Viveca: februari 2014

torsdag 27 februari 2014

Acer projektor krånglar

Batteridriven Acer C20 projektor WVGA

Nu börjar jag bli sur på allt detta krångel!

YouTube:

för den som vill veta

vad det är för grej jag pratar om.

Jag gick in i en affär och sade att jag ville ha en projektor och de hittade en, som jag tyckte skulle passa mig precis, en liten platt, batteridriven sak, som jag kan ha med mig i väskan.
Den skulle, enligt informationen ha en driftstid på 2 timmar efter uppladdning, och det kunde ju räcka. Jag ville faktiskt kunna använda den ”var som helst” utan att behöva ta med mig laddaren och jag ville även kunna använda den på platser där det inte finns någon el.

Laddningen skulle fungera så att det först var en röd lampa som lös och när batteriet var fulladdat så skulle den lampan gå över till att lysa blått.

Denna lampa lyste blått kanske bara två gånger, så jag kan knappt ens minnas att jag sett den lysa blått. Jag testade om och om igen, men den röda lampan slocknade efter en ganska kort stund, utan att bli blå.
Om jag tryckte upp kontakten med fingret så lös lampan igen. När jag släppte den så slocknade lampan.
Med fingret på kontakten kunde jag få lampan att blinka och på så vis kunde man ju tydligt se att där fanns någon typ av glapp.

Jag lyckades en gång att ladda den nästan helt (?) genom att länge hålla på kontakten med fingret så att det blev ett konstant ”uppåttryck” på den.
Sedan gick jag tillbaka till affären och visade killarna att det tydligt syntes att det var glappkontakt. De skickade tillbaka projektorn till Acer ”på garantin” och efter en längre tid kom den tillbaka och de sade: ”Acer säger att det inte är något fel på den!”

Jag kom hem och testade. Felet var kvar.
Laddningslampan lyste rött en stund och sedan slocknade den. Driftstiden var bara ungefär en halvtimme i stället för de utlovade två timmarna.

Jag gick tillbaka till affären och sade att felet var kvar och undrade om de inte kunde öppna projektorn och kolla vad felet bestod av. Jag tänkte att det kan väl inte vara så svårt att se var ett glapp sitter.

Men de sade att de inte ville öppna något som det var garanti på.

Jaha? Men eftersom nu Acer hade sagt att det inte var något fel på den så....???

Hade jag kunnat häva köpet? Jag vet inte. På KOs sida står det så här:

"För att du ska ha rätt att häva köpet krävs det att felet är av väsentlig betydelse för dig."

Men... hur ska jag kunna hävda att felet är av väsentlig betydelse om Acer samtidigt hävdar att det inte finns något fel?

Jag tänkte att...OK... då väntar jag väl tills garantitiden är slut och sedan kan jag be dem att öppna den och titta. Sagt och gjort! Jag väntade tills garantitiden var slut.

Killarna öppnade projektorn och sedan fick jag detta besked:
Det är egentligen inget fel på den. Den laddar, men det är lampan som inte fungerar. Det är något fel på det kretskort, som sköter lampan.
Så har jag rengjort den också.

Rengjort??? Var den smutsig inuti???? Jag har ju bara använt den korta stunder!
OK Jag betalade 500:- för jobbet och tänkte att om den laddar så kanske man kan stå ut med att laddningslampan är trasig.
Men nu hade jag alltså betalat 3.100:- för en projektor, som var trasig och faktiskt hade varit trasig hela tiden.
Ja, vad ska man göra med en firma som bara skickar tillbaka en trasig grej och hävdar att den inte alls är trasig???

Jag frågade om han inte kunde ringa och ”skälla på Acer”, men han svarade att ”de bryr sig inte om vad vi säger”.

När man projicerar en bild på väggen så ser man en batterisymbol, som när den är fulladdad ska visa tre gröna fyrkanter.
Nu visade den bara en sådan. Jag satte den på laddning några timmar och kollade sedan. Det var fortfarande bara en grön fyrkant.
Den röda lampan hade bara blinkat en kort stund och sedan slocknat.

Det var ju tydligt att den inte alls hade tagit någon laddning nu.
Jag tyckte nog också att det verkade vara rätt så tydlig koppling mellan lampan och laddningen: lampan lös inte = batteriet blev inte laddat.

