en slags formel att utgå ifrån för att veta hur man ska tänka:

Jag bor på ett ställe där jag ibland kör raka sträckor, bara rullar på femman på platt asfalt.
Men jag kan också köra i skogen.
Jag tänkte att det måste vara en stor skillnad att köra en timme på asfalt i solsken på torr väg OCH att köra till kompisar djupt inne i skogen (högt uppe på ett berg) i lera, gropar i vägen, ösregn och stora pölar i skogen, på smala, slingrande vägar med backar och berg och rullgrus.

Jag skulle hämta och skjutsa kompisar där i skogen (3 pers + hund, som skulle åka och handla och deras egen bil var trasig) och "han" nämnde något om "bensinförbrukning per mil". "Det är så man brukar räkna!"
Då tänkte jag att avståndet knappast kunde ha någon betydelse. Snarare tiden eftersom man får köra kanske 140 minuter (?) i 50 km/tim i backar och gropar, vilket skulle motsvara att köra nästan till Göteborg (?).
Jag tänkte att det borde vara mera realistiskt att räkna TIDEN än att räkna avståndet.
Och då tänkte jag "tiden x varvtal"

Självklart är det stor skillnad! Som vi har pratat om så drar naturligtvis bilen betydligt mer bensin på de krogiga skogsvägarna på väg till Lailas hus. Nu sitter inte motorn längre i testbänk. Nu är den monterad i ett fordon och driver, via växellåda och kardan, primärt en hjulaxel. Som vi också har pratat om så finns det mängder av externa faktorer som fordonet möter som belasta hjul och drivsystemet på olika sätt. T.ex backar, krokiga vägar och underlag,

4 timmars körning i backiga berg är väl som att åka till Karlstad 2 gånger
 Eller 3 timmar. Tittade inte på någon klocka.
Det tog 5 timmar, men vi stod ju stilla också.

 Utifrån ren fysik så är bilen en "massa" av en bestämd vikt som skall förflyttas i rummet. Är du ensam i bilen väger den mindre än om ni är fyra personer. Desto mer vi börjar tänka på detta så ser vi att det finns massor med faktorer som på verkar bensinförbrukningen.

Om de bara hade sagt "Är det OK med 200! " så hade jag bara svarat "Javisst!" och sedan hade jag inte tänkt mer på det.
Anledningen till att jag började fundera var när han började prata om "...per mil" och "hur många mil".
 Jag fick bara en stark känsla av att resonemanget var helt fel. Och då måste jag ju ta reda på var felet ligger.

Precis! Du behöver i själva verket ta reda på precis hur mycket bensin du förbrukar när du åker till L fram och tillbaka. Sen kan du sätta en schablonkostnad på det. I dess enklaste form så räknar du 20 kr per mil som en standard schablon när det gäller körning till Karlstad. Men du kanske behöver ha en standard schablon på 25 kr eller 30 kr för resor till L..

 Japp!
 Lo visste ju att det finns en sådan. Och den är på 18:50 per mil, vilket troligen är på normala vägar o gator.
Ösregn och lera = man måste åka till OK och tvätta bilen.

Någonting går sönder och du måste lämna in bilen på verkstad och tusenlapparna flyger som en flock flyttfåglar.

 "En förbränningsmotor är en motor som via förbränning av ett bränsle som omvandlar kemisk energi till arbete."
 Förbränningsmotorer - https://www3.nd.edu/~msen/Teaching/DirStudies/Engines.pdf

.................................................'

Hej!
Du verkar ju vara tekniskt-matematiskt begåvad, så du vet nog hur det är.
Jag pratade med en kille, som sade att bilens bensinförbrukning är baserad på hur långt man kör, alltså vägsträckan.
Det läser jag också på Wiki: "Bränsleförbrukningen är den mängd bränsle som ett fordon förbrukar per sträcka."

Jag anser att det är en omöjlighet eftersom bilen måste dra lika mycket bensin när den krypkör på låg växel, som när den rullar fort på hög växel, om bara varvtalet är detsamma. Plus att en stillastående bil också drar bensin om motorn är igång, vilket bevisar att bensinförbrukningen inte kan räknas ut med någon formel, som innehåller "sträckan". Sträckan måste ju vara helt irrelevant.

Så VAD EXAKT är det för begrepp, som används för att räkna ut bensinförbrukningen? Jag gissar att det bör vara varvtal x tid.

Dvs. om bara varvtalet är exakt detsamma i en timme så spelar det ingen roll om bilen stått stilla eller kommit långt. 2000 varv i en timme borde alltid ge samma bensinförbrukning. Eventuella vindar och backar borde ju då bara ge fluktuationer i hastigheten och inte i bensinförbrukningen per tidsenhet.

Stämmer det att det är varvtal x tid? Finns det någon formel för detta? Hur ska man räkna? Det är hela tiden samma motor.
Jag säger "samma varvtal hela tiden" eftersom en bil kan dra olika mycket vid olika varvtal (växel).
Jag har googlat på det, men hittar inget.

På ett ställe läser jag detta:
"All ökning av hastigheten innebär en ökning av förbrukningen."
Och det kan ju inte heller vara sant eftersom en bil ökar hastigheten i en utförsbacke utan att dra mer bensin.
Det borde väl ha stått "ökning av varvtalet"?

Hej! Att räkna ut bränsleförbrukning för ett fordon är en tämligen komplex historia. Men den gängse använda i alla sammanhang är liter/10km (i EU och många andra länder). I USA används begreppet miles/gallon, alltså hur långt kommer du på en gallon. Förbrukningen vid ett visst varvtal varierar en del (mest på grund av luftmotståndet, som ungefär ökar med kvadraten på hastigheten och fordonets aerodynamiska utformning). Även däckens rullmotstånd mot vägen varierar med hastigheten. Generellt brukar man säga att den optimala (lägsta) bränsleförbrukningen erhålles vid en hastighet runt 90 - 100 km/tim, beroende på bilmodell förstås.

Varvtalet används alltså inte för att beräkna bränsleförbrukning.

