tisdag 12 januari 2016

Richard von Coudenhove-Kalergi & Pan-Europa


Fortsättning på



När jag läser Richard von Coudenhove-Kalergis manifest Pan Europa så tycker jag att allt låter ganska bra, i alla fall om man utgår från den tidens Europa, som var uppsplittrat på en massa små länder. Det är logiskt att tycka att man vill rädda Europa genom att förena alla länder och bilda en stark union, som kan hävda sig mot andra stormakter. Så vad är det som är fel med det?
Det som han skrivit i sitt manifest räcker inte för att kalla honom kriminell, tvärtom.

Jag letar bland texter för att hitta mer om hur han tänkte och vad han kunde ha varit påverkad av. Kan det möjligen vara så att han hade avsikter som han inte berättade officiellt? 

Eller var han påverkad av andra personer, som hade egna avsikter med hans Pan European Union, kanske utan att berätta det för honom? Var han manipulerad till att utveckla en ideologi, som egentligen var avsedd att få andra konsekvenser än dem han själv hade tänkt sig?

Eftersom han i sitt manifest skriver så idealistiskt om att rädda Europa så är det svårt att tänka sig annat än att han verkligen var en idealist, som ville det bästa, och så verkar han ju uppfattas av de europeiska politikerna. 
Angela Merkel har fått Kalergi-priset, samtidigt som andra har försökt att stämma henne för landsförräderi och högförräderi, på grund av allt som invandringen orsakat. Och Kalergi beskrivs som den som planerat allt detta kaos.

Richard var inte dum, han var doktor i filosofi och tydligen en idealist, som fokuserade på att tänka ut den perfekta samhällsordningen för att rädda Europa.

Tänk om felet ligger i att det inte går att hantera världen på det sättet. Att en ensam person inte kan tvinga hela länder att lyda en viss ideologi, som han själv har räknat ut. Det finns alltid en liten tuva, som idealisten inte känner till, och den lilla tuvan kan växa och få hela lasset att stjälpa. Det finns ju många som har orsakat kaos och folkmord i sina länder på det viset och det spelar nog ingen roll om ideologin kommer från höger eller vänster.

Idén om ett enat Europa är väl bra, men egentligen så fanns det ju redan ett system för en slags enhet och det var kungafamiljerna. Eftersom de kungliga mest bara fick gifta sig med varandra så blev det ju som att man hade en stor familj, som var utspridd i alla länder. En kung kunde ju inte anfalla ett annat land utan att då även anfalla sina egna släktingar och förstöra livet för dem.
Egentligen borde väl det vara en väldigt bra metod för fred. Sedan kunde alla dessa kungar (med några av sina ministrar) ha suttit i ett gemensamt europeiskt råd.
Om inte den metoden fungerade så är det ju svårt att tro att en annan skulle fungera bättre.

Varför kunde inte Kalergi tänka i sådana banor?
Varför var han tvungen att hitta på att här skulle finnas ett nytt, styrande herrefolk, som inte ens kom från Europa?

För det var tydligen just det, som han hade hittat på, vilket man ser om man läser vidare i hans skrifter och speciellt då i Praktischer Idealismus, som är så gott som förbjuden. När Unabhängige Nachrichten tänkte publicera den så kom polisen och beslagtog deras enda exemplar. Boken nämns inte ens i den paneuropeiska rörelsen. Man låtsas att den inte finns.

Man kan alltså tänka sig att Kalergi publicerade enbart accepterade tankegångar i sitt manifest och att det blev detta som alla politiker tog till sig och följde.
Men kärnan i budskapet hölls i det dolda. Denna kärna kanske inte var avsedd för vare sig allmänheten eller politikerna, eftersom Kalergi ansåg att de var rätt så dumma. Boken trycktes inte i så många exemplar så den kanske bara skulle finnas i den inre kretsen av hans ideologiska och intelligenta vänner, som kunde förstå det hela. Men vilka var det?

Richard Nicolaus von Coudenhove-Kalergi kom från en gammal adlig släkt och hans pappa Heinrich var greve och diplomat och talade 18 språk, bland annat japanska, ryska, arabiska och hebreiska.
Heinrich var från början antisemit, men när han skrev sin lilla bok Das Wesen des Antisemitismus (Antisemitismens väsen) för att befästa sin åsikt så blev det i stället så att han ändrade sig och menade att antisemitismen bara var något som berodde på religiös fanatism, som egentligen stammade från judaismen själv, som är en av världens äldsta religioner, och närmare bestämt från en slags trångsynthet vid förkunnandet av Torah och Ezra. 

Heinrich menade att de hade tolkat religionens innersta väsen på fel sätt och att denna intoleranta, monoteistiska fanatism framkallade opposition från grekisk-romerska polyteister, som då vände sig mot judarna.

Här kan man ju hejda sig och fundera litet. Var inte det något viktigt? Om en fanatisk trångsynthet hade hängt med så länge och spritt sig så mycket via just den religionen så kunde man väl förvänta sig att den skulle fortsätta att göra så. Ska man verkligen idealisera en sådan religion? 
Är inte fanatisk monoteism eller monism, i grunden ett karaktärsdrag, som lätt leder till opposition, krig, motstånd och förföljelse när företrädare för olika monismer träffar varandra och använder olika språk.

Judarna hade tydligen blivit anklagade för girighet och feghet och Marx hade skrivit att judarna var egoistiska och hade "penningen till gud".
Heinrich bredde nu på litet extra med historier om genier och hjältar, vilket skulle bevisa motsatsen, för att försvara dem.
Om man vill veta mer så kan man läsa Das Wesen des Antisemitismus.
Man kan klicka på böckerna här. 




Richard var alltså väl förtrogen med judarnas historia. Hans pappa hade till och med undervisat honom i hebreiska när han var liten.

Han kom att idealisera judarna och se dem som det perfekta herrefolket eftersom de hade andliga och estetiska kvaliteter, som dessutom hade finslipats under generationer av opposition och förföljelse. Han menade att all den estetik, som fanns i den europeiska kristendomen, egentligen härstammade från judaismen. Han såg judarna som högtstående övermänniskor, som genom tiderna förblivit trogna sitt teokratiska ideal att förena etik och politik för att skapa det jordiska paradiset.
Stark karaktär parad med mental skärpa gör dem till framtidens perfekta ledare, menade Richard.
Men samtidigt sade han också att det finns en fara med deras karaktär och det är att de judar, som glömmer sin etik kan sjunka till att bli cyniska egoister, medan andra människor inte sjunker på samma sätt.

 Men det betyder inte att hans mamma blev glad över att han gifte sig med den 13 är äldre judinnan och skådespelerskan Ida Roland (Klausner). Mamman, som nu efter Heinrichs död var familjens överhuvud, ansåg att denna kvinna inte dög så hon uteslöt Richard ur familjen.
Att bli utesluten ur sin europeiska, adliga familj av sin egen mamma, måste kännas hemskt och det blev nog inte bättre av att mamman kom från Japan. Den nu utmobbade Richard kan mycket väl ha känt sig som att han saknade verkliga rötter (dessutom var han själv född i Japan).

Han ”satt i klistret” mellan europeisk adel, Japan och judar så han var väl nu tvungen att skapa sig en ideologi, som kunde binda ihop allt detta till något positivt, som han skulle kunna identifiera sig med.

Att en son blir utesluten ur familjen är nog något som i adliga kretsar är något väldigt betydelsefullt. Det kanske innebär att man blir förbjuden att närvara vid familjens möten, fester och högtider och kanske till och med arvet är i fara? Man kanske också blir sedd som en värdelös person av familjens alla vänner och jag antar att ryktet sprids snabbt i de adliga kretsarna. Det kan inte vara roligt och det borde vara något, som föregås av konflikter, diskussioner och upprörda känslor. Det kan nog också ge upphov till att den uteslutne börjar att fundera på revansch för att få tillbaka sin status (eller hämnas på någon?)
Hans mamma hade också blivit utesluten ur sin fina familj i Japan och då även förlorat sitt arv. Det var när hon mot sin pappas vilja gifte sig med Heinrich.


Richard skaffade sig nya ideologiska rötter med sitt manifest och sina skrifter, men även från denna position kan man säga att han blev utkastad när nationalsocialisterna brände hans böcker och han såg sig tvungen att fly från nazisterna.

Richard var besjälad av tanken på ett enat Europa eftersom han såg det första världskriget som en enorm katastrof, som dessutom hade startat i hans hemtrakter när arvtagaren till Österrike-Ungerns tron, ärkehertig Franz Ferdinand av Österrike mördades i Sarajevo. 


”Den ersten Weltkrieg empfand ich als Bürgerkrieg zwischen Europäern: als Katastrophe erster Ordnung.“ Så han utvecklade sina idéer om ett enat Paneuropa.

Han var bara 20 år när kriget startade och han befann sig i centrum av händelserna i de adliga kretsarna i Österrike-Ungern. Hans pappa hade dött och hans mamma kände sig inte hemma i Europa. Sedan blev han dessutom utkastad från familjen av sin mamma!
Kanske inte så konstigt att han blev besatt av tanken på att skapa enhet.

