måndag 10 februari 2014

Chemtrails eller Contrails?

Vad är det för skillnad på Chemtrails och Powdered Contrails?
En fri återgivning av valda stycken ur den belgiska miljörapporten Case Orange.
Den är gjord av medborgargruppen Belfort Group, som är fristående från politiska, ideologiska och religiösa bindningar.




Man intresserar sig tydligen för alla typer av nedsmutsning av luftrummet och i den här skriften börjar man med att säga att vanliga contrails inte är något som bara kan kallas ”bara”.
Här finns en hel del beskrivet om flygplan. Civila plan använder bränslet JET A-1 vars rökgaser innehåller etylen, formaldehyd, acetylen, propen, acetaldehyd och 46 andra ämnen inklusive bensen och denna konstanta nedsmutsning har negativa effekter på vår miljö och hälsa.

I denna skrift menar man att ”chemtrails” till sin grund är ett internetdrivet fenomen och att det därför inte har någon support från några forskare, politiska partier eller miljöorganisationer.
Representanter för Die Gruene i Wien ser det mest som en konspirationsteori och det finns inga resurser till att studera fenomenet, varken tid eller pengar.
De som lägger ut chemtrailsobservationer på nätet har vanligen inte de akademiska kvalifikationer som krävs för att kunna bedöma dem.
Att lägga ut bilder på Internet är inte ”akademiskt kvalificerat”.

Det hela blir inte bättre av att de som lägger ut påståenden om chemtrails ofta även lägger ut påståenden om utomjordingar, globala program för mind control och annat i den stilen.
Det får till resultat att all information om chemtrails blir betraktad som bluff och inbillning.

Det finns internetsajter, som enbart sysslar med chemtrails genom att helt enkelt publicera alla rapporter om sådana observationer. Men informationen innehåller ofta feltolkningar och misstag.

I den här skriften säger man helt enkelt att informationen på nätet om chemtrails inte är vetenskapligt trovärdig.
Man nämner också att det finns sajter som ägnar sig åt att förneka att chemtrails finns, men att dessa sajter å andra sidan visserligen är rätt så vetenskapligt inriktade men att de samtidigt också kan ha en ganska så cynisk framtoning.
Som exempel så finns här webmastern Unicus, som döljer sin verkliga identitet, vilket naturligtvis stärker alla konspirationsteorier när man lätt kan tro att sidan egentligen är gjord av någon regering.

Case Oranges författare har alltså konstaterat att nätets framställning av chemtrails är av en sådan kvalitet att den inte är att ta på allvar, men 20 sidor längre fram övergår man till att diskutera saken med ett annat ordval och då låter det så här:

Vad de amerikanska, ryska och europeiska officiella källorna än säger så är det ändå kristallklart att vädermodifikation i början av 2000-talet inte är något som kan kallas vare sig bluff eller ”konspirationsteori”utan i stället en tydlig sanning (iron truth).
Det går inte att förneka att USA är på topp när det gäller denna typ av forskning och att de också medvetet undanhåller viktig information. 

Att förse flygbränsle med fina metallpartiklar har ett visst syfte. Dessa partiklar karaktäriseras av en spridningsförmåga (emissivity) som är beroende av vissa våglängder.
Partiklarna kallas för Welsbachmaterial och man sprider dem i den övre troposfären och stratosfären. 

Man menar att detta skulle vara något man gör för att minska växthuseffekten genom att reflektera värme ut i rymden. För att ha någon effekt så bör partiklarna stanna kvar här en längre tid och i detta patent menar man att de kan stanna ett helt år.
Andra forskare använder samma logik, men nämner en kortare tid, 1-2 veckor, vilket skulle vara helt tillräckligt för att kunna skapa artificiella cirrusmoln. 

Konstgjorda moln
Att skapa cirrusmoln är det som man inom geoengineering anser vara den bästa metoden mot den globala uppvärmningen och det finns tydliga, vetenskapliga rapporter, som säger att det fungerar.

USAs ambition är att senast år 2025 kunna kontrollera vädret och det har både civila och militära syften. Man vill äga vädret.


"A high-risk, high-reward endeavor, weather-modification offers a dilemma not unlike the splitting of the atom.
While some segments of society will always be reluctant to examine controversial issues such as weather-modification, the tremendous military capabilities that could result from this field are ignored at our own peril.
From enhancing friendly operations or disrupting those of the enemy via small-scale tailoring of natural weather patterns to complete dominance of global communications and counterspace control, weather-modification offers the war fighter a wide-range of possible options to defeat or coerce an adversary."

Den teknologi som krävs för att kunna utföra organiserade, globala sprayningsaktioner är lättillgänglig. Både det civila och det militära flyget används till detta.
Den blandning, som innehåller metallpartiklar och kemiska ämnen kan antingen spridas genom speciella anordningar eller vara inblandat i jetbränslet.
Sådana patent ägs av bolag, som har kopplingar till amerikanska försvaret och det är uppenbart att program för klimatmanipulation organiseras och leds av USAs regering.