 Jo, men liter per mil kan inte vara sant eftersom en stillastående bil också drar bensin om motorn går på ex. 2000 varv.
Det skulle ju betyda att en bil på tomgång inte alls drog någon bensin när den står där och puttrar.

 Men man använder inte en bil normalt för att stå och puttra, eller hur?

Understanding fuel consumption

To allow consumers to compare one vehicle's fuel consumption against another, vehicle manufacturers are required by law to provide fuel consumption figures for the vehicles they produce. These figures are included on labels fitted to all new cars, in vehicle sales brochures and also on the Green Vehicle Guide web site. 

Manufacturer supplied fuel figures are determined using a standard laboratory test that is designed to exclude the myriad of variables that a vehicle is subjected to in everyday driving. These variables include road, traffic and weather conditions, driving style and vehicle speed, load and condition. The figures produced cannot therefore be used as an indication of the fuel consumption a vehicle might achieve under actual operating conditions. Nor can they be compared to figures produced by on-road testing or on-board trip computers.

For most motorists, the only readily available fuel consumption test method involves actual on-road driving and calculation of fuel consumption based on the distance travelled and the volume of fuel used. Providing care is taken, this method offers a reasonably accurate means of determining actual fuel usage for a particular trip.

However, in addition to the vehicle and road related variables already mentioned, the accuracy of service station pumps and the vehicle's odometer, the consistency of fills and even the ambient temperature and temperature of the fuel during filling can influence the final result produced by this method.

The following formula is used to calculate fuel consumption in litres / 100kms, the most commonly used measure of fuel consumption.

Example a car uses 65 litres to travel 500km
(65 X 100) / 500 = 13
(Litres used X 100) / km travelled = Litres per 100km.
It's important to note when comparing on-road fuel consumption figures that differences in road, weather and vehicle conditions can alter fuel consumption figures considerably, even for an apparently similar trip.

On-board Trip Computers

Many vehicles are fitted with a trip computer that provides an average fuel consumption function. The fuel consumption figure produced by an on-board trip computer is calculated from the distance travelled and the theoretical amount of fuel consumed by the engine (often based on the number and duration of fuel injection pulses).

In theory, these consumption figures should be reasonably accurate, though in practice there are sometimes differences between these and the figures derived from on-road testing. This may be the result of variations in service station pump readings, odometer readings and filling errors mentioned above, or in the process used to calculate the trip computer figure. In view of this, these figures should be regarded as a reasonably close guide rather than a firm consumption figure.

Om min bil drar 15 liter på 2000 varv i 55 minuter så kan man ju göra en formel av det.
15 x 2000 x 55 = x eller något i den stilen.
Och en sådan formel borde fungera för olika sträckor och även för en stillastående bil.

 OK
Om jag krypkör en timme på 2000 varv och kommer en km.
Om jag rullar fort i en timme på 2000 varv och kommer 10 mil.
Om bilen står still och går på 2000 varv i en timme.
Är bensinförbrukningen då densamma i alla tre fallen?

 Nej, så är det inte! Har du inte läst det som jag skrev? Men, om du gillar din formel, så använd den. Men jag frågar dig, hur ofta kör du omkring med ett varvtal vid exakt 2000 rpm?

 Jag letar efter en grundformel för att räkna ut en viss motors bensinförbrukning.
Det har inget att göra med hur man kör i verkligheten, men en grundformel skulle också kunna användas för verkligheten, men det skulle bli en ny uträkning varje minut (sekund).

Lycka till, fortsätt letandet!

Det skulle bli en uträkning som en dator kunde klara, men även en dator måste ju ha en grundformel att gå efter.

Manufacturer supplied fuel figures are determined using a standard laboratory test that is designed to exclude the myriad of variables that a vehicle is subjected to in everyday driving. These variables include road, traffic and weather conditions, driving style and vehicle speed, load and condition. The figures produced cannot therefore be used as an indication of the fuel consumption a vehicle might achieve under actual operating conditions. Nor can they be compared to figures produced by on-road testing or on-board trip computers.
Lägg särskilt märke till: "myriad of variables".

Varvtalet är självklart EN av de många variablerna.

Hm....OK...tack!

Varsågod 😎 "For most motorists, the only readily available fuel consumption test method involves actual on-road driving and calculation of fuel consumption based on the distance travelled and the volume of fuel used. Providing care is taken, this method offers a reasonably accurate means of determining actual fuel usage for a particular trip."

 Enklaste (men inte det billigaste) sättet att mäta den exakta bränsleförbrukningen vore att sätta in en avancerad flödesmätare i bränsleledningen. Tänk på att t ex när du accelererar, så går en större mängd bränsle genom motorn utan att förbrännas fullständigt, rakt ut i naturen!

 Jaså...ojdå!
 Jag bor på ett ställe där jag ibland kör raka sträckor, bara rullar på femman på platt asfalt.
Men jag kan också köra i skogen.
Jag tänkte att det måste vara en stor skillnad att köra en timme på asfalt i solsken på torr väg OCH att köra till kompisar djupt inne i skogen (högt uppe på ett berg) i lera, gropar i vägen, ösregn och stora pölar i skogen, på smala, slingrande vägar med backar och berg och rullgrus.

Jag skulle hämta och skjutsa kompisar där i skogen (3 pers + hund, som skulle åka och handla och deras egen bil var trasig) och "han" nämnde något om "bensinförbrukning per mil". "Det är så man brukar räkna!"
Då tänkte jag att avståndet knappast kunde ha någon betydelse. Snarare tiden eftersom man får köra kanske 140 minuter (?) i 50 km/tim i backar och gropar, vilket skulle motsvara att köra nästan till Göteborg (?).
Jag tänkte att det borde vara mera realistiskt att räkna TIDEN än att räkna avståndet.
Och då tänkte jag "tiden x varvtal"

Det är väl helt OK, men då får du koppla in en dator som tar derivatan av varvtalet.

Om man kör "bilen" (motorn) på samma varvtal (och växel) hela tiden så att det inte blir några förändringar i varvtalet så behövs väl inte det?

Och inga backar och ingen vind och inte olika antal passagerare och alltid samma temperatur och en väldig massa andra parametrar som ständigt varierar!