När han i unga år på olika sätt hade förlorat både pappa, mamma, adeln och Japan och troligen också känslan av att ha ett tryggt land, så var det kanske bara judarna kvar att ty sig till och ha som ideal, hem, rötter och förankring, tillsammans med en hustru, som var judinna. Det blev hans nya hemvist och hans nya aristokrati. 


Nu var han med i frimurarna, hans tal gjorde succé och han hade tusentals begeistrade anhängare.
”Wohl der hervorragendste dieser Vorträge – die wundervollen Ausführungen des Bruder Coudenhove-Kalergi über die Nation als Kirche – wurde auch einem weiteren Kreise zugänglich gemacht. Auf Einladung des Bruders Großmeisters sprach der junge Gelehrte dessen Ideen schon viele Tausende begeisterter Anhänger haben, im überfüllten Saale des Konzerhauses zu einer andächtig lauschenden Menge von Angehörigen und Freunden unserer Brüder. ”

Den nya flaggan symboliserade ett enat Europa och engelsmän och fransmän omfamnade varandra och pussades och grät av lycka. Så började man att jobba på saken. Hos frimurarna hade Kalergi nu fått rika och mäktiga vänner, som anslöt sig till hans idéer.
Och han anslöt sig till deras?

Man skulle nu rationalisera den europeiska industrin och upplösa nationella ekonomier. Jordbruket skulle intensifieras och få en högre och kvalitativt bättre bearbetning med hjälp av det internationella kapitalet. (Wiederauslieferung der deutschen Bauern an die Hochfinanz). 

Man planerade hur man skulle göra med alla samhällsfunktioner ungefär som om man redan ägde hela Europa.

På frågan om hur ett sådant ekonomiskt beroende mellan de olika länderna ska kunna fungera vid ett eventuellt krig så svarar man att i ett Paneuropa kan det inte bli något krig. Det är omöjligt, därför att den yttersta orsaken till krig är att folk är olika. Så för att undanröja denna orsak till krig så ska man skapa en enhetlig befolkning.


Helst skulle man också ha ett gemensamt språk och frimurarlogen Weltbund hade valt esperanto som ”sitt språk”. (Men jag tvivlar på att de verkligen satt och diskuterade viktiga frågor på esperanto!)

Paneuropa betyder alltså att nationella ekonomier ska upplösas till förmån för en internationell ekonomi. De olika folken och deras olika kulturer ska också upplösas.
Paneuropa bedeutet also die Auflöschung der nationalen Wirtschaft zugunsten des internationalen Konzerns und die Auflösung der Völker und deren Kulturen. Das ist Paneuropa!

Richard hade skrivit om betydelsen av att ena Europa så att det kunde bli ett maktblock, som kunde ha vänskapliga relationer med andra block. Men frimurarnas intressen handlar inte om bara Europa.
De säger att de har nått sitt mål när det inte längre finns några olika partier på jorden, när hela mänskligheten är en enda flock med en enda herde. "
Die Freimaurerei wird ihr Ende erlangt haben, wenn es dahin gekommen sein wird, daß es keine Parteien irgendwelcher Art unter den Menschen mehr geben wird, wenn Ein Hirt sein wird und Eine Herde; dann wird der Bund der Freimaurer aufgehen in die Menschheit. Der Bund der Freimaurer hat eine gewaltige Kraft, die zunimmt von Jahr zu Jahr, bis zur Allmacht geworden ...."

Men... men... detta kan inte vara någon idé som kommer från Richard von Coudenhove-Kalergi.

Det är tryckt i Leipzig 1894!
När den texten lästes som undervisningsmaterial hos frimurarna var Richard en nyfödd baby i Tokyo!


Den dagen skall komma då både monarkier och religioner störtar samman. Den dagen är inte långt borta. Det är den dagen som vi väntar på. Då kommer världens alla storloger att förenas i broderskap.
„Der Tag wird kommen, an welchem bei allen Völkern, die Monarchien und Religionen zusammenstürzen. Dieser Tag ist nicht mehr fern. Das ist der Tag, den wir erwarten.... Dann werden alle Großlogen und alle Großoriente der ganzen Welt sich in einer allgemeinen Verbrüderung zusammenfinden."

Texten trycktes i Paris 1889, dvs fem år innan Richard föddes.

Den franska storlogen (Grossorient) säger 1889:
Det frimureri, som förberedde 1789 års revolution, har en plikt att fortsätta sitt verk.
„Die Freimaurerei, die die Revolution von 1789 vorbereitete, hat die Pflicht, ihr Werk fortzusetzen. 




Men jag får i alla fall ett intryck av att frimurarna hela tiden har jobbat på att störta länder, regimer och kulturer eftersom en massa citat från olika ställen tyder på det.
Kalergi villa skapa ett enat Europa för att det aldrig mera skulle kunna bli något krig, medan frimurarna, i alla fall enligt dessa citat, gärna kan tänka sig att skapa kaos och krig för att krossa folk, kulturer och länder så att man i stället kan skapa en enhetlig värld med en enda ledning.

När jag läser om Kalergi får jag en känsla av att han rör sig mest på det filosofiska planet, där det mest handlar om analyser av religioner och människans sinne, för att hitta en metod att skapa fred. Han hade väl inget spontant intresse av hur man skulle sköta ekonomi, jordbruk, kolgruvor och stålverk.

Men det hade frimurarna och jag får en helt annan känsla av deras citat. De tycks vara mera nere på jorden där de vill få till stånd en enhetlig värld där de själva kan ta makten. Eftersom de hade dessa idéer redan innan Kalergi var född, så tror jag att Kalergi blev påverkad av dem (kanske av skrifter innan han träffade dem) och sponsrad av dem för att de ville ha en lärd frontfigur som kunde tala bra för idén.

Om man tycker att han verkar dubbel i det han skrivit så kan det vara att han beskrev sina egna idéer på ett visst sätt och sedan gav uttryck för frimurarnas idéer på ett annat sätt och man märker att tankarna skiljer sig på ett sätt som verkar litet konstigt. 


Kalergi kanske fick i uppdrag av dem att göra en skrift på ett visst sätt? Kanske blev manipulerad i en viss riktning. Eller så ville han anpassa sig och vara till lags nu när han hade hittat en ny ”andlig aristokrati” att tillhöra.
Denna nya aristokrati verkar ha bestått av både judar och frimurare och vad de hade för samband med varandra blir för mycket att reda ut. Jag googlade på "judar frimurare" och hittade en lång utläggning, som jag inte alls kan bedöma:


Judar och frimurare har ofta förknippats med varandra. Det finns en vida spridd myt om att frimurarna har del i en världsomfattande konspiration, som har som sitt yttersta mål att lägga världen under en “sionistisk“ regering som skall kontrollera allt och alla.


måndag 11 januari 2016

Rickard Nikolaus von Coudenhove-Kalergi & Paneuropäische Manifest.



Den, som ligger bakom bildandet av EU och ett enat Europa, är den österrikiske greven von Coudenhove-Kalergi, som var doktor i filosofi och som 1923 gav ut manifestet Pan-Europa, där han räknar upp de faror, som Europa skulle kunna komma att möta, samtidigt som han ger lösningen på dessa problem: ett enat Europa.

Kalergi menar att Europa är på väg mot ett nytt krig, mot inre konflikter som plötsligt kan starta massmord och en förstörelse, som kan förvandla Europa till en kyrkogård. Han ser en risk att den europeiska kulturen ska krossas och sedan ersättas av annat från den övriga delen av världen.

Han skriver i sitt manifest att det i europeiska fabriker och laboratorier dagligen tillverkas vapen och kokas ihop gifter, som är avsedda att slita sönder de europeiska männen och utrota de europeiska kvinnorna och barnen.


Den europeiska kulturen går mot förintelse genom egna inre konflikter och den enda utvägen ur detta är att man skapar ett enat Europa!

Han menar att Ryssland är ett stort hot eftersom det fragmenterade och splittrade Europa inte skulle kunna hävda sig mot en växande, rysk stormakt eftersom Ryssland är en nära granne, som till ytan är fem gånger så stor som hela Europa. Mot hotet från Ryssland ser han bara ett försvar: ett enat Europa!

Han menar att Europa kan råka ut för ekonomisk ruin eftersom Europas splittrade ekonomi aldrig kan ha någon chans att tävla mot stormakten USA med dess starka, slutna ekonomiska system. Ett splittrat Europa kan gå i konkurs och förvandlas till en amerikansk koloni av slavarbetare som lyder under det amerikanska kapitalets förtryck. Inför hotet från den amerikanska ekonomiska maktapparaten ser han bara en räddning: en enad europeisk ekonomi i ett enat Europa!

Ett splittrat Europa är av tre anledningar en blivande katastrof:

1 Inbördeskrig där man utrotar befolkningen
2 Europa blir en rysk delstat.
3 Ekonomisk kollaps.

Räddningen är ett Europa med förenad ekonomisk och politisk administration. Eftersom England redan är en stormakt så ser han inte England som en del av Pan-Europa.

Det betyder inte att han ser Ryssland och England som fiender. Han ser det mera som att ett enat Europa kan vara av en mer betydande dignitet och fungera som en likvärdig vän till Ryssland, Amerika, Asien och England och samarbeta med dem på ett fredligt sätt inom ramarna för en global makt där ingen längre skulle behöva vara rädd för krig.