Denna typ av organiserad sprayning i Europa skulle inte kunna vara möjlig utan ett intensivt samarbete på både politisk och industriell toppnivå.
Det är medvetet som man håller befolkningen ovetande om detta.

Även om denna sprayning kan anses legal så kan det ändå potentiellt ha negativa effekter på vår hälsa. Det finns tillräckligt med vetenskapliga fakta som kan stödja en sådan tes. 

Det var en snabb kortfattning av texten tillsammans med två länkar.

Fundering
Det är från samma rapport, som jag har tagit dessa båda åsikter, som lätt kan tyckas vara motstridiga eftersom man inte har sagt något om bakgrunden till lanseringen av begreppet chemtrails. Det är bara själva lanseringen man har bedömt som dålig.

Om chemtrails säger man inte något annat än att det är en internetföreteelse, som ofta kopplas ihop med utomjordingar och annat, som man underförstått anser vara vidskepelse, trams och övertro.
Mot denna ”chemtrailreligion” finns de cyniska, men vetenskapligt mer pålästa, icke-troende, som går till attack mot idén.
Det liknar ett religionskrig som inga ”seriösa” vill vara delaktiga i, eftersom man varken på den ena eller andra sidan vet vad man pratar om. Så naturligtvis finns det inga anslag till att utforska saken.

Det har blivit något, som kallas ”konspirationsteori” och alla är livrädda för att bli involverade i ”något så dumt”.
Det liknar sagan om Kejsaren nya kläder. Alla kunde se att kejsaren var naken, men ingen vuxen vågade säga det av rädsla för att verka dum.
Alla kan se att himlen är rutig, men ingen vågar erkänna det?

Men... sedan är det bara att läsa vidare i rapporten för att komma till att man anser att det är solklart och väldokumenterat att man sprayar metaller från flygplan och att detta i hemlighet styrs och organiseras av amerikanska försvaret.
Hela skillnaden tycks ligga i att man inte kallar dessa sprayningar för chemtrails.
I ett patent kallar man dem för ”powder contrails” och i början av Case Orange kan man läsa om ”artificiella cirrusmoln”, som tydligen bildas av vanliga contrails när vattendroppar kondenserar på avgasernas partiklar, men som också tycks vara något man vill tillverka med hjälp av pulver.

Det här blir ju lätt förvirrande om man inte uppmärksammar hur olika typer av människor kan beskriva samma sak med olika ord. Ofta kan man också använda samma ord för olika företeelser så att diskussioner bara blir en massa retorik och feltolkningar.
Jag tar ett exempel:
Låt säga att jag har en hund, som heter Bill. Jag döper om den till Bob och när någon sedan frågar ”Hur mår Bill?” så kan jag ju utan att ljuga svara att ”Bill finns inte!” trots att samma gamla vovve fortfarande ligger i sin korg.

Alla, som vill bli betraktade som ”seriösa” och ”akademiska” och ”vetenskapliga” (även om de inte är det) kan säga ”chemtrails finns inte” och hävda att de har rätt.
OK Det är en språkfråga.
Man kan alltså antagligen inte hitta något patent, som använder ordet chemtrails – man får leta efter andra ord.

Mycket riktigt! Nu fann jag detta:
Case Orange rejects use of the term ‘chemtrails’ because it is associated with amateur conspiracy theorists. Instead, the writers prefer the term ‘persistent contrails’ to describe the phenomenon since all contrails are chemtrails. ‘Persistent contrails’ distinguishes those that contain weather-altering additives from those that represent normal aircraft exhaust that dissipates after a few seconds or minutes.
Mera kan man läsa här.

Vi kan säga att ”powdered contrails” finns! Och vi kan plocka fram patent, som beskriver både pulverblandningarnas funktion och apparater som används.

Citat från patentet Powder Contrail Generation:

"The present invention is for a powder generator requiring no heat source to emit a "contrail" with sufficient visibility to aid in visual acquisition of an aircraft target vehicle and the like. 
The term "contrail" was adopted for convenience in identifying the visible powder trail of this invention. 
Aircraft target vehicles are used to simulate aerial threats for missile tests and often fly at altitudes between 5,000 and 20,000 feet at speeds of 300 and 400 knots or more. 
The present invention is also suitable for use in other aircraft vehicles to generate contrails or reflective screens for any desired purpose."



Chemtrail och powdered contrail och "visible powder trail" kan väl inte vara annat än samma sak. Alla betyder ”de vita spåren efter ett flygplan, som sprayar metaller och kemikalier i luften med speciella anordningar avsedda för just detta”.

Beträffande chemtrails kallas det konspirationsteori att det skulle vara hemligt.
Beträffande ”powdered contrails” så vet man att det är hemligt. (Uppfinningarna är nog inte hemliga, bara användningen av dem, speciellt inom det militära området.)