 Om man räknar "antal liter per mil" så stämmer ju inte det heller, av samma anledning.

Vad är det som du egentligen vill räkna ut och varför? Jag är inte säker på att jag förstår. Vill du hitta någon slags "perfekt" formel?

Ja, precis! Ingen förstod vad jag menade. Jag menade teorin och inte verkligheten och då kan det väl inte vara så krångligt.
Jag tänkte att det fanns en grundformel för att räkna ut bensinförbrukningen och jag har ju märkt att "tillryggalagd sträcka" inte fungerar (fast de säger så!).
Då tänkte jag att det kanske var varvtal x tid.

Men så frågade jag ytterligare en kille i går (herr E) och han sade att "det är trycket på gaspedalen" som bestämmer bensinförbrukningen. Så tog vi en sväng i hans bil och jag kunde se på hans mätare hur bensinförbrukningen kunde gå mellan 0.7 och 1,4 på samma asfaltväg, beroende på hur han gasade och om det var gupp i vägen.
Han menade att ibland måste man gasa mera för att upprätthålla samma varvtal och då blir det mera bensin trots att man behåller samma varvtal.
Då fattade jag varför alla pratar om ojämnheter och luftmotstånd osv. Ni har antagligen sett sådana färddatorer, men jag hade aldrig sett någon.

Så den "formeln" som jag var ute efter måste alltså vara för en bil som står still med samma växel hela tiden OCH med en fastlåst gaspedal (och låst motstånd), men jag visste inte att jag skulle säga så.
Då skulle det kanske bli varvtal x tid = förbrukning, dvs att tiden egentligen är viktigare än sträckan.

Att sträckan är helt irrelevant märker man ju genom att åka i 50 km / tim i en massa backar med rullgrus och gropar eller bilkö. Men ändå pratar alla bara om "sträckan" vilket är konstigt.

Om man ska räkna "sträcka" så måste man ju räkna med helt olika bensinförbrukning på olika sorters väglag och terräng och det sade han också i går, att hans bil drar MYCKET mer bensin när han kör i skogen. Men då drar den mer per tidsenhet också (rimligtvis eftersom siffran ändras på hans display).

Han sade att min lilla tripp som jag hade fått 200 för egentligen hade kostat minst 260 i bara bensin, plus att det troligen var mer eftersom min bil kopplar in 4hjulsdrift när jag kör i grus och lera.
(Jag kan inte alls se vad jag förbrukar eftersom flottören är trasig).

Så min teori kanske stämmer ändå - om det är en motor som ligger på en testbänk med låst gaspedal. Och det var ju egentligen bara teorin jag var ute efter för att ha en grund att gå efter. Verkligheten kan man ju "lägga på efteråt", tänkte jag. Den verkligheten skulle ju då kunna baseras på att man låste gaspedalen i alla andra lägen också. Visserligen skulle man få 100 olika formler, men det skulle i alla fall bli "grundformler".
Men om jag hade sagt "låst gaspedal" så vet jag att somliga skulle ha svarat att "det går inte att köra med låst gaspedal".

Det skulle kanske bli varvtal x tid x gasläge x motstånd ?

Verkligheten är betydligt mera komplex än så, tyvärr. Men ett bra exempel på mätningen av bränsleförbrukning fick du ju förevisat av killen som visade hur färddatorn fungerar. I en bil med färddator finns ju en flödesmätare inkopplad i bränsleledningen. Då kan du på displayen antingen se den momentana (just nu) bränsleförbrukningen, eller average sedan förra gången som du nollställde färddatorn.

Funderingen har i alla fall lett till att jag hittat en del:
Det finns ett allmänt avdrag för körning med egen bil = 18:50 / mil. Det visste jag inte.
Så har jag på Biltema sett att man kan köpa en ny flottör och kanske även en mätare (flödesmätare)???
 Allmänt avdrag för bil med 18:50 är troligen avsett för körning på landsvägar av olika sorter så det borde vara en annan siffra för att klättra i berg i vatten, grus och lera. Och tre passagerare eller tom bil gör ju också skillnad.
Så har jag fattat att jag inte ska gasa och bromsa så mycket som jag gör. Det går tydligen åt mer bensin när man kör ryckigt.
Plus att jag ska lära mig att motorbromsa i stället för med bromspedalen.

Allt detta menade killarna, som försökte förklara, men jag måste ha GRUNDEN klart för mig innan jag tänker på omständigheter och verklighet.
Och en GRUND bör kunna uttryckas i en "formel" eller en enkel mening.
Det kan nästan räcka med en "grundidé".

Här har du alla formler som du behöver, hoppas att du kan integraler och calculus, det här är grunden som allt vilar på: http://paginas.fe.up.pt/clme/icem15/ICEM15_CD/data/papers/2920.pdf

Tyvärr finns ingen "enkel" grund. Men det förenklade sättet som alla bilfirmor och motorjournalister använder är liter/10km (eller om du bor i USA MPG, Miles Per Gallon).

 Jo, jag vet att det är liter per mil, men det stämmer ju inte eftersom även en stillastående bil drar bensin om motorn är igång.

Och den här artikeln går väl inte - den tar ju med i beräkningen luftmotstånd, vägens lutning och kurvor och liknande och det är ju sådant som tillhör verkligheten. På en testbänk finns inga fluktuationer i sådant..
Men, OK, tack i alla fall!

Genom dina efterforskningar har du lärt dig några viktiga saker. 

1. Minimera gasa/bromsa så mycket som är praktiskt möjligt.

2. Minimera tomgångskörning. Du slösar bara bränsle till ingen nytta (du kommer ju ingenstans). I tätorter är ju tomgångskörning i lag begränsad till 1 minut av miljöskäl.

Lycka till med bilkörningen! 

 (y)

 Jag ska fråga killarna i verkstan angående den här typen av grejer:
http://www.ceteco.se/dieselutrustning/flodesmatare-c-353-1.aspx

Kan vara en bra idé. Den kommer förmodligen att vara placerad i motorrummet, men du kan ju läsa av den då och då.