Detta skulle ge Europa möjlighet att ta kontroll över sitt eget öde, i stället för att som nu (= 1923) behöva vara underkastat beslut av asiater och sydamerikaner i Genève.
Han vill se en europeisk Monroe-doktrin: ”Europa åt européerna!” och han menar att detta inte är möjligt så länge som olika små europeiska länder är rädda för varandra.

En massa, små, självständiga europeiska länder ser han som en slags anarki, som kommer att leda till katastrof för Europa. Så länge som Europa hade världsmakt så kunde man kosta på sig att olika småriken stred med varandra, men nu när det finns andra stormakter, som hotar, så går det inte längre. När resten av världen bildar ekonomiska imperier så måste även Europa göra det.

Han menar att nationalismen är ett hot, men med nationalism menar han inte att varje land gillar sina egna sånger, danser, mytologier, matvanor och folkdräkter. Med nationalism menar han att olika länder bygger upp sina egna industrier vars ekonomiska vinster sedan ska försvaras av de små ländernas olika regeringar, vilket kan ge upphov till krig.

Han menar att det inte går att återställa Europas världsdominans, men i stället så kan man ena och stärka Europa så att det blir en femte världsmakt och på det sättet skulle man kunna rädda freden, friheten och välståndet.

Han menar att om man inte gör något så är Europa förlorat eftersom det står och väger på gränsen mellan liv och död:

Krig eller fred.
Anarki eller organisation.
Upprustning eller nedrustning.
Tävlan eller samarbete.
Kollaps eller sammanslagning / enhet.


Den som inte är för ett enat Europa är emot Europa!

Den som inte kan se de faror, som Europa står inför, är blind!
Den som ser farorna utan att göra något åt dem, är kriminell och en förrädare, som offrar framtiden, sin nation, sin familj och sina barn och är medskyldig till Europas framtida katastrof.

Han menar att varje europé är delaktig i Europas framtida död eller pånyttfödelse.

Men tyvärr så är den europeiska befolkningen blind. Demagogiska fraser har gjort folk blinda och de är så blinda att de inte ens kan se att deras ledare är blinda!




Europäer! Europäerinnen! Europas Schicksalsstunde schlägt!
In europäischen Fabriken werden täglich Waffen geschmiedet, um europäische Männer zu zerreißen - in europäischen Laboratorien werden täglich Gifte gebraut, um europäische Frauen und Kinder zu vertilgen.

Kalergi anklagas för att vara den, som har velat förstöra Europa och utrota den vita rasen, men jag vet ännu inte hur den logiken fungerar eller hur dessa historier har uppkommit.
Det framgår inte av manifestet om han menar att dessa vapen och gifter är avsedda för alla européer i något speciellt syfte, om de ska användas i eventuella krig eller om det kanske har med judarna att göra. Jag vet ingenting om dessa fabriker och laboratorier.
Hans pappa skrev en bok om antisemitism och själv flydde han till USA när nazisterna tog över.

tisdag 15 december 2015

Little Grandmother

Råkade se henne på nätet nyss. Kiesha, en liten snäll kvinna med barnslig röst, som tror sig ha blivit "utvald som shaman" av Salish-Sioux-indianerna via ett telefonsamtal.
Det finns inga indianer, som kallar sig Salish-Sioux och det finns inga indianer, som säger sig ha "shamaner". Sioux och Salish talar inte ens samma språk.
Salish:
"No tribal Elders or elders have met with nor do they condone the claims and actions made by Kiesha Crowther."
Och ungefär detsamma säger Sioux. 


Jaja.... det var längesen jag sist tänkte på henne. Hon var i Sverige en gång och hade klätt sig i en slags indiankläder och blev fotograferad när hon höll upp en kristall mot himlen.

Så fort jag såg henne på bilden i Free (som då kanske fortfarande hette Energivågen) så såg jag direkt att hon bluffade. Det märktes så enormt tydligt. Men om man inte vet ett smack om indianceremonier så kan man ju inte se det. Då sväljer man rubbet och tror att det är på riktigt.

Shaman är hon inte och Siouxindianernas medicinkvinna är hon inte heller. Snarare en psychic och performing artist. Man kanske skulle kalla henne för storyteller.

Begreppet "öppna ditt hjärta" har blivit populärt och folk tror tydligen att det betyder "gilla precis allting och tro på vad som helst", men det gör det inte.
Öppna ditt hjärta betyder inte att du ska bli dum och lättlurad och gå på allting. Tvärtom!
Hjärtat fungerar som ett instrument och som ett resonansinstrument och man kan hela tiden känna vilka toner som spelas och med hjälp av denna nya egenskap, som fungerar som en slags syn eller hörsel kan man avgöra vad för energi som ligger bakom det, som man möter i sin omgivning.
Hjärtat talar om vilken ton som spelas av det egna sinnet, av en viss tanke, en idé eller av andra människor. Så talar djuren och så talar vattnet.

När någon säger något så hör man inte bara orden - man hör vad som ligger bakom orden också. Man kan höra från vilken mental sfär de kommer. Men sedan måste man lära sig att lyssna också. Många gånger kan hjärtat ge en tydlig varning och då måste man lyssna och hejda sig. Hjärtat är som en ledare, som säger vad något har för kvalitet.

 Det är elektromagnetiska fält, som är bärare av olika frekvenser och dessa frekvenser träffas av signaler från omgivningen, men också av fantasier. Man kan känna hur det svänger upp och ner beroende på vad man tänker på.

Den som behärskar sitt eget sinne kan alltså även manipulera andra genom att ändra sitt eget sinne, dvs ändra frekvensen i sitt em-fält så att den andra personen påverkas av detta direkt.

När man tittar på en film med Kiesha kan man inte tänka sig annat än att hon är ärlig för hon låter ärlig på det känslomässiga planet. Dvs hennes känsla är OK och hon liksom utstrålar ärlighet.

Men hur kan då detta sammanfalla med att hon har ljugit så mycket om det mesta?
Ja, det kan man verkligen undra.

Vad jag ser och känner från henne är en mental och strategisk bluff tillsammans med en känslomässig ärlighet. Det är möjligt att man bör vara utbildad psykolog för att kunna förklara en sådan sak på ett bra sätt eftersom det ena inte passar ihop med det andra, men ändå finns så klart och tydligt hos en och samma person.

De människor, som flockas kring henne och tror på henne är nog de personen, som enbart reagerar känslomässigt, men som inte har någon så särskilt bra urskiljningsförmåga och inte heller så bra tanke- och analysförmåga. De bara känner hennes "goda känsla" men kan inte se att hon bluffar.

Det här är människor, som hamnar i söder i medicinhjulet. Där har vi känslor och "trust and innocense". Det är de personer, som i första hand söker en mamma, som kan ge dem hopp, trygghet och kärlek. En sådan mamma kan ju berätta vilken saga som helst om den bara låter bra och fungerar som en napp. Men detta är egentligen också ett bra ställe eftersom det är platsen för tillit (och blind tro!).
Men den som har mer av örnens blick kan se längre och ser att det, som också borde finnas där, inte finns.

Hon är en snäll liten mamma och bra på att prata, en liten mjuk och god kvinna, som nog också har den typen av psykiska förmågor, som kvinnor på landet ofta hade förr.
Men det hade väl kunnat räcka med det.

Varför ska hon säga att hon är en av indianerna utvald shaman när hon tydligen knappt alls vet något om vare sig indianerna eller shamanerna?

Det är ju helt onödigt att ljuga så mycket som hon gjort. Hon har retat gallfeber på alla Siouxindianer, eftersom hon ljugit om dem och till och hennes familj har bett henne låta bli att ljuga om sina förfäder och sin bakgrund. Det har ju också lett till att folk har börjat kolla upp hennes förflutna och hittat mängder av annat, som hon också bluffat om (som inte har med indianer att göra).

Hon uppfattas alltså som oärlig, men hon känns inte oärlig.. Det är mycket troligt att hon är lurad av andra, som vill tjäna pengar på henne. Hon har omkring sig en mur av medhjälpare som blockerar all kritik. Den intervjuare, som ställer kritiska frågor, får inte träffa henne.
Kanske de har upptäckt att hon inte kan skilja på verklighet och fantasi och därför förstått att hon lätt kan gå att manipulera???

Hon har sagt att Siouxindianerna valde henne till sin shaman via ett telefonsamtal. Hon tycks inte fatta att det kan ha varit vem som helst som ringde. Vem som helst borde väl kunna förstå att man inte ska lita på vad som sägs i telefonsamtal från folk man inte känner.
Bara någon som ringer och säger...!

Siouxindianerna blev bara arga på henne för att hennes historier var bluff. Dessutom så använder de inte ordet shaman om sina medicinmän, vilket också retade dem att någon påstod.

Och var har hon träffat de andra "grandmothers över hela jorden, som hon tror att hon samarbetar med"? Jo, förklarar hon, "på små skärmar".
Och varifrån har hon fått den skärmen? Och vilka är det som klär ut sig och pratar i den andra änden av denna mobiltelefon eller platta? Och påstår sig vara "en annan grandmother i ett annat land".