Här finns också kartor, som visar hur man täcker olika områden, men de är gjorda av en känd knäppskalle, så dem kan man strunta i.
Den här skriften kan i alla fall användas som en guide till vad man själv kan undersöka. Vad man än läser så får man skippa de bitar, som inte håller, och försöka pussla ihop resten, annars finns det en risk att man "slänger ut babyn med badvattnet".
Regeringars och försvarsmakters hemliga intentioner kan man inte läsa om, men man kan alltid studera patenten och kanske kolla vem som äger dem. Det blir man nog klokare av än att söka efter photoshoppade "bevis" och fejkade YouTube-filmer, som man kan attackera.

Flera patent beskriver en Powder Contrail Generator och detta, från 1974, beskriver något om hur man gör för att tillverka moln:  
Här är en artikel av Pia Hellertz. 
Hon har gjort ett sammandrag av innehållet i boken 
A Case for Climate Engineering av David Keith

tisdag 4 februari 2014

Den fria viljan

Har vi en fri vilja eller inte? Och vad betyder det i så fall?


Betyder det att vi kan flytta berg om vi bara vill eller betyder det att vi kan välja vad vi vill vilja så att viljan stämmer bättre med verkligheten? Behöver den stämma med verkligheten? Varför det?

En vardaglig situation: jag är neutral, varken pigg eller trött. Jag kan rikta min tanke vart jag vill. Ska jag gå och handla, eller städa, eller sticka en mössa? Jag är ledig och kan göra vad jag vill, men jag vet inte vad jag vill.

Jag tänker på olika alternativ och tycker att ett av dem verkar bäst. Det är rörigt här så jag borde städa i köket. Jag skulle behöva diska. Än så länge så vill jag det inte – jag bara tycker att det verkar bra.

Jag känner att jag borde vilja diska nu, men jag vill det inte. Viljan fattas.

Eftersom det inte är så trevligt att göra något som man inte vill, så måste jag nu mobilisera litet vilja, som då kan göra att jag får energi och tycker att det är kul.
Om jag ska göra något så vill jag ju också gärna vilja göra det! Eller hur?

Jag fokuserar på hur fint det kommer att bli i köket efter att jag har diskat och jag börjar tycka att resultatet är något som jag faktiskt kan fixa.
Jag känner hur energin kommer.... och efter en stund kan jag faktiskt få en energikick och känna att jag verkligen vill diska. Jag vill att det ska bli fint! Jag ser resultatet i min fantasi och tänder på idén. Jag ska göra extra fint!!!
Jag får en liten energikick och tycker att det  nästan är kul.

Vad jag nu gör är att jag fokuserar på det jag vill vilja, som ett zoomobjektiv och bearbetar det med positiv fantasi.
Nu har jag inom mig skapat en vilja och det är en vilja till att diska. Och när jag sedan sätter igång med det så är det så kul att jag fortsätter att städa även i andra rum, något som var otänkbart en timme tidigare.

Jag har alltså både skapat och styrt viljan. Då har viljan blivit ett energiverktyg, som jag kan styra och använda och jag är inte längre slav under viljan.

Det är ett exempel på hur jag nu kunde starta och styra min vilja i en bestämd riktning.
Därmed slapp jag också att tvinga mig till att göra något som jag inte ville göra.

Vi tar det en gång till.
Jag ville inget särskilt.
Och framför allt så ville jag inte diska!!!
Men jag insåg att det var nödvändigt för min trivsel hemma.

Jag kunde ha gått emot min vilja och tvingat mig att diska. Och min motivering hade varit att ”Man kan inte alltid bara göra som man vill!”

Men nu gjorde jag i stället så att jag ändrade på min vilja!
Med litet tankemanipulation av hjärnan så kunde jag efter en stund göra precis det jag ville!

Jag hade själv bestämt vad jag skulle vilja.

Disken kan tyckas banal, men det är själva tankemetoden, som jag pratar om. Att man kan styra sin vilja.
Egentligen gör vi det hela tiden, men vi är inte medvetna om det. Väldigt ofta styr vi vår vilja mot att vilja något annat än det som vi ska göra och det blir en känslomässig konflikt, som vi måste förtränga.

En fri vilja har man inte förrän man blir medveten om hur man ska göra för att styra viljan.
Vi har inte frihet att göra precis vad som helst, men vi har frihet att med tanken ändra vår vilja till att vilja vad som helst om inte viljan styrs av minnen och blockeringar.

Man kan kalla det för 
den fria viljan. 

Du kanske inte har någon möjlighet att bli jetpilot, men du har förmågan att välja om du vill bli jetpilot eller inte. Viljan är fri och kan kopplas till vad som helst och det är något som djuren kanske inte kan.

Om du sitter fast i att vilja bli jetpilot och verkligen tror att du ska bli det, trots att det inte alls är möjligt, så är din vilja inte fri.
Den är fastlåst av en fix idé eller en blockering från barndomen eller kanske från ett minne från ett tidigare liv där du var pilot.
Så länge som man sitter fast i en vilja, som man inte kan styra, så har man ingen fri vilja.