Hans mätare var ju fantastisk: men kunde se fluktuationer i förbrukningen hela tiden.

Men...OK... med en sådan som denna så skulle jag ju då kunna nollställa och testköra och läsa av. Alltid något!
Men det tycks vara stora grejer. Det står vikt 2 kg på någon.

 Jösses, så tung!

 (nod)
 http://www.biltema.se/sv/Bil---MC/Verktyg-och-Verkstadsutrustning/Dieselpump/Flodesmatare-2000031394/
http://www.biltema.se/sv/Bil---MC/Verktyg-och-Verkstadsutrustning/Dieselpump/Flodesmatare-2000031376/
Men de kanske inte är för bilar. De kanske är för dieseltraktorer och andra maskiner.

.......................

FARMORS KOMMENTAR

Jag var nästan tvungen att prata om verkligheten också för jag har en känsla av att folk kan bli sura annars. Verkligheten är jag ju också intresserad av, men den har inte så mycket att göra med min fråga. Min fråga är kanske nästan mer av filosofisk karaktär:

Om det finns en enkel formel för avstånd, som alla känner till, varför finns det då ingen formel för tid?

Om man säger formeln för avstånd så nickar alla och samtycker.
Den formeln ser ut så (enligt herr Blå):

A car uses 65 litres to travel 500km 

(65 X 100) / 500 = 13 

(Litres used X 100) / km travelled = Litres per 100km.

It's important to note when comparing on-road fuel consumption figures that differences in road, weather and vehicle conditions can alter fuel consumption figures considerably, even for an apparently similar trip

Den formeln för avstånd existerar alltså och verkligheten består bara av en liten kommentar efteråt.

Det borde även finnas en formel för tid, till vilken man sedan kunde lägga en liten kommentar efteråt om verkligheten.

Om jag säger "formel för avstånd" så nickar alla instämmande.
men om jag säger "formel för tid" så säger alla att den inte finns "på grund av att verkligheten finns".

Med samma resonemang kan ju jag då säga att "formeln för avstånd" "inte finns" på grund av att verkligheten finns.

Om jag skulle säga att min bil drar 0.8 liter per mil så skulle alla nicka, trots att det i verkligheten inte är sant.
Ingen skulle svara att "det kan inte vara sant eftersom du måste ta hänsyn till luftmotstånd, vägens beskaffenhet, lutning, värme,backar och kurvor."

Hur kommer det sig att verkligheten påverkar en tidsformel så mycket att den inte ens kan finnas, men inte en avståndsformel, som får finnas, trots att den bevisligen inte stämmer?

Det finns alltså en grundformel för avstånd:(65 X 100) / 500 = 13

Det bör man kunna ändra till bara 50 x 1,3 för att få veta förbrukningen.

Då skulle grundformeln kunna se ut så här (om man använder språk i stället för siffror):

Antal delsträckor x bensinförbrukning per delsträcka
och det är en formel, som man alltid nämner utan att ta hänsyn till att den inte fungerar i verkligheten!!!

Man borde kunna göra en liknande formel för tid:
Antal deltider x bensinförbrukning per deltid.

Om man kan göra det med sträcka så borde man väl också kunna göra samma sak med tid, men alla säger att det ena går men det andra går inte.
...................
Tidigare hade jag också skickat frågan till herr J och nu kom svaret:

Hej!

Om man skulle ställa min bil i ett garage, på en rullställning, så att den bara fungerade som en testmotor, dvs den stod still med motorn på varvtalet 2000... och sedan tog reda på hur mycket bensin den drog på en timmes "körning".... Vilken formel skulle man då använda för att räkna ut bensinförbrukningen?
Folk säger att man räknar bensinförbrukningen "per mil", men det tror jag inte på eftersom även en stillastående bil drar bensin om motorn är igång.
Jag menar att TIDEN (som motorn är igång) måste ha större betydelse än färdsträckan (hur långt man kommer).
Dvs om det tar en timme att köra 10 mil på varvtal 2000 (femmans växel) och den då drar 7 liter (som exempel).
Drar den då också 7 liter om den går en timme på 2000 varv på tvåans växel, men bara kommer 3 mil på den tiden.
Dvs blir det samma bensinförbrukning i båda fallen?
(Jag bortser från vind, backar och allt som finns i verkligheten - jag menar bara en testsituation i exakt likadana omständigheter).
Dvs om man alltid körde på exakt samma varvtal så skulle man kunna räkna ut bensinförbrukningen med TID i stället för MIL.
Att räkna på mil kan ju omöjligen stämma eftersom du kan göra av med en hel tank genom att köra Sthlm-Uppsala på ettans växel.
Skulle den formeln då kunna vara 2000 x 60 (minuter) = 700 (cl) ?
Men hur skulle man då sedan göra för att räkna ut bensinförbrukningen för 20 minuter?

Normalt räknar man två sätt...i mil
Blandad körning och landsvägskörning
Men så klart att det finns andra sätt att räkna men det blir så många faktorer att beräkna

Ja, det låter bra.

Är det uppförsbacke
är det varmt ute
kallt ute
nedförsbacke
osv
så bästa sättet är blandad vs landsvägskkörning

Jag skulle kunna dela in min bensinförbrukning i grova drag i Stad, landsväg, skog och berg.
Stad, landsväg, motorväg, skog, berg

jag har ingen formula för det
det är nog väldigt komplext

 Ja, så säger alla.

men du kan ju köra runt och mäta

Jag ska lära mig!
Jag kan inte alls se vad jag har för bensinförbrukning eftersom flottören är trasig.
E visade mig på sin bil och där kan man se bensinförbrukningen hela tiden och den kunde pendla mellan 0.7 och 1.4 på samma väg.
Jag kan inte ens se om jag har kört slut på bensinen.