Hon är antingen lurad av andra, som helt styr henne, eller också är hon sjuklig mytoman så att hon tror att det hon säger är riktigt. För man kan känna att hon inte ljuger medvetet.
Jag vet inte så mycket om mytomaner, men jag misstänker att det kan vara så att de själva inte vet att de ljuger. Man kan tänka sig att de har förmågan att leva sig in i något så starkt att de sedan tror att det är verklighet, alltså verklighet i den fysiska världen (och för andra människor) och inte bara i den egna fantasivärlden eller astralvärlden.
Om man upplever något så är det väl sant?
Om någon ringer och säger att han är indian så är det ju sant att någon ringer, men det han säger måste ju inte vara sant. Men hans budskap kan ju kännas verkligt! och...pof.... så tror mytomanen att det verkligen är sant.
Det är många psykopater som vet precis hur man ska prata och föra sig för att lura dumma, snälla kvinnor. Så det troligaste är nog att hon är manipulerad av andra som har henne som inkomstkälla,
en grupp som helt styr henne och som dessutom fungerar som en mur mot omvärlden och sorterar bort all kritik.

Hon är säkert en god och genuin psychic, men det skulle vara intressant att veta vilka som dillar i henne det andra (via telefonsamtal och "small screens"!)

Det finns inga indianer som utnämner någon till "sin shaman" (de använder inte ens det ordet) och absolut inte via ett telefonsamtal. Hur dum får man vara??? Och varför bad hon då inte att få träffa dem? Hon brydde sig inte ens om att kolla upp vilka de var (andra, som har gjort det, säger att de inte finns).
Det betyder att vem som helst kan ringa till henne och säga vad som helst och hon tror på det. Om det låter bra, förstås.

Det mesta av det hon säger är sådant som "alla andra" också säger, men jag tror att folk i alla fall gillar henne för att hon låter snäll, ärlig, glad och god. Det övriga, allt hon sagt om indianerna och sina släktingar, har de flesta inte någon förmåga att bedöma. 

Men det räcker att säga att man "pratar med djuren" och sedan tar på sig litet halsband och fransar och litet färg i ansiktet och håller upp en kristall mot himlen, för att "den vite mannen" ska bli lyrisk av hänförelse och betala några tusen dollar för att "få sitt kraftdjur".

http://newspaperrock.bluecorncomics.com/2011/01/kiesha-crowther-exposed-as-fraud.html
Man får ett intryck av att hon inte har den blekaste aning om skillnaden mellan var som är sant och vad som inte är sant.
Det måste ju vara OK att berätta om sina visioner, hur fantastiska de än må vara, men det är ju inte detsamma som att ljuga om vanliga, materiella förhållande.

The real Kiesha Crowther was born Kiesha Rae Kreps in Sanford, Colorado, to a white middle class background, with a truck driver father and a mother owning small businesses. Her mother’s maiden name is Rodda. The young Kiesha Kreps was actually fairly popular in school and not the lonely isolated kid she claims.
The same source says Crowther plagiarized the poems she claimed to write.

Så fortsätter alla historier om henne: långa, långa listor på allt som hon har ljugit eller bluffat om.
Om man verkligen kan känna med hjärtat så borde man kunna märka att Kiesha mest bara är en "snäll mamma" med en slags "modersretorik" (som alla känslomässiga och emotionellt undernärda personer faller pladask för). Det är väl egentligen inget fel med att vara det, men det är ju inte detsamma som att vara shaman.

Om du blir pussad och vaggad av en snäll mamma så struntar du i om denna mamma ljuger och bluffar om annat. Du tänker bara på din egen känsla. Inget barn tycker illa om sin goda mamma bara för att andra anklagar henne för något. Snarare tvärtom - att man då börjar att försvara sin mamma!

Det betyder att så länge som "det inre, sårade barnet" har stora ouppfyllda behov av kärlek, så har man inte någon klar bedömningsförmåga, eftersom man så lätt kan bli lurad av vem som helst som spelar på "kärleksbehovet".
Tyvärr är det vanligt att psykopater gör det. Troligen för att det är det som är lättast, tillsammans med att spela på folks behov av pengar, sex, skönhet och andlighet.

söndag 22 november 2015

Hur uppfattar vi ord egentligen?



I dag ringde jag till en kompis och vi pratade litet om ord och han kom in på detta med att lösa korsord och jag svarade att det har jag aldrig varit intresserad av (för jag tycker bara att det är slöseri med tid och det är inte ens roligt).
Men han verkade tycka att man kunde lära sig en hel del genom att lösa korsord.

Jag svarade att när det gäller att lära sig ord så tror jag nog att jag föredrar riktiga lexikon där det är mindre chans att helt fara vilse.

Vi fortsatte att prata om ord och han sade att det mellan svenskan och danskan kan vara intressanta olikheter, som exempelvis att rolig på danska betyder lugn på svenska. Sedan menade han att polis på danska heter betjänt.
Det tyckte jag lät konstigt så jag slog upp ordet:
Polis är på danska politi, men polisman heter politibetjent.

Det är alltså inte så att ”polis heter betjänt på danska”, men om man bara associerar rakt av så kan man ju få det intrycket. Betjent betyder egentligen tjänsteman. En, som betjänar poliskåren, kan man säga. Betjent kan enligt lexikon också översättas med officer.
Ordet officer har samma betydelse som tjänsteman. Det kommer av latinets officium, som kommer av ops/ opus + facere, dvs att man utför ett tjänande arbete.
Ordet polis har vi från latinets politia = civil administration, och det kommer från grekiskans polis, som betyder stad.

Det danska ordet för polis, dvs politi betjent kan liknas vid det engelska police officer. Det blir samma betydelse. Men det betyder ju inte att polis heter officer på engelska, även om man i dagligt tal, speciellt om man befinner sig inne på polisstationen, kanske skulle kunna kalla en polis för bara officer.

Detta fick mig att fundera över hur korsordslösandet egentligen påverkar hjärnan.
Man kan nämligen inte ofta fokusera starkt på något utan att hjärnan börjar att anpassa sig till den formen av tankearbete. Och man vänjer sig vid det.

Han tog några fler exempel från korsordens värld och det visade att det absolut inte handlade om översättningar utan snarare om en slags fria associationer.
Jag tyckte att jag nu fick en insyn i hur folk tänker. De gör fria associationer till de ord de hör och upprepar och sedan anser de att dessa associationer också är dessa ords verkliga betydelser.
Exempel: Ordet fluga skulle i korsordens värld kunna omskrivas med ordet insekt. Och insekt kan omskrivas med fluga.
Men det betyder ju inte att fluga betyder insekt och det betyder inte att insekt betyder fluga.

När det gäller enkla ord på vardagliga objekt, som alla känner till så är det kanske inget större problem med att man associerar. Men när det gäller svårare begrepp, som exempelvis ideologier, så kan associationer tydligen lätt blandas ihop med betydelser och nu tror jag att det beror på att folk aldrig fått lära sig att skilja på associationer och betydelser.

Jag menar inte att det är helt fel att göra associationer. Jag menar bara att man måste först ta reda på vad ett ord betyder "på riktigt"och sedan, när man har gjort det så kan man börja associera och dra paralleller. Annars har man ju inte rätt material till sina associationer.

Varför har vi inte fått lära oss i skolan att vi ska skilja på associationer och mer precisa tankespår. Att båda behövs men att de inte är samma sak.
Kan det möjligen bero på något mer än en dålig språkundervisning i skolan?
Kan det möjligen bero på att folk i generationer har suttit i hemmen och löst veckotidningarnas korsord, där det mest är associationsförmågan som är viktig.

Kan det vara så att ett helt folk av detta fritidsnöje uppfostrats till att tro att det man associerar till också är det som stämmer med verkligheten?
I korsordens värld är ju inte alla associationer riktiga, men så fort det ”stämmer” (med de andra orden) så får man ju bekräftelse på att det är ”rätt”, oberoende av om det verkar långsökt.

Vi kan alltså kollektivt ha lärt oss att våra associationer är riktiga om de bara stämmer med det svar vi får från den närmaste, vardagliga omgivningen.
Troligen har vi också någon sådan egenskap i våra gener eftersom den gynnar sammanhållningen i grupper och samhällen.
Om jag associerar på ett visst sätt och får det bekräftat av omgivningen så blir jag övertygad om att min association är den riktiga. Det är ett slags flockbeteende, som kan orsaka ordentliga krascher när olika flockar träffar varandra.

Det fungerar fint så länge man befinner sig inom sin egen familj eller grupp där alla associerar på samma sätt och bekräftar varandras associationer.
Men vad händer om jag nu börjar att diskutera något med en person, som inte alls associerar begreppen på samma sätt som jag gör?
Ja, ganska så snart börjar vi att bli irriterade och båda tycker att det är den andra som har fel och inte begriper något.

Det leder ofta till att folk blir osams i stället för att försöka reda ut begreppen och sedan är det kört och man kanske aldrig mera vill prata med ”den där dumskallen”.