Det här måste ha varit av intresse för filosofer i alla tider: 
en vilja som kan vara både bunden och fri!

Jag kan inte bli jetpilot, SVTs reporter i Kina, fotomodell i Paris, berömd fotbollsspelare eller fembarnsmamma eller rallyförare (vad New Age-folket än säger) så om jag envisas med att vilja något av det där så blir jag ju bara besviken. I alla fall om jag envisas med att tro att viljan ska bli fysisk verklighet.

Men... även om jag inte har full frihet att göra vad som helst, så har jag ju ändå en frihet att vilja något, som jag själv kan bestämma.
Det betyder att min vilja är fri och att den kan röra sig så som mina tankar påverkar den att röra sig. Göra och vilja är inte samma sak.

Jag kan styra min vilja!

Viljan kan liknas vid kamerans zoomobjektiv.
Men det är jag som håller i kameran och jag kan rikta den åt ett annat håll.

Om jag riktar mina tankar åt ett annat håll så kommer min vilja att följa med dit. Positiva tankar ger viljan en skjuts mot att vilja göra något, medan negativa tankar get viljan en skjuts mot att vilja undkomma något.

Vi har möjlighet till att ha en fri vilja, men det betyder inte att vi alltid får eller kan göra det som vi vill. Det är inte våra handlingar som är fria – det är bara viljan som är fri, och den består bara av ett energiskifte, som startar i hjärnan och sedan når känslan.


Den fria viljan är inte i omvärlden - den är i mitt inre.



Vad man sedan kan och inte kan göra i den yttre världen är en annan sak. religioner har ofta uppmanat folk att fokusera sig på att vilja något, som är bortom den fysiska världen, troligen för att man inte ska bli bunden av förväntningar om speciella resultat.

Att ”kräva” (eller förvänta sig) att man ska få som man vill i den yttre världen har inget att göra med fri vilja – det har snarare att göra med begär.


 ”Begäret efter handlingarna och deras frukter” som det står i Veda.


Problemet uppstår om man identifierar sig med resultatet av viljans handlingar och om de inte blir som man har velat. Då har man ju identifierat sig med något som inte finns?


Veda uppmanar oss att se målet i själva handlingen. 


Det var dagens fundering

Vad forntida filosofer ansåg om saken,
det vet jag faktiskt inte.

Fortsättning:

tisdag 7 maj 2013

Spänningsomvandlare med sladd som börjar brinna

Vad jag gör i dag?
Jo, det kan jag tala om!
Jag har just fått ihop mina sladdar och kontakter igen efter dagens äventyr. Ibland så ska alla elektriska grejer krångla samtidigt och det började i går kväll.

Hade just börjat prata i telefon med Mona när det sade ploiingplingplong! och telefonens batteri var slut. När jag skulle lägga den på laddning snavade jag på en sladd och drog sönder en koppling till en grej.
Då tänkte jag skicka ett mejl till henne i stället, men datorn hade slocknat och Internet hade kopplat bort sig. Jaja, sånt händer...
Men det var lika bra det, för det var ändå läggdags!

Jag har kopplat datorn till ett 12V-batteri via en spänningsomvandlare och löst cig.tändarurtag.


Det brukar slockna ibland för att det verkar vara glapp nånstans, men om jag då vrider hanen en millimeter så brukar lampan börja lysa igen.
Men.... om jag inte lägger märke till det så blir datorn urladdad och slocknar och det var det som hade hänt i går kväll.
I morse var datorn på laddning i ett riktigt 220V-uttag.

Sedan tänkte jag att jag skulle kolla om glappet satt i hanen eller honan så jag satte ihop dem (utan dator).
Och vad hände då?
 Jo, jag höll i honan och brände mig på kontakten (sladdutgången) och släppte den samtidigt som det började ryka och sladdens plast bubblade och kokade.

Jag tog adaptern med mig till affären för att köpa en ny av en annan sort. Men de hade bara den här sorten, så...OK då... jag köpte en ny.

Det kom in en "bilkille" också i affären, men ingen av dem hade nån bra idé om varför min sladd hade börjat brinna.
Bilkillen menade att "Det är kortslutning nånstans!"

Jaha? Men var? Och hur kan en sladd smälta av en kortslutning på ett annat ställe????
För det kan omöjligen bli kortis mitt på en sladd, på ett ställe där den inte nuddar något annat.
Och för övrigt - om det blir kortis med 12V så brukar det ju smälla och blixtra.

-Nä, jag tror att det är i dina grejer som felet sitter! Det där skulle aldrig bli godkänt! (Han menade den vita grejen på bilden).

-Jamen, om det hade varit kortis i mitt cig.urtag så hade ju sladden brunnit även när jag tog loss adaptern. Men det gjorde den inte. Den "brann" bara när jag satte i den runda svarta kontakten. Alltså borde väl felet sitta i den!