(Eftersom det är glapp så blir ju laddningen olika: ibland kan det bli två gröna fyrkanter. Men de gånger jag har låtit den lysa har den lyst i ungefär 25-35 minuter.)

Jag åkte till affären och frågade killen HUR han kunde veta att det ”bara var fel på lampan”. HUR kunde han veta att den ”tog laddningen i alla fall”. Kunde han möjligen beskriva litet närmare på vilket sätt han hade upptäckt det.
Nä, det kunde han inte.

OK
Då får man väl lösa problemet på annat sätt.

Jag frågade om jag kunde köra den med ett externt batteri, men det batteri, som de hade, var avsett för mobiltelefoner och alltså för svagt. Det var något med ampére och Watt....?

När jag köpte projektorn så hade jag också fått en hög med olika sladdar. Det betyder att man skulle kunna koppla den till en liten pc, som då skulle kunna fungera som ett externt bärbart batteri.
Jag satte en sådan sladd i datorn och tänkte att jag kanske skulle kunna ta ström från datorn, men det gick inte heller.
Projektorn fungerade som en USB-pinne så att jag kunde se dess bilder i en mapp i datorn.
Men så länge som projektorn var kopplad till datorn så gick den inte att använda som projektor. Den kan visa de bilder, som finns på datorns skärm, men den måste ha ström.Killen menade att den drar för mycket ström för att kunna ta energin från datorns USB-utgång.

Jag tänkte att jag kanske kunde använda ett 12V-batteri med en spänningsomvandlare. Jag kanske kunde köpa ett MC-batteri, som inte är så tungt, och ha det liggande i bilen i reserv, om jag skulle vara på något ställe där det inte finns el., vilket händer då och då.
Men kontakten är så väldigt tunn och smal så jag frågade killen om den saken och han svarade att en kontakt måste också vara gjord på rätt sätt inuti. Det kanske inte bara var att ta vilken kontakt som helst ”som såg likadan ut”. Det lät ju knepigt så jag gav upp den idén.

Nu har jag bett honom att beställa ett nytt batteri till projektorn. Man kan ju försöka chansa på att det är batteriet som det är fel på, att det helt enkelt blivit gammalt så att det inte kan ta laddningen.
Men... man ska väl inte sälja en grej som har ett gammalt, odugligt batteri? Och de som jobbar på ”Acer garanti” borde väl i så fall ha upptäckt den saken?

Killen gav mig två telefonnummer till Acer och jag tänkte att jag skulle ringa dem för att fråga hur jag skulle göra för att koppla ett litet externt batteri till projektorn.

Jag ringde det första numret:
Medan jag väntade på min tur så fick jag lyssna på musik till ett pris av 13:-/minuten. Ett sådant betalsamtal kan ju lätt komma att kosta ungefär 500:- så jag stängde telefonen.

Jag testade det andra numret:
Först fick jag knappa in en massa siffror i ”den vanliga stilen”.
Sedan sade hon:
”Vänligen knappa in ert ärendenummer utan g på slutet.”

Eftersom jag inte visste vad hon menade så stängde jag telefonen och gav upp.

Ridå!

måndag 10 februari 2014

Chemtrails eller Contrails?

Vad är det för skillnad på Chemtrails och Powdered Contrails?

En fri återgivning av valda stycken ur den belgiska miljörapporten Case Orange.

Den är gjord av medborgargruppen Belfort Group, som är fristående från politiska, ideologiska och religiösa bindningar.

Man intresserar sig tydligen för alla typer av nedsmutsning av luftrummet och i den här skriften börjar man med att säga att vanliga contrails inte är något som bara kan kallas ”bara”.
Här finns en hel del beskrivet om flygplan. Civila plan använder bränslet JET A-1 vars rökgaser innehåller etylen, formaldehyd, acetylen, propen, acetaldehyd och 46 andra ämnen inklusive bensen och denna konstanta nedsmutsning har negativa effekter på vår miljö och hälsa.

I denna skrift menar man att ”chemtrails” till sin grund är ett internetdrivet fenomen och att det därför inte har någon support från några forskare, politiska partier eller miljöorganisationer.

Representanter för Die Gruene i Wien ser det mest som en konspirationsteori och det finns inga resurser till att studera fenomenet, varken tid eller pengar.