I dag blir ju politiker framdragna i ljuset som aldrig förr och det, som de har sagt i något tal, glöms inte bort. Tvärtom så kan det visas på YouTube hur många gånger som helst. Våra vanliga, traditionella gammelpolitiker är inte vana vid detta med att det gäller att vara ärlig - för att inte bli avslöjad i filmklipp och mängder med artiklar av fria skribenter.
Dags för dem att vara litet mera noga med vad de säger och inte bara säga sådant som låter bra, men som inte betyder något.
Dags att börja kunna balansera olika sorters information: inte bara tänka logiskt, inte bara köra med fria associationer, inte bara att vara klärvoajant och "känna på sig", inte bara "veta intuitivt, inte bara vara övertygad om något för att man "upplever att det är så"....men att kunna använda alla dessa funktioner på rätt sätt och kunna se skillnad på dem.

torsdag 15 oktober 2015

Prata framför kamera



Att prata med en vägg. 
Vi har uttrycket: "Det är som att prata med en vägg” och det betyder att man pratar med en person, som inte uppfattar innehållet i det man säger och därför inte kan ge någon vettig respons. Båda kan tycka samma sak om varandra.



Jag fick för mig att jag skulle testa hur det var att sitta och prata framför en kamera. Det finns ju många som kan det, så varför inte testa hur det känns?

Det första var att lära sig att inte skrika i mikrofonen och att inte göra alltför mycket grimaser och vilda gester.
Men sedan kom den svårigheten att jag inte är van vid att prata med en vägg, som varken reagerar eller svarar. Det känns som att prata med ”ingen” eller med någon, som inte fattar ett smack. Ingen respons! Så plötsligt försvinner mina tankar och jag har ingen aning om vad jag ska säga!

Om jag pratar med en levande människa så blir jag påverkad av den personen och knyter an till det som han/hon säger. Från en kamera + mik får man ingen respons och det kan ju förklara att tanken försvinner.
Men... hur kommer det sig då att jag kan skriva utan problem samtidigt som det känns som om jag satt och pratade med någon? Jag blir störd av en kamera + mikrofon, men jag blir inte störd av en penna eller ett tangentbord. Så det går inte att skylla på att kameran inte svarar för tangentbordet svarar inte heller.

Högra och vänstra hjärnhalvan
Det räcker att jag säger en enda mening till en mikrofon för att min kontakt med idévärlden ska brytas. Jag började undra varför det är så.

Om jag sätter på datorns kamera så blir jag plötsligt väldigt medveten om den, så den drar min uppmärksamhet till det fysiska så att jag tappar tanketråden och så blir resultatet att jag inte har en aning om vad jag tänker eller menar. Jag känner mig iakttagen och blir medveten om mig själv så att jag börjar fokusera på mig själv i stället för på det jag skulle säga.

Jag ser på filmer att många tycks kunna tänka och prata till en kamera samtidigt. Hur fungerar detta egentligen i hjärnan?
När jag funderade på saken så fick jag för mig att detta kanske handlar om det, som vi brukar kalla för högra och vänstra hjärnhalvan.
Jag menar att det skulle kunna vara så att en tanke kanske händer i den högra hjärnhalvan medan ett fokus på något "här och nu" i stället aktiverar den vänstra hjärnhalvan.

Jag har alltid undrat hur det kommer sig att man alltid säger att språk hör hemma i den vänstra hjärnhalvan. Jag tycker att det har att göra med den högra eftersom språk, ord och meningar lätt kan uttrycka ”andra världar”, tänk bara på poesi och sångtexter, som genast kan skicka en åhörares sinne till romantikens moln och sagoslott med prinsar, prinsessor, drakar och trollkarlar. Ja, till vilken värld som helst. Och "världar" borde vara högra hjärnhalvan.

Det känns nästan som en förolämpning mot språk att det skulle befinna sig i samma del av hjärnan som matematik, men det kan ju hända att de kämpar om herraväldet i den delen. När den ene vinner så förlorar den andre? I alla fall så har inte jag upplevt att jag skulle bli bättre i matte av att läsa språk!

Men det ligger något i det i alla fall.
Om jag läser en liten text så känner jag vad den vill säga. Den sänder mig direkt till upplevelsen.
Men om det finns ett grammatiskt fel i texten eller om det finns ett stavfel, så blir det plötsligt så att jag enbart ser felet och hela upplevelsen av textens innehåll och mening försvinner. En upplevelse kan alltså sopas bort av en detalj som stjäl min uppmärksamhet.
Så det kanske är medvetenheten om grammatik, stavning och meningsbyggnad, som är i den vänstra halvan? Det kanske är det, som de kallar språk?
Det är uppenbart att en tyst kamera påverkar min tanke till att slockna på att sätt som ett tangentbord inte gör och jag undrar vad det beror på. Hur kan det komma sig att en tanke är så känslig att den inte tål att man sätter på en kamera?
Nu har jag testat mera och funnit att en tanke alltid försvinner om jag plötsligt blir medveten om mig själv, även om jag pratar med en levande person.

Det känns som att dessa olika tankar då är på olika ställen eftersom jag själv känner mig som att jag är på olika ställen och det skulle ju kunna motsvara olika ställen i hjärnan.

Ett farligt öga som stirrar
De flesta människor verkar få ett stelt och konstigt beteende när de märker att en kamera riktas mot dem. Man blir medveten om sig själv och får ett stelt beteende. Jag börjar tro att det kan handla om en gammal nedärvd instinkt som säger att om "tysta ögon" fokuserar på dig utan att röra sig det minsta så innebär det en fara. Alla rovdjur gör så innan de hoppar på sitt byte: de sitter alldeles stilla och stirrar. Om man stirrar på en främmande hund så blir den oroad och kan uppfatta det som aggression.
Det kan alltså finnas i våra gener att vi blir oroade av tysta, stirrande ögon och en kamera ser ju ut som ett öga. Man hamnar i en stressreaktion, som gör att man "fryser" alla sina rörelser och slutar att tänka på annat än dessa ögon, som kanske ska anfalla.

Jag pekade med en kamera på två älgar och den vuxna älgkon blev rädd och sprang sin väg trots att jag var alldeles tyst och stilla. Jag fick en känsla av att den hade uppfattat kamerans stora lins som jägarens kikarsikte. Men den kanske bara kände sig iakttagen av ett "stort, tyst öga".
En älg blir tydligen rädd om man står tyst och tittar, men inte om man rör sig och ger ljud ifrån sig. Det har folk berättat.

Flykt och försvar
Så i stället för att tänka att kameran påverkar hjärnan till att aktivera den vänstra halvan så kanske det i stället är så att den aktiverar den lägre delen av hjärnan, den delen som sköter instinkterna, jakt, flykt och förvar. När en instinkt aktiveras så slutar det högre tänkandet att fungera eftersom allt fokus nu ska vara på att klara den akuta situationen här och nu.

Svaret på varför jag (man) blir störd av en kamera men inte av ett tangentbord kan ju vara att hjärnan uppfattar ett tangentbord eller en penna som ett eget verktyg, medan den uppfattar en kamera som en presumtiv fiende eftersom den är tyst och stilla och bara stirrar.
Ett kameraöga är ju dessutom runt så att det motsvarar ett uppspärrat öga och det är ju så rovdjurens ögon ser ut strax innan de anfaller. Titta bara på katten!

Ankare
Men jag kan tappa bort en tanke även av annat, som exempelvis att jag sätter mig i ett annat rum. Det kan till och med räcka att jag går upp och sätter mig på den andra sidan av bordet. Den situation jag befann mig i när jag började fundera på något ska helst inte ändras.
Det är en annan sak, som inte har att göra med vare sig andra personer eller ögon. Det har att göra med "ankare", att man tittar på något, som fungerar som ett ankare för en viss tanke och känsla. I ceremonier använder man symboler som ankare och även varumärken är något liknande.
Jag tror att man också kan kalla det för betingade reflexer, som betyder att ett visst synintryck eller hörselintryck ska generera en viss tanke och känsla.

En tanke kan försvinna av att jag hör mig själv prata med hög röst, men det kanske kan bero på själva förändringen från tystnad till ljud. Eller också (mera troligt) är det kombinationen av röst + ingen respons, som är en ny situation, som det undermedvetna inte känner igen och därför oroas av.


Känsla och rytm
Att vara inne i den rätta känslan är viktigt för att en tanketråd ska fungera och man kan använda ankare för att hitta känslan. Det är sådana grejer, som hos indianerna kallas för Medicine Objects.

Men upplevelsen av världen filtreras genom en rytm och varje språk har sin egen rytm. Om jag just hört ett engelskt föredrag så är det svårt att skriva en resumé på svenska eftersom jag då ska använda en rytm, som inte varit förknippad med upplevelsen. En rytm bär med sig en hel värld.
Om jag ska kunna uppfatta precis vad du menar, så måste jag kunna försätta mig i samma rytm, som du är i, så att jag känner vad du menar.
Det, som jag kallar rytm är det som andra kallar frekvens, frekvensmönster, vibration eller energi och det finns nog fler ord. Ordet språkdräkt kan sägas höra dit. Man blir känslomässigt påverkad av språkdräkten på samma sätt som man blir påverkad av en människas klädsel. En grå kostym och en glad folkdräkt signalerar olika budskap och det gör olika språk, tonfall och satsmelodier också.