Så klart, det beror på vilken växel han hade

Så jag funderar på att laga grejen.

om han kör om andra bilar
om han ibland måst bromsa mer än andra gånger
 osv

Ja, han sade att det berodde på hur mycket man gasade.
Efter att ha sett det där så ska jag köra på ett annat sätt.
Jag trodde att det var så som folk säger = att det var sträcka x en viss förbrukning. Dvs jag var lurad av att man "brukar säga så"

njae

Jag trodde att sträckan var det som hade betydelse ända tills det sade klick och jag förstod att det inte var sant.

 idag så lär man sig att köra miljövänligt
 alltså att spara på bensin och bromsar

 Ja, jag ska sluta upp med att gasa och bromsa i onödan.

 låter bra

Men ibland måste jag bromsa ordentligt för att få bort rosten på bromsskivorna.
E har (för att spara bensin) bara motorbromsat med resultatet att han fick klagomål på rostiga bromsskivor på bilprovningen!Men resonemangen betyder ju att formeln "sträcka x normalförbrukning" egentligen inte stämmer.

Du kan ju läsa hur testen för att få fram normalförbrukningen går till

Och om den ändå inte stämmer så tänkte jag att man kunde ha en annan formel = tid x något.
Eftersom det är mycket lättare att titta på en klocka än på en mätare med en massa siffror. Jag brukar nämligen alltid mäta sträckor i tid.

Du kan ju skapa din egen normalförbrukning
Men då måste du ha en fungerande mätare

Japp! Just det! Det ska jag göra!
Och sedan ska jag göra en formel som är baserad på tid i stället för sträcka.
Ja, jag ska fråga killarna i verkstan om jag kan sätta in en flödesmätare.
Har kollat på Biltema och en sådan väger 2 kg, så den är nog avsedd för en traktor?

I stället för att tänka "motorväg x 10 mil = 7 liter (?)
så kan jag tänka "motorväg x en timme = 7 liter.
Sedan kan jag titta på klockan i stället för vägmätaren .
En timme motorväg = 7 liter
En timme skogsväg = 10 liter
En timme uppför ett berg = 15 liter
En formel som är baserad på TID måste ju fungera lika bra som en formel, som är baserad på STRÄCKA (fast alla säger att det inte går!!!)
Jag tänker göra en sådan i alla fall.

Jag kan inte tänka mig att det är så som folk säger, att man inte kan göra en formel för tid.
Tid måste till och med vara bättre än avstånd eftersom en tidsformel även skulle kunna mäta förbrukningen på en stillastående bil (vilket den andra avståndsformeln inte alls kan).
Enligt en avståndsformel är bensinförbrukningen 0 på en bil, som står still på tomgång.

En avståndsformel måste delas in i 10 olika formler (som du gjorde) men en tidsformel skulle på samma sätt kunna delas in i 10 olika formler.
Jag har frågat flera killar om man inte kan göra en sådan tidsformel och alla säger att "det inte går" och det förstår inte jag.
Jag tror inte på det!

Richard von Coudenhove-Kalergi & Pan-Europa

Fortsättning på

Richard von Coudenhove-Kalergi & Paneuropäische Manifest

När jag läser Richard von Coudenhove-Kalergis manifest Pan Europa så tycker jag att allt låter ganska bra, i alla fall om man utgår från den tidens Europa, som var uppsplittrat på en massa små länder. Det är logiskt att tycka att man vill rädda Europa genom att förena alla länder och bilda en stark union, som kan hävda sig mot andra stormakter. Så vad är det som är fel med det?
Det som han skrivit i sitt manifest räcker inte för att kalla honom kriminell, tvärtom.

Jag letar bland texter för att hitta mer om hur han tänkte och vad han kunde ha varit påverkad av. Kan det möjligen vara så att han hade avsikter som han inte berättade officiellt? 

Eller var han påverkad av andra personer, som hade egna avsikter med hans Pan European Union, kanske utan att berätta det för honom? Var han manipulerad till att utveckla en ideologi, som egentligen var avsedd att få andra konsekvenser än dem han själv hade tänkt sig?

Eftersom han i sitt manifest skriver så idealistiskt om att rädda Europa så är det svårt att tänka sig annat än att han verkligen var en idealist, som ville det bästa, och så verkar han ju uppfattas av de europeiska politikerna. 

Angela Merkel har fått Kalergi-priset, samtidigt som andra har försökt att stämma henne för landsförräderi och högförräderi, på grund av allt som invandringen orsakat. Och Kalergi beskrivs som den som planerat allt detta kaos.

Richard var inte dum, han var doktor i filosofi och tydligen en idealist, som fokuserade på att tänka ut den perfekta samhällsordningen för att rädda Europa.

Tänk om felet ligger i att det inte går att hantera världen på det sättet. Att en ensam person inte kan tvinga hela länder att lyda en viss ideologi, som han själv har räknat ut. Det finns alltid en liten tuva, som idealisten inte känner till, och den lilla tuvan kan växa och få hela lasset att stjälpa. Det finns ju många som har orsakat kaos och folkmord i sina länder på det viset och det spelar nog ingen roll om ideologin kommer från höger eller vänster.

Idén om ett enat Europa är väl bra, men egentligen så fanns det ju redan ett system för en slags enhet och det var kungafamiljerna. Eftersom de kungliga mest bara fick gifta sig med varandra så blev det ju som att man hade en stor familj, som var utspridd i alla länder. En kung kunde ju inte anfalla ett annat land utan att då även anfalla sina egna släktingar och förstöra livet för dem.
Egentligen borde väl det vara en väldigt bra metod för fred. Sedan kunde alla dessa kungar (med några av sina ministrar) ha suttit i ett gemensamt europeiskt råd. Om inte den metoden fungerade så är det ju svårt att tro att en annan skulle fungera bättre.

Varför kunde inte Kalergi tänka i sådana banor?
Varför var han tvungen att hitta på att här skulle finnas ett nytt, styrande herrefolk, som inte ens kom från Europa?

För det var tydligen just det, som han hade hittat på, vilket man ser om man läser vidare i hans skrifter och speciellt då i Praktischer Idealismus, som är så gott som förbjuden. När Unabhängige Nachrichten tänkte publicera den så kom polisen och beslagtog deras enda exemplar. Boken nämns inte ens i den paneuropeiska rörelsen. Man låtsas att den inte finns.