De som lägger ut chemtrailsobservationer på nätet har vanligen inte de akademiska kvalifikationer som krävs för att kunna bedöma dem.

Att lägga ut bilder på Internet är inte ”akademiskt kvalificerat”.

Det hela blir inte bättre av att de som lägger ut påståenden om chemtrails ofta även lägger ut påståenden om utomjordingar, globala program för mind control och annat i den stilen.

Det får till resultat att all information om chemtrails blir betraktad som bluff och inbillning.

Det finns internetsajter, som enbart sysslar med chemtrails genom att helt enkelt publicera alla rapporter om sådana observationer. Men informationen innehåller ofta feltolkningar och misstag.

I den här skriften säger man helt enkelt att informationen på nätet om chemtrails inte är vetenskapligt trovärdig.
Man nämner också att det finns sajter som ägnar sig åt att förneka att chemtrails finns, men att dessa sajter å andra sidan visserligen är rätt så vetenskapligt inriktade men att de samtidigt också kan ha en ganska så cynisk framtoning.

Som exempel så finns här webmastern Unicus, som döljer sin verkliga identitet, vilket naturligtvis stärker alla konspirationsteorier när man lätt kan tro att sidan egentligen är gjord av någon regering.

Case Oranges författare har alltså konstaterat att nätets framställning av chemtrails är av en sådan kvalitet att den inte är att ta på allvar, men 20 sidor längre fram övergår man till att diskutera saken med ett annat ordval och då låter det så här:

Vad de amerikanska, ryska och europeiska officiella källorna än säger så är det ändå kristallklart att vädermodifikation i början av 2000-talet inte är något som kan kallas vare sig bluff eller ”konspirationsteori”utan i stället en tydlig sanning (iron truth).

Det går inte att förneka att USA är på topp när det gäller denna typ av forskning och att de också medvetet undanhåller viktig information.

Att förse flygbränsle med fina metallpartiklar har ett visst syfte. Dessa partiklar karaktäriseras av en spridningsförmåga (emissivity) som är beroende av vissa våglängder.

Partiklarna kallas för Welsbachmaterial och man sprider dem i den övre troposfären och stratosfären.

Stratospheric Welsbach seeding for reduction of global warming

Man menar att detta skulle vara något man gör för att minska växthuseffekten genom att reflektera värme ut i rymden. För att ha någon effekt så bör partiklarna stanna kvar här en längre tid och i detta patent menar man att de kan stanna ett helt år.

Andra forskare använder samma logik, men nämner en kortare tid, 1-2 veckor, vilket skulle vara helt tillräckligt för att kunna skapa artificiella cirrusmoln.

Konstgjorda moln

Att skapa cirrusmoln är det som man inom geoengineering anser vara den bästa metoden mot den globala uppvärmningen och det finns tydliga, vetenskapliga rapporter, som säger att det fungerar.

USAs ambition är att senast år 2025 kunna kontrollera vädret och det har både civila och militära syften. Man vill äga vädret.

Citat från Weather as a Force Multiplier: Owning the Weather in 2025:

"A high-risk, high-reward endeavor, weather-modification offers a dilemma not unlike the splitting of the atom.
While some segments of society will always be reluctant to examine controversial issues such as weather-modification, the tremendous military capabilities that could result from this field are ignored at our own peril.
From enhancing friendly operations or disrupting those of the enemy via small-scale tailoring of natural weather patterns to complete dominance of global communications and counterspace control, weather-modification offers the war fighter a wide-range of possible options to defeat or coerce an adversary."

Den teknologi som krävs för att kunna utföra organiserade, globala sprayningsaktioner är lättillgänglig. Både det civila och det militära flyget används till detta.

Den blandning, som innehåller metallpartiklar och kemiska ämnen kan antingen spridas genom speciella anordningar eller vara inblandat i jetbränslet.

Sådana patent ägs av bolag, som har kopplingar till amerikanska försvaret och det är uppenbart att program för klimatmanipulation organiseras och leds av USAs regering.

Denna typ av organiserad sprayning i Europa skulle inte kunna vara möjlig utan ett intensivt samarbete på både politisk och industriell toppnivå.

Det är medvetet som man håller befolkningen ovetande om detta.