Det kanske ser litet spretigt och hemmagjort ut med all tape som flaggar i olika färger, men under all tape har jag ju stift, som jag har köpt på OK!
Om de säljer sådana så måste man väl kunna använda dem.
Att sätta tape utanpå är väl inte farligt - det gör jag bara för att det inte ska råka bli några fria kontaktytor! Det måste väl vara farligare att inte isolera!!!

Så.... att det inte "skulle bli godkänt" beror väl inte på kontakterna - det beror väl snarare på att jag inte har någon "behörighet att göra elektriska installationer".
Men... vadå? Måste varenda liten kontakt vara godkänd?
Hur kan de då sälja lösa kontakter på OK och ICA och Konsum???

Min teori var att det var fel i adapterns hankontakt. Jag viftade med den!
-Hör! Det skramlar!

-Äsch! Det är bara den som skramlar!
Det var det där stiftet i mitten som skramlade. Det satt löst. Det är där som + är.

- Jaså? Var det bara den?

-Det kanske är säkringen som har gått, föreslog nån av dem.

- Nämen, det kunde väl inte heller stämma, då skulle ju strömmen brytas och om strömmen är bruten så kan väl inte sladden börja koka.

Killen i affären fick behålla omvandlaren för att testa den. Han tänkte sätta in den i sin bil, i ett "riktigt" cig.tändarurtag!!! Då skulle det nog gå bra!

-Jamen, mitt cig.urtag är ju riktigt. Jag har ju köpt det i en bilaffär!
Det måste väl inte sitta i en bil för att fungera!!! Herregud!
Jag kan väl inte ha en hel bil i köket bara för att cig.urtaget "ska sitta i en bil".

Jag åkte hem med min nya spänningsomvandlare och packade upp den.
Den skramlade inte!!!
Stiftet satt inte löst! Det satt med en fjäder inuti, en som tryckte ut det så att det blev kontakt.

Aha! Här var nog felet!
Vad hade då kunnat hända?
Jo, jag tänkte att det kanske var så här:

Om fjädern har lossnat inuti så kanske den har halkat snett så att den ligger på ett sådant sätt att den blir strömförande.
Ja, vad ska man gissa på? Borde inte säkringen ha gått?

Teori: om strömmen leds tillbaka igen så blir det för mycket Watt i ledningen (och ampère) och det kanske inte sladden klarar.
Men kan den verkligen ledas tillbaka genom en lös fjäder inuti???
Det var den röda +ledningen som rök och smälte, om nu det har betydelse.

Oj, nu kom jag på att om killen i affären sätter in den här grejen i sitt cig.urtag i sin bil så kanske hans bil börjar brinna! Oj!

Jag for tillbaka i full fart för att varna honom.

När jag var "i sta´n" kom jag på att jag bara hade slängt ifrån mig alla mina 12V-sladdar hemma....Oj! Tänk om det blev kortis och började brinna!
Full fart i 70 knyck mellan villorna....
Puh! Nu upptäckte jag att jag hade ju satt honor på alla sladdar, som går till batteriet just för att det inte skulle bli kortis när man slänger ifrån sig sladdar med nakna stift.

Men jag undrar fortfarande hur det fungerade med sladden som smälte.

Den nya spänningsomvandlaren fungerar fint, även med den sladden som har brunnit litet.

Jag tänkte att jag kanske har missuppfattat ordet "kortslutning" så jag googlade på det, men... jag vet inte riktigt om jag förstår det där elektriska fikonspråket.
Och jag tycker ändå att det är konstigt att det skulle bli kortslutning mitt på en plusledning.
Det kanske har att göra med det sista ordet här nere: "strömrusning"?

Kortslutning uppstår då en del av en elektrisk krets förbigås när man kopplar ihop en spänningsförande ledning med en med lägre potential. Vid kortslutning uppstår, på grund av lågresistans, en hastig och extrem strömökning. Vid högre spänningar bildas ofta ljusbågar som kan ses på bilden men även ett bilbatteri är farligt vid kortslutning. Säkringar används för att förhindra överhettning och eldsvådor vid kortslutning. De apparater man använder för hushållsbruk är oftast utrustade med strömbegränsning för att förhindra strömrusning.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kortslutning


Så här kan en hel dag gå!
Det är högsommarvärme med 25 grader i skuggan, men inte ett enda blad på något träd!
Farmor

lördag 2 mars 2013

Apple


Det står Apple på datagrejerna!



 Beatles – hade inte de också ett bolag, som hette Apple?

Omkring 1970 så var de nog världens mest berömda popgrupp och när de startade ett eget skivbolag, som hette Apple, så blev ju det bolagsnamnet snabbt känt i hela världen.

Hur kan det då komma sig att ett dataföretag nu heter Apple?  Har man inte ett slags monopol på ett sådant namn? Copyright!