Man kan alltså tänka sig att Kalergi publicerade enbart accepterade tankegångar i sitt manifest och att det blev detta som alla politiker tog till sig och följde.
Men kärnan i budskapet hölls i det dolda. Denna kärna kanske inte var avsedd för vare sig allmänheten eller politikerna, eftersom Kalergi ansåg att de var rätt så dumma. Boken trycktes inte i så många exemplar så den kanske bara skulle finnas i den inre kretsen av hans ideologiska och intelligenta vänner, som kunde förstå det hela. Men vilka var det?

Richard Nicolaus von Coudenhove-Kalergi kom från en gammal adlig släkt och hans pappa Heinrich var greve och diplomat och talade 18 språk, bland annat japanska, ryska, arabiska och hebreiska.
Heinrich var från början antisemit, men när han skrev sin lilla bok Das Wesen des Antisemitismus (Antisemitismens väsen) för att befästa sin åsikt så blev det i stället så att han ändrade sig och menade att antisemitismen bara var något som berodde på religiös fanatism, som egentligen stammade från judaismen själv, som är en av världens äldsta religioner, och närmare bestämt från en slags trångsynthet vid förkunnandet av Torah och Ezra. 

Heinrich menade att de hade tolkat religionens innersta väsen på fel sätt och att denna intoleranta, monoteistiska fanatism framkallade opposition från grekisk-romerska polyteister, som då vände sig mot judarna.

Här kan man ju hejda sig och fundera litet. Var inte det något viktigt? Om en fanatisk trångsynthet hade hängt med så länge och spritt sig så mycket via just den religionen så kunde man väl förvänta sig att den skulle fortsätta att göra så. Ska man verkligen idealisera en sådan religion? 

Är inte fanatisk monoteism eller monism, i grunden ett karaktärsdrag, som lätt leder till opposition, krig, motstånd och förföljelse när företrädare för olika monismer träffar varandra och använder olika språk.

Judarna hade tydligen blivit anklagade för girighet och feghet och Marx hade skrivit att judarna var egoistiska och hade "penningen till gud".
Heinrich bredde nu på litet extra med historier om genier och hjältar, vilket skulle bevisa motsatsen, för att försvara dem.
Om man vill veta mer så kan man läsa Das Wesen des Antisemitismus.

Man kan klicka på böckerna här. 

Heinrich von Coudenhove-Kalergi

Richard var alltså väl förtrogen med judarnas historia. Hans pappa hade till och med undervisat honom i hebreiska när han var liten.

Han kom att idealisera judarna och se dem som det perfekta herrefolket eftersom de hade andliga och estetiska kvaliteter, som dessutom hade finslipats under generationer av opposition och förföljelse. Han menade att all den estetik, som fanns i den europeiska kristendomen, egentligen härstammade från judaismen. Han såg judarna som högtstående övermänniskor, som genom tiderna förblivit trogna sitt teokratiska ideal att förena etik och politik för att skapa det jordiska paradiset.
Stark karaktär parad med mental skärpa gör dem till framtidens perfekta ledare, menade Richard.
Men samtidigt sade han också att det finns en fara med deras karaktär och det är att de judar, som glömmer sin etik kan sjunka till att bli cyniska egoister, medan andra människor inte sjunker på samma sätt.

 Men det betyder inte att hans mamma blev glad över att han gifte sig med den 13 är äldre judinnan och skådespelerskan Ida Roland (Klausner). Mamman, som nu efter Heinrichs död var familjens överhuvud, ansåg att denna kvinna inte dög så hon uteslöt Richard ur familjen.
Att bli utesluten ur sin europeiska, adliga familj av sin egen mamma, måste kännas hemskt och det blev nog inte bättre av att mamman kom från Japan. Den nu utmobbade Richard kan mycket väl ha känt sig som att han saknade verkliga rötter (dessutom var han själv född i Japan).

Han ”satt i klistret” mellan europeisk adel, Japan och judar så han var väl nu tvungen att skapa sig en ideologi, som kunde binda ihop allt detta till något positivt, som han skulle kunna identifiera sig med.

Att en son blir utesluten ur familjen är nog något som i adliga kretsar är något väldigt betydelsefullt. Det kanske innebär att man blir förbjuden att närvara vid familjens möten, fester och högtider och kanske till och med arvet är i fara? Man kanske också blir sedd som en värdelös person av familjens alla vänner och jag antar att ryktet sprids snabbt i de adliga kretsarna. Det kan inte vara roligt och det borde vara något, som föregås av konflikter, diskussioner och upprörda känslor. Det kan nog också ge upphov till att den uteslutne börjar att fundera på revansch för att få tillbaka sin status (eller hämnas på någon?)
Hans mamma hade också blivit utesluten ur sin fina familj i Japan och då även förlorat sitt arv. Det var när hon mot sin pappas vilja gifte sig med Heinrich.

Mitsuko von Coudenhove-Kalergi

Richard skaffade sig nya ideologiska rötter med sitt manifest och sina skrifter, men även från denna position kan man säga att han blev utkastad när nationalsocialisterna brände hans böcker och han såg sig tvungen att fly från nazisterna.

Richard var besjälad av tanken på ett enat Europa eftersom han såg det första världskriget som en enorm katastrof, som dessutom hade startat i hans hemtrakter när arvtagaren till Österrike-Ungerns tron, ärkehertig Franz Ferdinand av Österrike mördades i Sarajevo. 

”Den ersten Weltkrieg empfand ich als Bürgerkrieg zwischen Europäern: als Katastrophe erster Ordnung.“ Så han utvecklade sina idéer om ett enat Paneuropa.

Han var bara 20 år när kriget startade och han befann sig i centrum av händelserna i de adliga kretsarna i Österrike-Ungern. Hans pappa hade dött och hans mamma kände sig inte hemma i Europa. Sedan blev han dessutom utkastad från familjen av sin mamma!
Kanske inte så konstigt att han blev besatt av tanken på att skapa enhet.

När han i unga år på olika sätt hade förlorat både pappa, mamma, adeln och Japan och troligen också känslan av att ha ett tryggt land, så var det kanske bara judarna kvar att ty sig till och ha som ideal, hem, rötter och förankring, tillsammans med en hustru, som var judinna. Det blev hans nya hemvist och hans nya aristokrati. 