Även om denna sprayning kan anses legal så kan det ändå potentiellt ha negativa effekter på vår hälsa. Det finns tillräckligt med vetenskapliga fakta som kan stödja en sådan tes.

Det var en snabb kortfattning av texten tillsammans med två länkar.

Fundering

Det är från samma rapport, som jag har tagit dessa båda åsikter, som lätt kan tyckas vara motstridiga eftersom man inte har sagt något om bakgrunden till lanseringen av begreppet chemtrails. Det är bara själva lanseringen man har bedömt som dålig.

Om chemtrails säger man inte något annat än att det är en internetföreteelse, som ofta kopplas ihop med utomjordingar och annat, som man underförstått anser vara vidskepelse, trams och övertro.

Mot denna ”chemtrailreligion” finns de cyniska, men vetenskapligt mer pålästa, icke-troende, som går till attack mot idén.

Det liknar ett religionskrig som inga ”seriösa” vill vara delaktiga i, eftersom man varken på den ena eller andra sidan vet vad man pratar om. Så naturligtvis finns det inga anslag till att utforska saken.

Det har blivit något, som kallas ”konspirationsteori” och alla är livrädda för att bli involverade i ”något så dumt”.

Det liknar sagan om Kejsaren nya kläder. Alla kunde se att kejsaren var naken, men ingen vuxen vågade säga det av rädsla för att verka dum.
Alla kan se att himlen är rutig, men ingen vågar erkänna det?

Men... sedan är det bara att läsa vidare i rapporten för att komma till att man anser att det är solklart och väldokumenterat att man sprayar metaller från flygplan och att detta i hemlighet styrs och organiseras av amerikanska försvaret.

Hela skillnaden tycks ligga i att man inte kallar dessa sprayningar för chemtrails.

I ett patent kallar man dem för ”powder contrails” och i början av Case Orange kan man läsa om ”artificiella cirrusmoln”, som tydligen bildas av vanliga contrails när vattendroppar kondenserar på avgasernas partiklar, men som också tycks vara något man vill tillverka med hjälp av pulver.

Det här blir ju lätt förvirrande om man inte uppmärksammar hur olika typer av människor kan beskriva samma sak med olika ord. Ofta kan man också använda samma ord för olika företeelser så att diskussioner bara blir en massa retorik och feltolkningar.

Jag tar ett exempel:

Låt säga att jag har en hund, som heter Bill. Jag döper om den till Bob och när någon sedan frågar ”Hur mår Bill?” så kan jag ju utan att ljuga svara att ”Bill finns inte!” trots att samma gamla vovve fortfarande ligger i sin korg.

Alla, som vill bli betraktade som ”seriösa” och ”akademiska” och ”vetenskapliga” (även om de inte är det) kan säga ”chemtrails finns inte” och hävda att de har rätt.

OK Det är en språkfråga.

Man kan alltså antagligen inte hitta något patent, som använder ordet chemtrails – man får leta efter andra ord.

Mycket riktigt! Nu fann jag detta:
Case Orange rejects use of the term ‘chemtrails’ because it is associated with amateur conspiracy theorists. Instead, the writers prefer the term ‘persistent contrails’ to describe the phenomenon since all contrails are chemtrails. ‘Persistent contrails’ distinguishes those that contain weather-altering additives from those that represent normal aircraft exhaust that dissipates after a few seconds or minutes.
Mera kan man läsa här.

Vi kan säga att ”powdered contrails” finns! Och vi kan plocka fram patent, som beskriver både pulverblandningarnas funktion och apparater som används.

Citat från patentet Powder Contrail Generation:

"The present invention is for a powder generator requiring no heat source to emit a "contrail" with sufficient visibility to aid in visual acquisition of an aircraft target vehicle and the like.

The term "contrail" was adopted for convenience in identifying the visible powder trail of this invention.

Aircraft target vehicles are used to simulate aerial threats for missile tests and often fly at altitudes between 5,000 and 20,000 feet at speeds of 300 and 400 knots or more.