Får jag starta ett företag, som heter Volvo Bene för att sälja cyklar? Det betyder ju bara ”Jag rullar bra” och det kan man väl säga om en cykel?
Eller skulle jag bli stoppad av bilfirman?

Någon nämnde bolaget Apple i går och jag kom på att jag faktiskt undrade hur det där med bolagsnamn fungerar.
Så jag googlade på saken. Eller snarare.... jag googlade på Apple.

Jodå, efter genomläsning fick jag en känsla av att Apple Computer helt enkelt hade på ett tidigt stadium bestämt sig för att ta över Beatles´ världsberömda bolagsnamn. 
De var så stora att de kunde våga eftersom de var rikare eller i alla fall insåg att de skulle bli rikare. Det gällde bara att ”stå på gränsen och krångla” tillräckligt länge.
Om man bara håller ut så....

1978 - 81
Apple Corps (Beatles) stämmer Apple Computer och får 80.000 USD och Apple Computer lovar att inte syssla med musik.

1986
Apple monterar in något, som har med musik att göra, i sina grejer och blir 1989 åter stämda av Beatles, som hävdar att de inte hållit vad de lovat.

1991
Beatles får 26,5 miljoner USD av Apple Computer, som sedan börjar använda ett slags ljudsystem, som heter sosumi. Det ser ut som ett japanskt ord, men när man uttalar det på engelska så får det betydelsen ”Stäm mig då!” 
Kanske riktat mot Beatles, med en underton av att ”Ni kan ju stämma oss om ni vill, men det struntar vi i för vi har råd att betala!”
Men på något sätt så lovar de i alla fall nu igen att de inte ska ”sälja musik”.

2003
Beatles stämmer Apple Computer igen, nu för kontraktsbrott i samband med ”iTunes Music Store”.
De blir erbjudna 1 miljon USD av Apple Computer, men vill inte gå med på det.

2006
Men domstolens utslag ger rätten åt Apple Computer och nu ska Beatles även betala deras rättegångskostnader.
Beatles vill inte acceptera domen och hävdar att domaren har fel och tänker överklaga.

2007
Nu tycks alla ha kommit överens med varandra och Apple Computer får använda namnet.
Överenskommelsen är hemlig, men tidningarna påstår att Apple Computer har fått betala 500 miljoner USD till Beatles.
Det skulle med dagens värde betyda.... 3225 miljoner kr. 

Apples pressrelease för en iPod ges samma namn, som Beatles sista pressrelease: ”The Beat Goes On”.

2010
Nu kan man köpa Beatles´album i Apple´s iTune´s Store.

Det var väl ändå en jätteaffär.
Den tog ung. 40 år och kan ha kostat sisådär en...500 miljoner kr. ???
Men det kanske det var värt.
Det var världens ”största” popgrupp, som förlorade sitt namn till världens största dataföretag.

Dataföretaget Apple Computer slängde bort sitt efternamn så att de nu bara heter Apple.

Så kan det gå!

Allt detta var en kortfattning av den text som finns här:

Beatles = Apple Corps, som inkluderar Apple Records.



lördag 11 augusti 2012

Retorik

Att medvetet tro att man gör rätt.
Vad betyder det?

Ja, eftersom jag är intresserad av både filosofi och språk så brukar jag anteckna de kommentarer, som får mig att börja fundera över vad de egentligen betyder.
Det intressanta är egentligen då inte själva kommentaren utan i stället det, som är upphovet till kommentaren, alltså personens mentala status. Hur tänker han egentligen? Vad menar han? Och hur kan det vara möjligt att mena så?
Hur stor är egentligen skillnaden mellan två personers olika sätt att tänka? Skulle det vara möjligt för dem att förstå varandra? Varför inte?

Det som jag nu hörde var detta:
Någon nämnde ”den sinnessjuka mänskligheten” och menade att ”vi styrs av sinnets galenskap”.
Vad han menade var något i stil med Buddhas lära.

Svaret blev:
Tycker du människor är sinnessjuka? Jag försöker göra så gott jag kan. Utefter vad jag tror är rätt. De kanske är så människor är? Alla tror de gör rätt!

Det kan man väl hålla med om. Att alla tror att de gör rätt. Visst, kanske det!
Men... att göra så gott man kan... det kan man väl göra oberoende av om man är frisk eller sjuk? De flesta anser nog att Hitler var sinnessjuk, men det hindrade väl inte honom från att "göra så gott han kunde" och han ansåg säkert att det han gjorde var rätt.

Men den första personen var inte ute efter att prata om människans vilja - han var mer ute efter att prata om själva medvetandet i förhållande till sinnet, men när han nämnde ordet ”medvetande” så fick han detta svar, ordagrant: Medvetet så tror vi att vi gör rätt!!!

När jag hörde det så fick jag den där ”känslan av retorik”, som betyder att ”här är det något, som låter bra men egentligen inte betyder något!”

Ja, vad betyder det?
"Att tro att man gör rätt" är det ju inget konstigt med. Men däremot...
Att medvetet tro att man gör rätt . Vad betyder det?