Nu var han med i frimurarna, hans tal gjorde succé och han hade tusentals begeistrade anhängare.
”Wohl der hervorragendste dieser Vorträge – die wundervollen Ausführungen des Bruder Coudenhove-Kalergi über die Nation als Kirche – wurde auch einem weiteren Kreise zugänglich gemacht. Auf Einladung des Bruders Großmeisters sprach der junge Gelehrte dessen Ideen schon viele Tausende begeisterter Anhänger haben, im überfüllten Saale des Konzerhauses zu einer andächtig lauschenden Menge von Angehörigen und Freunden unserer Brüder. ”

Den nya flaggan symboliserade ett enat Europa och engelsmän och fransmän omfamnade varandra och pussades och grät av lycka. Så började man att jobba på saken. Hos frimurarna hade Kalergi nu fått rika och mäktiga vänner, som anslöt sig till hans idéer.
Och han anslöt sig till deras?

Man skulle nu rationalisera den europeiska industrin och upplösa nationella ekonomier. Jordbruket skulle intensifieras och få en högre och kvalitativt bättre bearbetning med hjälp av det internationella kapitalet. (Wiederauslieferung der deutschen Bauern an die Hochfinanz). 
Man planerade hur man skulle göra med alla samhällsfunktioner ungefär som om man redan ägde hela Europa.

På frågan om hur ett sådant ekonomiskt beroende mellan de olika länderna ska kunna fungera vid ett eventuellt krig så svarar man att i ett Paneuropa kan det inte bli något krig. Det är omöjligt, därför att den yttersta orsaken till krig är att folk är olika. Så för att undanröja denna orsak till krig så ska man skapa en enhetlig befolkning.

Helst skulle man också ha ett gemensamt språk och frimurarlogen Weltbund hade valt esperanto som ”sitt språk”. (Men jag tvivlar på att de verkligen satt och diskuterade viktiga frågor på esperanto!)

Paneuropa betyder alltså att nationella ekonomier ska upplösas till förmån för en internationell ekonomi. De olika folken och deras olika kulturer ska också upplösas.
Paneuropa bedeutet also die Auflöschung der nationalen Wirtschaft zugunsten des internationalen Konzerns und die Auflösung der Völker und deren Kulturen. Das ist Paneuropa!

Richard hade skrivit om betydelsen av att ena Europa så att det kunde bli ett maktblock, som kunde ha vänskapliga relationer med andra block. Men frimurarnas intressen handlar inte om bara Europa.
De säger att de har nått sitt mål när det inte längre finns några olika partier på jorden, när hela mänskligheten är en enda flock med en enda herde. "
Die Freimaurerei wird ihr Ende erlangt haben, wenn es dahin gekommen sein wird, daß es keine Parteien irgendwelcher Art unter den Menschen mehr geben wird, wenn Ein Hirt sein wird und Eine Herde; dann wird der Bund der Freimaurer aufgehen in die Menschheit. Der Bund der Freimaurer hat eine gewaltige Kraft, die zunimmt von Jahr zu Jahr, bis zur Allmacht geworden ...."

Men... men... detta kan inte vara någon idé som kommer från Richard von Coudenhove-Kalergi.

Det är tryckt i Leipzig 1894!
När den texten lästes som undervisningsmaterial hos frimurarna var Richard en nyfödd baby i Tokyo!

Den dagen skall komma då både monarkier och religioner störtar samman. Den dagen är inte långt borta. Det är den dagen som vi väntar på. Då kommer världens alla storloger att förenas i broderskap.
„Der Tag wird kommen, an welchem bei allen Völkern, die Monarchien und Religionen zusammenstürzen. Dieser Tag ist nicht mehr fern. Das ist der Tag, den wir erwarten.... Dann werden alle Großlogen und alle Großoriente der ganzen Welt sich in einer allgemeinen Verbrüderung zusammenfinden."

Texten trycktes i Paris 1889, dvs fem år innan Richard föddes.

Den franska storlogen (Grossorient) säger 1889:
Det frimureri, som förberedde 1789 års revolution, har en plikt att fortsätta sitt verk.
„Die Freimaurerei, die die Revolution von 1789 vorbereitete, hat die Pflicht, ihr Werk fortzusetzen. 

Fler citat finns här.

Men jag får i alla fall ett intryck av att frimurarna hela tiden har jobbat på att störta länder, regimer och kulturer eftersom en massa citat från olika ställen tyder på det.
Kalergi villa skapa ett enat Europa för att det aldrig mera skulle kunna bli något krig, medan frimurarna, i alla fall enligt dessa citat, gärna kan tänka sig att skapa kaos och krig för att krossa folk, kulturer och länder så att man i stället kan skapa en enhetlig värld med en enda ledning.

När jag läser om Kalergi får jag en känsla av att han rör sig mest på det filosofiska planet, där det mest handlar om analyser av religioner och människans sinne, för att hitta en metod att skapa fred. Han hade väl inget spontant intresse av hur man skulle sköta ekonomi, jordbruk, kolgruvor och stålverk.

Men det hade frimurarna och jag får en helt annan känsla av deras citat. De tycks vara mera nere på jorden där de vill få till stånd en enhetlig värld där de själva kan ta makten. Eftersom de hade dessa idéer redan innan Kalergi var född, så tror jag att Kalergi blev påverkad av dem (kanske av skrifter innan han träffade dem) och sponsrad av dem för att de ville ha en lärd frontfigur som kunde tala bra för idén.

Om man tycker att han verkar dubbel i det han skrivit så kan det vara att han beskrev sina egna idéer på ett visst sätt och sedan gav uttryck för frimurarnas idéer på ett annat sätt och man märker att tankarna skiljer sig på ett sätt som verkar litet konstigt. 