Hur kan jag uppleva Ave Maria genom någon annan språkdräkt än den latinska? Att sjunga på svenska blir en slags "platt fall" även om sångaren är bra.
En mäktig låt förvandlas till meningslöst trams. I alla fall för mig.
 Latin    Svenska

Hur kan det bli med en översättning av Kalinka?  Inte riktigt samma upplevelse.
Ryska    Svenska  

Klart att det går att översätta Dan Andersson till franska, men hur känns resultatet? Iskalla nätter mellan snötyngda granar och sotsvarta milor passar inte så bra ihop med känslan av rödvin och camembert. Associationerna passar inte ihop.   Svenska
Kan inte hitta någon sådan översättning.
Eftersom jag upplever rytm/känsla/upplevelse som del av språk så kanske det inte är så konstigt att jag vill hänföra språk till högra hjärnhalvan. Det är nog hur man formulerar meningar, som hör hemma i den vänstra halvan. Grammatiken, analysen, talpedagogen, språkläraren och gloslistan.

Och jag kan tydligen inte helt och hållet vara i tankevärlden samtidigt som den vänstra hjärnan är uppmärksam på hur det materiella fungerar. Att tangentbordet inte distraherar mig kan ju bero på att stavningen inte oroar mig. Fel kan alltid ändras efteråt i en text.

Men det finns ändå folk som kan prata i full fart samtidigt som det verkar vara helt spontant, dvs de har helt enkelt bara öppnat kanalen mellan inspirationen och talet på det sättet som det annars fungerar när man pratar med en verklig person. Antagligen är det så att deras undermedvetna har vant sig vid det stirrande kameraögat så att det inte längre uppfattas som ett hot.
Som ett bra exempel tar jag Kapiel Raaj.
© Viveca Lammers

I den här typen böcker kan man antagligen hitta förklaringar till omedvetna reaktioner:

tisdag 13 oktober 2015

Tvångsvaccinering

Vill vi verkligen ha en lag, som säger att hela befolkningen ska tvångsvaccineras, i enlighet med läkemedelsindustrins alla framtida påhitt?
Kan man lita på att det inte i stället är så att man riskerar att bli kroniskt sjuk av deras vaccin?


Nej, man tycks inte kunna lita på vaccinerna och det är också många som blivit sjuka av dem och till och med dött, plus att det är många, som hävdar att vaccineringar inte alls i alla lägen är så effektiva mirakelmetoder som vi gärna skulle vilja tro. Det tycks inte finnas några hållbara vetenskapliga belägg för att de gör oss friskare, snarare tvärtom.

Laboratorieförsök har man säkert gjort, men sådana försök kan ju inte motsvara människans verklighet. Det kan finnas biverkningar, som kan krossa en människas liv utan att de därför kan krossa en laboratorieråttas liv. Vaccin innehåller animaliska protein, som kan innehålla okända virus,  och dna, som kan påverka våra egna dna. Vaccin tycks också leda till nya sjukdomar.

Vaccines are cultured in cells from animal organs which can be contaminated with unlimited unknown animal viruses. Foreign animal protein and genetic material are also being directly injected. This material can come from a monkey,  dog kidney,  rabbit brain,  cow,  pig, chicken egg...
The human body has never encountered this before in the entire history

Det förekommer forskningsfusk och informationsfusk i stil med att man medvetet gör ett experiment på fel sätt eller presenterar statistik på fel sätt. Exempelvis så kan man avbryta ett experiment innan biverkningarna hunnit uppstå. Barrie Trower har berättat på sina föredrag om forskare, som inte vågar protestera mot detta eftersom de då får sparken, vilket skulle betyda att hela deras liv blev förstörda och även deras barns eftersom de skulle förlora sina möjligheter till utbildning. Det är farligt att protestera.

Om den tvångslagen träder i kraft så är det läkemedelsbolagen, som fått en guldkalv som aldrig tar slut.
Allt man startar kan börja växa och bli något annat än vad man i början egentligen tänkte sig.

Människor måste ha rättighet att själva bestämma om de vill ha sådana sprutor, som man vet har förstört livet för många.
Det ska vara frivilligt att ta en sådan risk och om man undersökte saken noga, utan kopplingar till ekonomiska intressen, så skulle nog vaccineringarna bli förbjudna eftersom de helt enkelt inte gör den nytta som hävdas.

Det finns många, som gråter och säger att om de hade vetat detta så skulle de aldrig nånsin ha gått med på vaccineringen. Ska man verkligen tvinga en hel befolkning till sådant?

Man vet heller inte vilka intressen, som kan komma att styra det hela i framtiden.

Sedan kan man ju verkligen undra om vi över huvud taget vill ha allmänna tvångsmedicineringar. Med en sådan lag skulle det bli ännu mer lukrativt för den redan så korrupta läkemedelsindustrin att hitta på nya mediciner, som kan säljas till hela befolkningar för miljardbelopp. Med snygg presentation av ”vetenskapliga fakta” skulle ingen politiker våga säga nej till deras förslag, som skulle kunna komma att omfatta fler och fler påhitt i all oändlighet.
Varför inte uppfinna en spruta som skyddar mot stress så att alla blir lugna och fogliga?

Än så länge är det väl så att mainstream någorlunda litar på våra politiker. Vi tror att de är snälla och goda och vill alla väl.
Men en politiker tar mycket av sin information från professionella lobbyister, som är anställda av läkemedelsföretag, som är bolag, som har som plikt mot sina aktieägare att öka sina vinster så mycket som möjligt.
Det hindrar inte att mediciner kan vara till nytta för många, som skulle vara allvarligt sjuka utan sina piller, men det banar också väg för ett visst sätt att tänka: att uppfinna dyra mirakelpiller mot varje liten eventuell obalans som folk kan må dåligt av och även att skapa rädslor för att öka försäljningen.
Det finns ju folk, som är anställda enbart för att göra PR och påverka.

Många har blivit akut sjuka av injektionen och då har läkaren sagt att det var slump eller att det berodde på patienten själv, som hade ”fel på sitt dna” eller så.
Men om man får en sjukdom så vill de att man helst ska anse att den uppstod på grund av brist på vaccin och inte på grund av fel miljö, fel mat, gmo, gifter, strålning eller stress.

Tänk om vi helt enkelt blir sjuka av faktorer i vår miljö och att det är den vi ska fokusera på i stället för allmänna tvångsmedicineringar mot alla nya obehag som kan uppstå?

I hälften av alla lungcancertumörer har man funnit virus från infekterat poliovaccin, som använts i större delen av USA. Man har funnit det i många former av cancer.

Lancet, has published clear evidence that contaminated polio vaccine is responsible for up to half of the 55,000 non-Hodgkin's lymphoma cases per year.This should outrage nearly anyone that reads this. We trusted these experts to provide us with protection from polio and instead they planted the seeds of a deadly cancer that would kill over 20,000 a year in the US.

In the USA, vaccine lots received by about 20 states are estimated to have contained 0.75-0.97 ml contaminated vaccine per child, lots from about 15 states were thought to have contained 0.01-0.74 ml contaminated vaccine per child, and about 15 states were believed to have received lots that were free from SV40.

När polion försvann kom NPAFP i stället. Och även andra diagnoser på samma symptom. Det ser alltså ut att vara polio fast man har döpt om det för att det ska se bra ut i statistiken.

Vertical program = You take an area where there is not really any problem. You start creating a problem and then you use this problem to create panic so you can continue to treat the problem that you just created.

Administration of pertussis vaccine causes a variety of untoward reactions in children. In thje most distressing reactions are encephalopathy and neurological disturbances which have occasionally been observed and in rare cases produced severe brain damage and even death.
Japanese Journal of Medical Science and Biology 1985

"Samtliga våra myndigheter synes vara ”kapade” av vaccinations- och läkemedelsindustrin som med hjälp av vår lagstiftning har skapat monopol på hälsobegreppet och detta trots att läkemedelsbiverkningar och felbehandlingar är den tredje största dödsorsaken."  Läs mer...

                                                                                                                                 

fredag 9 oktober 2015

Rasist? Vad är det?


Ja, det kan man undra.


I dag har det helt enkelt blivit ett skällsord, som folk kastar ur sig hur som helst för att attackera någon, som de upplever som en trolig åsiktsmotståndare.

Egentligen är det den lägre hjärnans försvarsinstinkt, som är aktiverad, och det betyder att hjärnan och hela kroppen får en signal till en snabb och kraftig reaktion.


Om man nu inte riktigt vet hur man ska bemöta en åsikt (eller något, som man tror är en åsikt) så gör man helt enkelt så att man ”drämmer till” på det enklaste sättet.
 Det ska helst gå på mindre än en sekund, så ofta har skällsordet träffat målet innan avsändaren ens hunnit tänka närmare på saken.

Det enklaste sättet är nästan alltid att använda ett populärt slagord, ett skällsord, som väldigt många använder, eftersom man då automatiskt känner att man får medhåll av alla andra som också skriker samma ord. Man visar att man ”tycker likadant” och därmed befäster man en säkrare position inom den grupp, som man vill tillhöra.

Ordet idiot var en gång en diagnos men sedan blev det omvandlat till ett skällsord, som de flesta använder utan att bry sig om vad det egentligen betydde.
Alla skällsord, som används på det sättet, i ett mentalt försvarssyfte, betyder egentligen i praktiken samma sak som ett litet barns ”Dumma dig!”