Betyder det kanske att man är medveten om att man bara tror att det man gör är rätt? Ja, vad skulle det annars vara som man var medveten om?

Och då kan man ju inte längre verkligen på allvar tro att man gör rätt. Inte om man vet att det bara är en tro.

Alla vet väl vad de tror, friska som sjuka. Även sinnessjuka människor är väl medvetna om vad de tror.
Men vanligen så vet man inte att ens tro är en tro. Man tror att den är Sanning.

Om de alls tror något, förstås. Man kan ju vara deprimerad och förvirrad så att man inte längre tror något alls. Ju mer man är medveten om objektet för sin tro desto mindre är man medveten om att man tror. Vanligtvis i alla fall.

Om jag nu alltså är medveten om att jag bara tror så kan jag inte längre på allvar verkligen tro att jag gör rätt. Jag är ju då medveten om att jag kanske gör fel eftersom jag vet att min tro bara är en tro.
Den som är medveten om att han bara tror är ju egentligen mycket mer medveten än den som fullt och fast verkligen tror, dvs är övertygad om att han gör rätt (även om. han gör fel.)

”The greatest enemy of knowledge 
is not ignorance, 
it is the illusion of knowledge.
Stephen Hawking.

Dvs man är vanligen inte alls medveten om att man bara tror. Man tror att man verkligen vet. Man befinner sig i en illusion of knowledge (och det kanske även Hawking gör).

Hängde du med?
Vi tar ett exempel:
Bilen stannar för att en el.kabel har lossnat!
Eftersom jag är omedveten om bilars motorer så jag är naturligtvis hänvisad till att bara tro något.
Jag tror att den har stannat för att bensinen är slut så jag skickar min kompis med en dunk för att köpa mer.

Om jag nu är medveten om att jag bara tror så kan jag ju av den anledningen kalla mig medveten.
En psykolog kunde ju tycka att jag var medveten eftersom jag visste att jag kanske gjorde fel.
Men en bilmekaniker skulle ju inte kalla mig medveten – han skulle kalla mig omedveten eftersom han skulle fatta att jag var totalt omedveten om hur bilar fungerar.

Men om jag nu hade varit fullt övertygad om att jag hade bensinstopp och även hävdat den saken... då hade jag ju inte längre på något sätt varit medveten! Varken om bilens tillstånd eller mitt eget.

RETORIK
Det är inte så konstigt att man hajar till när man hör en sådan mening:
Folk tror medvetet att de gör rätt!

Meningen betyder ju ingenting och är alltså bara retorik, som är avsedd att kollra bort den man pratar med. Så man kan ju verkligen undra om den, som ”kör med retorik” verkligen tror att han gör rätt.
Jag tvivlar på det! Men man kan se det så här också: Den som sade så är politiker och för dem är en slipad retorik "det som är rätt".

”Jag tror att jag gör rätt” är ju också en bra fasad att gömma sig bakom och det är just den saken, som får politiker att envist undvika att informera sig.
Den som inget vet är oskyldig, även när han gör fel, ”för han visste ju inte bättre”!

Sådan retorik är vanlig bland politiker och bland folk, som vill ha makt, och man kan ju undra hur sådan retorik är tillverkad. Hur gör man den?

Ja, egentligen verkar det ju vara hyfsat enkelt:
Först stoppar man in några ord som är litet svåra att förstå, ord som kan ha flera betydelser eller låter fina och ”svåra”, och sedan gör man något med meningsbyggnaden så att meningen inte betyder något.

Om man nu står i en talarstol eller ”har ordet” i något sammanhang, så kan man tryggt fyra av en sådan mening eftersom det inte finns någon annan, som snabbt kan analysera den.
Det hörs ofta inte inte att man ”säger fel”. De flesta märker det inte ens.

Och den, som ändå får en känsla av att ”något var fel där”– den personen tror lätt att det är han själv, som är dum och därför inte fattar vad som sagts.
Det finns, i en samling folk, ingen som vågar att ifrågasätta en sådan mening. Chansen är ju stor att man gör bort sig:
”Tänk om meningen betydde något, som jag inte fattade, men som alla andra fattade!
Hjälp! Säkrast att inte säga något! Hoppas att ingen märker att jag inte fattade."


MEDVETANDE
Vad betyder det? Ja, att man är medveten om något!
Det är det, som är det luriga med ordet, att man måste säga vad det syftar på. Vad är man medveten om? Alla är medvetna om något, det är även en snigel.

I den här diskussionen, där ordet ”medveten” förekom, så var det två personer, som använde ordet i helt olika betydelse.
Den första personen menade en högre grad av medvetande om själva livet i sin helhet, dvs en helhet, som omfattar hela jordens ekologi och öde och hela mänsklighetens kollektiva psyke, ande  och utveckling.
När han säger ”medvetande” så menar han något i stil med Buddhas medvetande, alltså ett ”högre medvetande” varifrån man ser hela livshjulet, även bortom vår materiella dimension och speciellt bortom intellektets begränsning.