The present invention is also suitable for use in other aircraft vehicles to generate contrails or reflective screens for any desired purpose."

http://patft.uspto.gov/netacgi/nph-Parser?Sect2=PTO1&Sect2=HITOFF&p=1&u=/netahtml/PTO/search-bool.html&r=1&f=G&l=50&d=PALL&RefSrch=yes&Query=PN/3899144

http://globalskywatch.com/chemtrails/ubbthreads.php?ubb=showflat&Number=5243#.UvjOmmJ5Pe8

Chemtrail och powdered contrail och "visible powder trail" kan väl inte vara annat än samma sak. Alla betyder ”de vita spåren efter ett flygplan, som sprayar metaller och kemikalier i luften med speciella anordningar avsedda för just detta”.

Beträffande chemtrails kallas det konspirationsteori att det skulle vara hemligt.
Beträffande ”powdered contrails” så vet man att det är hemligt. (Uppfinningarna är nog inte hemliga, bara användningen av dem, speciellt inom det militära området.)

Här finns också kartor, som visar hur man täcker olika områden, men de är gjorda av en känd knäppskalle, så dem kan man strunta i.
Den här skriften kan i alla fall användas som en guide till vad man själv kan undersöka. Vad man än läser så får man skippa de bitar, som inte håller, och försöka pussla ihop resten, annars finns det en risk att man "slänger ut babyn med badvattnet".
Regeringars och försvarsmakters hemliga intentioner kan man inte läsa om, men man kan alltid studera patenten och kanske kolla vem som äger dem. Det blir man nog klokare av än att söka efter photoshoppade "bevis" och fejkade YouTube-filmer, som man kan attackera.

Flera patent beskriver en Powder Contrail Generator och detta, från 1974, beskriver något om hur man gör för att tillverka moln:

Apparatus for generating ice nuclei smoke particles for weather modification.

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article3640395.ece

http://newsvoice.se/2014/03/26/amerikansk-fraktpilot-avslojar-chemtrails-ar-verkligt-och-leder-till-katastrof/

Och en lista med fler patent:
http://www.geoengineeringwatch.org/links-to-geoengineering-patents/

Här är en artikel av Pia Hellertz.
Hon har gjort ett sammandrag av innehållet i boken

A Case for Climate Engineering av David Keith

tisdag 4 februari 2014

Den fria viljan

Har vi en fri vilja eller inte? Och vad betyder det i så fall?

Betyder det att vi kan flytta berg om vi bara vill eller betyder det att vi kan välja vad vi vill vilja så att viljan stämmer bättre med verkligheten? Behöver den stämma med verkligheten? Varför det?

En vardaglig situation: jag är neutral, varken pigg eller trött. Jag kan rikta min tanke vart jag vill. Ska jag gå och handla, eller städa, eller sticka en mössa? Jag är ledig och kan göra vad jag vill, men jag vet inte vad jag vill.

Jag tänker på olika alternativ och tycker att ett av dem verkar bäst. Det är rörigt här så jag borde städa i köket. Jag skulle behöva diska. Än så länge så vill jag det inte – jag bara tycker att det verkar bra.

Jag känner att jag borde vilja diska nu, men jag vill det inte. Viljan fattas.

Eftersom det inte är så trevligt att göra något som man inte vill, så måste jag nu mobilisera litet vilja, som då kan göra att jag får energi och tycker att det är kul.
Om jag ska göra något så vill jag ju också gärna vilja göra det! Eller hur?

Jag fokuserar på hur fint det kommer att bli i köket efter att jag har diskat och jag börjar tycka att resultatet är något som jag faktiskt kan fixa.
Jag känner hur energin kommer.... och efter en stund kan jag faktiskt få en energikick och känna att jag verkligen vill diska. Jag vill att det ska bli fint! Jag ser resultatet i min fantasi och tänder på idén. Jag ska göra extra fint!!!
Jag får en liten energikick och tycker att det nästan är kul.

Vad jag nu gör är att jag fokuserar på det jag vill vilja, som ett zoomobjektiv och bearbetar det med positiv fantasi.
Nu har jag inom mig skapat en vilja och det är en vilja till att diska. Och när jag sedan sätter igång med det så är det så kul att jag fortsätter att städa även i andra rum, något som var otänkbart en timme tidigare.

Jag har alltså både skapat och styrt viljan. Då har viljan blivit ett energiverktyg, som jag kan styra och använda och jag är inte längre slav under viljan.