Ordet ”rasist” är vanligtvis bara uttryck för en känsloyttring, en effekt av försvarsinstinkten, och det är dessutom inget man kan diskutera eller bemöta utan att först ha tagit reda på vad både ordet ras och ordet rasist egentligen betyder.
Annars vet man ju egentligen inte vad man pratar om.

Så fort en instinkt aktiveras så blockeras hjärnans högre funktioner så att personen i första hand är inställd på att försvara sig så att annat för tillfället glöms bort. Den andra personen känner detta och reagerar likadant och sedan är slagsmålet igång och båda blir argare och argare och båda tycker att den andre är en idiot.

Eftersom jag läst ganska många språk så kan jag inte diskutera ett begrepp, som framställs med ett främmande ord, utan att först analysera ordets språkliga betydelse, men eftersom människan också styrs av sina biologiska funktioner så måste ett begrepp analyseras utifrån den aspekten också.

Den lingvistiska betydelsen handlar om vad ordet är uppbyggt av för morfem och vad dessa egentligen betyder. Då bör man naturligtvis tänka på hur de uppfattades av dem, som först lanserade orden och det kan ju vara svårare eftersom man kommer in på både psykologi, religion, kultur och filosofi. Hur ett ord verkligen uppfattades när det började användas är nog omöjligt att greppa för den, som inte verkligen har allt detta som intresse.

Man kan säga att de flesta struntar i vad ord betyder.
Ordets ”moderna betydelse” blir i stället baserad på en slags konsensus. Man helt enkelt använder ordet ”på samma sätt som alla andra” utan att egentligen reflektera över vad man säger.
Det går fint att göra så eftersom de flesta andra inte bryr sig. Slänger man ur sig ett ord, som uppfattas som ett skällsord, så får man ett liknade tillbaka. Eftersom ett skällsord är ett personangrepp så handlar det om en instinkt och inte om en upptakt till någon intressant diskussion.
Och olika skällsord blir symboler, som kan användas för att indikera grupptillhörighet.

Så när en person slänger ur sig ett vanligt skällsord så vet man att det inte går att styra om till ett vettigt samtal eftersom den högre delen av hjärnan hos den ”anfallande personen” delvis är nedsläckt.


Diskussioner
Ordet diskussion betyder att man har två olika åsikter, som ska stå mot varandra och som man ska bolla fram och tillbaka ungefär som om det gällde att spela tennis för att se vem som ska vinna.

Diskussion / diskutera har samma betydelse som det "engelska" ordet dis-cut = skära itu. Egentligen är morfemen latin, men med hjälp av engelskan så kan vi förstå dem. Det ska vara en mental svärdsfäktning utan inblandning av att ens egna försvarsdrifter går över styr, en motsvarighet till kampkonsterna.

Man kan säga att två personer som diskuterar ett ämne har gjort sig till försvarsadvokater för två motsatta åsikter. Det är alltså åsikterna som ska dissekeras och inte advokaterna.
Jag tycker att detta kunde vara jätteintressant, men det är tydligen så i Sverige att det vanligen inte fungerar. Jag har träffat ytterst få personer, som kan bolla begrepp på det sättet utan att råka i affekt och börja "slåss på riktigt".

Jag hörde från en person, som hade bott i Frankrike, att fransmän blir glada när man kommer med den motsatta åsikten eftersom det kan leda till en intressant diskussion, där kanske båda får nya insikter medan det i Sverige är annorlunda. Svenskar blir i stället sura när de bemöts av en annan åsikt än den, som de själva företräder, så att de antingen tystnar, försvinner eller går till personangrepp och börjar försvara sig som om det gällde livet.

Den delen av hjärnan, som blir aktiverad är till för just de livsuppehållande funktionerna, den är till för att ge individer energi så att de bl. a. försvarar sig i farliga situationer. Men att en annan person har en annan åsikt borde väl kunna ses som något intressant och inte bara ett hot.

Att instinkterna tar över på ett visst sätt har att göra med den egna personliga historien och ofta med minnen från barndomen, som ligger lagrade i det omedvetna och aktiveras av vissa inlärda triggers.

En vanlig trigger är något som hotar en varelses gruppdelaktighet.
Det gräsätande djur, som hamnar utanför flocken, kan snabbt bli taget av ett rovdjur eftersom rovdjur lärt sig att det är lättast att anfalla en individ som ”hamnat litet utanför”.
En fågelunge, som blivit utkastad ur boet, är snart död.
Osv.... listan kan göras lång och bland människor hade vi förr den, som var utkastad ur byn, och i dag har ”känslan av att vara utkastad” mera blivit en mental grej. Så man gör vad man kan för att tydligt visa att man verkligen tillhör den grupp, som man vill tillhöra.

Mainstream och Medelsvensson är också ord för grupper, för de mest dominerande grupperna, som det är säkrast att hålla sig till om man vill känna sig riktig, sann, säker och rättskaffens.

Att göra någon djupare analys av en åsikt är man knappast intresserad av eller ens kapabel till när det är gammelhjärnan (reptilhjärnan / limbiska systemet) som tagit över, men olika åsikter och speciellt symboler för olika åsikter kan ändå styra hjärnans reaktioner när de fungerar som inlärda triggers.

Ett ord kan vara en symbol och väcka en viss reaktion
. Det går på en sekund. Adrenalinkick brukar man också kalla det. Sinnet vaknar och blir inställt på kamp.
Frågan är inte om den delen av hjärnan ska finnas eller inte finnas utan snarare hur,när och hur mycket man ska eller inte ska styras av den.

Om man använder den högre delen av hjärnan så kan man använda ord för att kommunicera med andra och utveckla nya resonemang, men om reptilhjärnan har tagit över så använder man orden bara som mentala vapen och vad man gör är då gärna att man slänger symboler på varandra. Det är bara den mentala motsvarigheten till att kasta stenar på varandra. Man menar inget annat med det än just att man vill attackera.

Frågan är väl då: Varför får man en känsla av att vilja attackera?
Troligen har man själv känt sig attackerad så att det skällsord, som man slänger ur sig, egentligen är ett försvar.
Men varför känner man sig attackerad av att en annan person har en åsikt? Vanligen hävdar man då: ”Jamen, han har ju fel!” Men varför ska man anfalla den som har fel?
Och hur kan man veta det innan man har pratat närmare om saken? Hur kan man alls veta vad den personen egentligen tänker? Han kanske är en skribent, som skriver provocerande rubriker enbart för att fiska efter intressanta svar.

Det vanligaste sättet att inbilla sig att man vet vad den andre tycker (så att man slipper ta reda på det) är ju att ge den personen ett namn, som anger en speciell grupptillhörighet. 
Men den personen kanske inte alls företräder någon grupp med ett visst intresse. Han kanske bara funderar över något eller vill visa något eller informera om det eller starta en diskussion. Han kanske bara vill ha en litet mer intressant ingång till ett samtal.

Just detta med att alla vill vara med i den största flocken gör att mainstream är väldigt lätt att manipulera genom att pressen, tidningar, radio och TV fokuserar på att ge en viss bild av världen och det är väl bara naiva svenskar, som inte inser att det finns aktiva intressen bakom.
Mainstream media och dess anhängare är också en grupp och det kan faktiskt vara farligt för överlevnaden att göra något, som är i konflikt med dess intressen.

Vi har inte bara krigspropaganda – vi har en liknande propaganda hela tiden, en som styr folket som en kapten styr en skuta. Det kan vara OK om det är en bra kapten, men i dag är det ekonomiska intressen som besjälar kaptenen och det är företagens lobbyister som styr många politiska beslut, plus att den som är intresserad också kan studera närmare vad det finns för kopplingar mellan Europa och USA och sedan vilka som ligger bakom makten och besluten i USA.

Varför måste Snowdon fly och gömma sig i ett annat land? Jo, för att han annars blir mördad. På senare tid har det varit många naturläkare, som i USA, har försvunnit eller blivit dödade. Gemensamt för dem var att de kritiserade vaccineringar. Listan på sådant är lång.


Ideologier, som fungerat som likriktare, har det alltid funnits i alla samhällen eftersom ett samhälle är beroende av att ha en gemensam agenda och en gemensam tro för att det inte ska bli kaos.


Reaktiv aggression
Att de likriktade människorna (mainstream) blir upprörda av den, som är annorlunda, måste ju då bero på att de blir rädda för att denna individ kanske kan ”ha rätt” eller kanske kan komma med något ”annorlunda”, något främmande eller mystiskt, vars innehåll och konsekvenser man inte vet något om. Det kan ju sägas vara ett presumtivt hot mot gruppens identitet, sammanhållning och homogena struktur och alltså ett hot mot gruppens överlevnad.
Och hur ska du själv klara dig om din grupp, din grundval, börjar skaka och rasa? 
Det säkraste är att på ett tidigt stadium kasta ut den, som är annorlunda. En omedveten rädsla ger upphov till en omedveten försvarsreaktion i form av anfall och den som utsätts för anfallet blir omedvetet rädd och anfaller tillbaka och sedan har hjulet fått fart och fortsätter att snurra medan kontrahenterna peppar upp sig mer och mer samtidigt som de tror sig vara involverade i en klok diskussion.