Kalergi kanske fick i uppdrag av dem att göra en skrift på ett visst sätt? Kanske blev manipulerad i en viss riktning. Eller så ville han anpassa sig och vara till lags nu när han hade hittat en ny ”andlig aristokrati” att tillhöra.
Denna nya aristokrati verkar ha bestått av både judar och frimurare och vad de hade för samband med varandra blir för mycket att reda ut. Jag googlade på "judar frimurare" och hittade en lång utläggning, som jag inte alls kan bedöma:

Judar och frimurare har ofta förknippats med varandra. Det finns en vida spridd myt om att frimurarna har del i en världsomfattande konspiration, som har som sitt yttersta mål att lägga världen under en “sionistisk“ regering som skall kontrollera allt och alla.

Fortsättning på det citatet

Rickard Nikolaus von Coudenhove-Kalergi & Paneuropäische Manifest.

Den, som ligger bakom bildandet av EU och ett enat Europa, är den österrikiske greven von Coudenhove-Kalergi, som var doktor i filosofi och som 1923 gav ut manifestet Pan-Europa, där han räknar upp de faror, som Europa skulle kunna komma att möta, samtidigt som han ger lösningen på dessa problem: ett enat Europa.

Kalergi menar att Europa är på väg mot ett nytt krig, mot inre konflikter som plötsligt kan starta massmord och en förstörelse, som kan förvandla Europa till en kyrkogård. Han ser en risk att den europeiska kulturen ska krossas och sedan ersättas av annat från den övriga delen av världen.

Han skriver i sitt manifest att det i europeiska fabriker och laboratorier dagligen tillverkas vapen och kokas ihop gifter, som är avsedda att slita sönder de europeiska männen och utrota de europeiska kvinnorna och barnen.

Den europeiska kulturen går mot förintelse genom egna inre konflikter och den enda utvägen ur detta är att man skapar ett enat Europa!

Han menar att Ryssland är ett stort hot eftersom det fragmenterade och splittrade Europa inte skulle kunna hävda sig mot en växande, rysk stormakt eftersom Ryssland är en nära granne, som till ytan är fem gånger så stor som hela Europa. Mot hotet från Ryssland ser han bara ett försvar: ett enat Europa!

Han menar att Europa kan råka ut för ekonomisk ruin eftersom Europas splittrade ekonomi aldrig kan ha någon chans att tävla mot stormakten USA med dess starka, slutna ekonomiska system. Ett splittrat Europa kan gå i konkurs och förvandlas till en amerikansk koloni av slavarbetare som lyder under det amerikanska kapitalets förtryck. Inför hotet från den amerikanska ekonomiska maktapparaten ser han bara en räddning: en enad europeisk ekonomi i ett enat Europa!

Ett splittrat Europa är av tre anledningar en blivande katastrof:

1 Inbördeskrig där man utrotar befolkningen
2 Europa blir en rysk delstat.
3 Ekonomisk kollaps.

Räddningen är ett Europa med förenad ekonomisk och politisk administration. Eftersom England redan är en stormakt så ser han inte England som en del av Pan-Europa.

Det betyder inte att han ser Ryssland och England som fiender. Han ser det mera som att ett enat Europa kan vara av en mer betydande dignitet och fungera som en likvärdig vän till Ryssland, Amerika, Asien och England och samarbeta med dem på ett fredligt sätt inom ramarna för en global makt där ingen längre skulle behöva vara rädd för krig.

Detta skulle ge Europa möjlighet att ta kontroll över sitt eget öde, i stället för att som nu (= 1923) behöva vara underkastat beslut av asiater och sydamerikaner i Genève.
Han vill se en europeisk Monroe-doktrin: ”Europa åt européerna!” och han menar att detta inte är möjligt så länge som olika små europeiska länder är rädda för varandra.

En massa, små, självständiga europeiska länder ser han som en slags anarki, som kommer att leda till katastrof för Europa. Så länge som Europa hade världsmakt så kunde man kosta på sig att olika småriken stred med varandra, men nu när det finns andra stormakter, som hotar, så går det inte längre. När resten av världen bildar ekonomiska imperier så måste även Europa göra det.

Han menar att nationalismen är ett hot, men med nationalism menar han inte att varje land gillar sina egna sånger, danser, mytologier, matvanor och folkdräkter. Med nationalism menar han att olika länder bygger upp sina egna industrier vars ekonomiska vinster sedan ska försvaras av de små ländernas olika regeringar, vilket kan ge upphov till krig.

Han menar att det inte går att återställa Europas världsdominans, men i stället så kan man ena och stärka Europa så att det blir en femte världsmakt och på det sättet skulle man kunna rädda freden, friheten och välståndet.

Han menar att om man inte gör något så är Europa förlorat eftersom det står och väger på gränsen mellan liv och död:

Krig eller fred.
Anarki eller organisation.
Upprustning eller nedrustning.
Tävlan eller samarbete.
Kollaps eller sammanslagning / enhet.

Den som inte är för ett enat Europa är emot Europa!

Den som inte kan se de faror, som Europa står inför, är blind!
Den som ser farorna utan att göra något åt dem, är kriminell och en förrädare, som offrar framtiden, sin nation, sin familj och sina barn och är medskyldig till Europas framtida katastrof.

Han menar att varje europé är delaktig i Europas framtida död eller pånyttfödelse.

Men tyvärr så är den europeiska befolkningen blind. Demagogiska fraser har gjort folk blinda och de är så blinda att de inte ens kan se att deras ledare är blinda!

The Pan European Manifesto

Das Paneuropäische Manifest

Europäer! Europäerinnen! Europas Schicksalsstunde schlägt!
In europäischen Fabriken werden täglich Waffen geschmiedet, um europäische Männer zu zerreißen - in europäischen Laboratorien werden täglich Gifte gebraut, um europäische Frauen und Kinder zu vertilgen.

Kalergi anklagas för att vara den, som har velat förstöra Europa och utrota den vita rasen, men jag vet ännu inte hur den logiken fungerar eller hur dessa historier har uppkommit.
Det framgår inte av manifestet om han menar att dessa vapen och gifter är avsedda för alla européer i något speciellt syfte, om de ska användas i eventuella krig eller om det kanske har med judarna att göra. Jag vet ingenting om dessa fabriker och laboratorier.
Hans pappa skrev en bok om antisemitism och själv flydde han till USA när nazisterna tog över.

Några böcker

Fortsättning