Det är ett exempel på hur jag nu kunde starta och styra min vilja i en bestämd riktning.
Därmed slapp jag också att tvinga mig till att göra något som jag inte ville göra.

Vi tar det en gång till.
Jag ville inget särskilt.
Och framför allt så ville jag inte diska!!!
Men jag insåg att det var nödvändigt för min trivsel hemma.

Jag kunde ha gått emot min vilja och tvingat mig att diska. Och min motivering hade varit att ”Man kan inte alltid bara göra som man vill!”

Men nu gjorde jag i stället så att jag ändrade på min vilja!
Med litet tankemanipulation av hjärnan så kunde jag efter en stund göra precis det jag ville!

Jag hade själv bestämt vad jag skulle vilja.

Disken kan tyckas banal, men det är själva tankemetoden, som jag pratar om. Att man kan styra sin vilja.
Egentligen gör vi det hela tiden, men vi är inte medvetna om det. Väldigt ofta styr vi vår vilja mot att vilja något annat än det som vi ska göra och det blir en känslomässig konflikt, som vi måste förtränga.

En fri vilja har man inte förrän man blir medveten om hur man ska göra för att styra viljan.
Vi har inte frihet att göra precis vad som helst, men vi har frihet att med tanken ändra vår vilja till att vilja vad som helst om inte viljan styrs av minnen och blockeringar.

Man kan kalla det för

den fria viljan.

Du kanske inte har någon möjlighet att bli jetpilot, men du har förmågan att välja om du vill bli jetpilot eller inte. Viljan är fri och kan kopplas till vad som helst och det är något som djuren kanske inte kan.

Om du sitter fast i att vilja bli jetpilot och verkligen tror att du ska bli det, trots att det inte alls är möjligt, så är din vilja inte fri.
Den är fastlåst av en fix idé eller en blockering från barndomen eller kanske från ett minne från ett tidigare liv där du var pilot.
Så länge som man sitter fast i en vilja, som man inte kan styra, så har man ingen fri vilja.

Det här måste ha varit av intresse för filosofer i alla tider:

en vilja som kan vara både bunden och fri!

Jag kan inte bli jetpilot, SVTs reporter i Kina, fotomodell i Paris, berömd fotbollsspelare eller fembarnsmamma eller rallyförare (vad New Age-folket än säger) så om jag envisas med att vilja något av det där så blir jag ju bara besviken. I alla fall om jag envisas med att tro att viljan ska bli fysisk verklighet.

Men... även om jag inte har full frihet att göra vad som helst, så har jag ju ändå en frihet att vilja något, som jag själv kan bestämma.
Det betyder att min vilja är fri och att den kan röra sig så som mina tankar påverkar den att röra sig. Göra och vilja är inte samma sak.

Jag kan styra min vilja!

Viljan kan liknas vid kamerans zoomobjektiv.
Men det är jag som håller i kameran och jag kan rikta den åt ett annat håll.

Om jag riktar mina tankar åt ett annat håll så kommer min vilja att följa med dit. Positiva tankar ger viljan en skjuts mot att vilja göra något, medan negativa tankar get viljan en skjuts mot att vilja undkomma något.

Vi har möjlighet till att ha en fri vilja, men det betyder inte att vi alltid får eller kan göra det som vi vill. Det är inte våra handlingar som är fria – det är bara viljan som är fri, och den består bara av ett energiskifte, som startar i hjärnan och sedan når känslan.

Den fria viljan är inte i omvärlden - den är i mitt inre.

Vad man sedan kan och inte kan göra i den yttre världen är en annan sak. religioner har ofta uppmanat folk att fokusera sig på att vilja något, som är bortom den fysiska världen, troligen för att man inte ska bli bunden av förväntningar om speciella resultat.

Att ”kräva” (eller förvänta sig) att man ska få som man vill i den yttre världen har inget att göra med fri vilja – det har snarare att göra med begär.

”Begäret efter handlingarna och deras frukter” som det står i Veda.

Problemet uppstår om man identifierar sig med resultatet av viljans handlingar och om de inte blir som man har velat. Då har man ju identifierat sig med något som inte finns?

Veda uppmanar oss att se målet i själva handlingen.

Det var dagens fundering

Vad forntida filosofer ansåg om saken,

det vet jag faktiskt inte.

Fortsättning:

Den fria viljan Del 2