Ett aggressivt motstånd mot invandringen är också samma sak, nämligen att man vill försvara sitt land mot inkräktare från en annan kultur för att man är rädd att ens egen kultur ska trasas sönder och försvinna. En kultur är ju också en slags grupp.


Mitt revir är mitt!
Så oberoende av om man blir SD-anhängare eller om man kallar SD-anhängaren för rasist så gör man samma sak: man försvarar sitt eget revir. Att försvara sitt revir är allmänt förekommande i naturen, både bland människor, djur och växter och utan det så fungerar inte naturen som den ska.
Revir fyller en funktion i den fysiska världen. Det är till för att ex. djur ska sprida ut sig så att maten räcker åt alla och så att det inte bara blir inavel.

Om du vill veta hur det fysiska reviret fungerar i din egen lilla värld så är det bara att titta på ditt eget hus och trädgård eller din egen lägenhet.
Försvarar du den genom att låsa dörren när du går ut eller lämnar du bara dörren öppen?
Många, som förespråkar fri invandring är inte så fria själva. De bor i områden där det inte finns några invandrare och de skulle troligen inte öppna sina dörrar för att låta några invandrare bo i ett av rummen. Framför allt så skulle de inte bara lämna alla dörrar olåsta och låta vem som helst komma in och börja bo där.
Varför inte?

Rasism
Det var ju ordet rasist, som låg som grund till funderingarna, så varför då inte också tänka litet på den riktiga betydelsen.

Ordet består av ras + ist. Ras är den betydelsebärande enheten och -ist är ett grammatikaliskt suffix, som betyder ungefär ”den som sysslar med”.
  -ist har alltså varken en positiv eller negativ laddning för oss. Den indikerar varken ont eller gott. Den betyder varken älskare eller hatare, men i de flesta fall så är nog -ist i praktiken en älskare av det han sysslar med. Det engelska ordet dentist betecknar ju inte en tandhatare.

En rasist skulle kunna vara en person, som älskar att syssla med sin rasteori, oberoende av vad den teorin säger.
Indianerna sätter in alla människor i medicinhjul, som är kartor över verkligheten. I ett sådant hjul har vi den gula rasen i öster, den svarta rasen i väster, den röda rasen i söder och den vita i norr.
Dessa positioner indikerar olika karaktärsdrag, som noga beskrivs.
En indian kan alltså anses vara en rasist i ordets rätta betydelse om han lär ut ett sådant medicinhjul eftersom han ju då faktiskt företräder en raslära, en ras-ism. Ändelsen -ism betyder bara ideologi eller lära.

Vi har ändelsen -ist i orden flörist, kapitalist, kommunist, idealist. En xxx-ist är en person, som sysslar med xxx eller är företrädare för det, som den betydelsebärande enheten indikerer.

En flörist sysslar med blommor (av franskans fleur), en kapitalist är en person som associeras med kapital, han kanske förvaltar ett stort kapital, en kommunist är en anhängare av ideologin kommunism och en idealist vill att hans handlande ska präglas av hans ideal, som då vanligen förutsätts vara goda för att kunna vara ideal.

En rasist är alltså en anhängare av en ideologi, som kan kallas rasism, vilket inte säger något alls om inriktningen på denna. Själva ordet säger inget om vad rasisten menar, det säger ingenting om ifall han har bra eller dåliga idéer. På ett eller annat sätt ska han vara en representant för en raslära.
En hunduppfödare, som utvecklar en viss hundras, skulle kunna kallas för rasist eftersom han är en person, som är engagerad i begreppet ”ras”.

Om man hävdar att en ras är bättre än en annan, så kan man kallas rasist, men då krävs väl i alla fall att man har gjort någon antydan om vilken ras man menar att det skulle gälla och det krävs väl också att ens åsikt verkligen är baserad på begreppet ”raser” och inte bara på kulturer. 

Olika kulturer är inte detsamma som olika raser.

De flesta verkar vara eniga om att indianerna är en annan ras, men de flesta verkar ju också gilla indianerna, som hyllas med vackra bilder och filosofiska citat överallt, inte minst på tavlor och T-shirts.
Det är också en form av rasism, speciellt som man sätter indianen på en högre plats jämfört med Den Vite Mannen.
I och med att man över huvud taget skiljer på röda och vita och indikerar att de har olika moral och beteende så har man ju därmed också sagt att det är skillnad på olika raser, speciellt när man framhäver skillnaden väldigt mycket.

Men om någon på fb lägger ut en vacker bild av en mäktig, stolt, filosofisk indian med medicinpipan i handen på en bergstopp med WakanTanka cirklande över sig i skyn så är det ingen som opponerar sig och ropar ”rasist”. Varför inte? Bilden är ju symbolisk för hur man uppfattar en viss ras.

I filmen ”Dansar med Vargar” så blev de vita beskrivna i väldigt dålig dager till förmån för indianerna. Varför blev inte den filmen kallad rasistisk?
Troligen för att ingen, med större inflytande över massmedia, hade något intresse av att lansera det begreppet i det sammanhanget just då. Kanske för att den vita eliten kände sig utpekad och helst ville att saken inte skulle diskuteras.

Om det nu kommer hit en massa IS-krigare och jihadister, som öppet skanderar att de ska krossa det land, som det kommit till, och tvinga alla att bli muslimer eller dödas... då handlar det ju egentligen om ett religionskrig och inte om begreppet raser.
Man kan undra varför de inte blir åtalade för mordhot och ”hets mot folkgrupp” eller något i den stilen. Om en grupp svenskar skulle gå på gatorna och skrika att de skulle mörda muslimer så skulle de nog bli åtalade.

Men man skulle ändå inte kunna kalla dem för rasister eftersom ”muslim” inte är en ras.

Även om en person skulle hålla glödande propaganda mot all invandring så skulle man ändå inte kunna kalla honom för rasist eftersom ”invandrare” inte är en ras.

Den som ropar rasist som skällsord sysslar själv med ett eget, litet personligt, mentalt revirförsvar.


Men vad är då en "ras"?
Egentligen borde ju hela resonemanget ha börjat med att jag definierade ordet ras eller i alla fall tog reda på om det fanns någon sådan definition.
Det finns ingen entydig definition eftersom olika grupper och olika sorters akademiker har olika syn på saken och man tycks aldrig ha varit överens.
Vissa biologer använder begreppet medan andra säger att det genetiskt inte finns någon skillnad. Hälften av antropologerna accepterar rasbegreppet.
Samhällsvetenskapen betraktar begreppet som en social konstruktion.
Det finns många olika uppdelningar från äldre tider.


Modernare forskning
1990 visade Satoshi Horai att skillnader i dna korrelerar med den traditionella uppdelningen av mänskligheten i tre raser: negroider, kaukasoider och mongoloider. 

Biologiprofessorn Masatoshi Nei bekräftade 1997 att "kluster av genetiska avstånd" sammanfaller med den traditionella uppdelningen av mänskligheten i tre raser.

2002 visade professor Naruya att mänskligheten kan delas upp i fem grupper: negroider, kaukasoider, asiatiska mongoloider, amerindoider och australoider.

I en genetisk studie från 2005 visades att 99.86% av försökspersonerna hamnade i samma genetiska kategori som den ras som de själva hade identifierat sig med. De hade fått välja mellan vit, afro-amerikansk, östasiatisk och latinamerikansk.
Sedan har vi de esoteriska lärorna som delar upp människor i olika grupper, som härstammar från olika områden på jorden och har sitt ursprung i andra delar av universum.
Många naturfolk anser att de egentligen kommer från Pleiaderna eller Andromeda (dvs från någon planet där).



Vad är vi svenskar?
Vita europeer är  kaukasoider (kallas också europider) 
Vi har ljust pigment så att det lättare kan bildas D-vitamin och vi har en "viss kännetecknande fenotypisk kropps- och ansiktsstruktur". Begreppet "vita" kan även omfatta folk från Mellanöstern och Nordafrika.
Kaukasoider är inte detsamma som kaukasier. 


Om man vill ha en någorlunda trolig definition av "raser" så är det nog bäst att läsa mer om den senaste genetiska forskningen. Det kanske är de japanska dna-forskarna som är de bästa rasisterna (rasexperterna).
Annars kan man ju säga att ordet ras är så luddigt att flera olika uppdelningar skulle kunna finnas beroende på vad man fokuserar på. Man kan ju dela in folk i språkgrupper. Och man kan göra som indierna, att man delar in alla i de tre gunas: rajas, sattva och tamas.

Det enklaste vore väl annars att bara fråga folk vad de tillhör för ras eftersom folks dna tydligen stämmer med vad de anser.

Ordet ras verkar härstamma från den ungefärliga betydelsen "folk med gemensam härkomst".

Det verkar som om somliga (kanske samhällsvetare ?) är rädda för begreppet "raser" eftersom de tydligen anser att allt ska graderas i "bättre" och "sämre" så att om det finns raser så betyder det per automatik att en ras ska vara bäst och en annan ska vara sämst. Men den tanken är väl onödig.

Gör i stället som indianerna sätt in allt i hjul i stället för stegar och pyramider!  
 © Viveca Lammers