Den andra personen använde ordet ”medveten”  ungefär i betydelsen att ”inte ligga avsomnad på gatan”, dvs vara vaken så att man något så när vet var man är och vad man gör.
Det är väl den betydelsen, som används inom sjukvården?

Men ”medvetande” i klinisk betydelse har inget att göra med medvetande i bemärkelsen ”högre medvetande”.

Om man menar olika med de ord man använder så kan resultatet bli ”Goddag-Yxskaft”.
Och om man sedan blandar in litet maktretorik också, då blir det riktigt snurrigt.

Men det är vanligt här i världen att det är så. Lyssna bara på vad politikerna säger! Och storföretagens representanter! Och folk här och där! Överallt!

Att någon kallar mänskligheten för sinnessjuk är väl knappast underligt.
Om mänsklighetens kollektiva medvetande är av den arten att människan snart har förstört hela jordens ekologiska balans så kan väl det medvetandet knappast kallas friskt.

Ekologiska system kollapsar, djuren utrotas eller hålls inspärrade i matfabriker, förgiftade monokulturer breder ut sig och mängder med folk mår dåligt. Att man får cancer betraktas som normalt.
Vår nuvarande kultur besjälas av ett medvetande, som fungerar ungefär som en sjukdom på jorden.

KALI YUGA
Gamla indiska skrifter har redan för flera tusen år sedan beskrivit denna tid, som de har kallat Kali Yuga, som brukar översättas med ”Mörkrets och förvirringens tidsålder”, vilket också gott kan översättas med ”kollektiv sinnessjukdom”.
Jag tror att det var Einstein, som sade att ett problem inte kan lösas av det medvetande, som har skapat det. Han var alltså medveten om att det finns olika sorters medvetande.

Vi tror att vi gör rätt. Men det kan vara fel ändå...

söndag 13 maj 2012

Whistleblower

Jag vet vad som kommer att hända!
Jag lovar att jag tycker att jag vet det!

En whistleblower är i dag en modig person och vem vill inte vara ansedd som modig?
Men... problemet är ju att man inte bara kan vara modig utan att riskera något och vem vill riskera något? 
Nä, där går gränsen!

Han går emot strömmen, han opponerar sig mot den rådande uppfattningen i det sammanhang där han befinner sig.

Jodå, han får nog vanligen sparken från jobbet.

Men om han är riktigt duktig och blir uppmärksammad och lyckas att övertyga folk så kan han ju klara sig genom att skapa sitt eget jobb som folkupplysare.
Fast chansen är väl rätt liten.

De som har makten kan ju inte vara så förtjusta i dessa whistleblowers, som plötsligt ställer sig upp och utlöser brandlarmet så att alla kan upptäcka att det pyr en liten eld under ytan.

Jag fantiserar mig framåt i tiden!

Hjälp, vad ska vi göra med alla dessa sanningssägare, som blir fler och fler...?

-Jag vet! Eftersom vi lever i en demokrati så ska ju alla ha rätt att säga sin mening och... jag vet... vi bildar ett eget parti åt dem.
Alltså, vi gör så att DE bildar ett eget parti... 

Sanningspartiet eller Visslan... eller så.

Sagt och gjort!
Eftersom alla vill vara modiga, men ingen vill riskera något, så var det nu fler och fler som anslöt sig till Föreningen Visslan för att därmed kunna säga att de var modiga ”visslor”, samtidigt som de kände sig trygga i föreningens gemenskap.
På jobbet höll man tyst eftersom man inte ville få sparken. Det var en grej, som liksom ingick i programmet, för att man ville befästa allas känsla av att vara oppositionella och modiga!


På Visslans föreningsmöten kunde man däremot vissla högt och fritt och till och med bli beundrad för sitt engagemang. 
Wow! Det här var ju trevligt! Med kaffe och bullar efter mötet.

Man lärde sig med tiden att vissla mer och mer unisont och medan en var bra på att stampa takten så var en annan bäst på att skriva melodier.
Med tiden fick man så många medlemmar att man kunde ha en orkester som fungerade riktigt bra och nu hade ju också alla visslare lärt sig att hålla takten och rätt tonart, samtidigt som alla utantill kunde vissla samma melodier.

Man organiserade protester och predikningar och man hade visselkonserter på torgen och Visslan fick till slut så många entusiastiska anhängare att man tyckte att det var dags att bilda ett politiskt parti.

”Du som är modig!"
"Rösta på Sanningen!"
"Rösta på Sanningspartiet!”

Vem vill inte vara sann och modig och vem vill inte ha en bra position i ett parti som tycks ha framgång? Dubbel vinst!

För att hålla ordning på alla sanningar så blev man ju naturligtvis tvungen att skriva regler, lagar, direktiv och paragrafer! 
Ja, det blev så mycket att man till slut hade ämnet Sanningen på universitetet och nu kunde man doktorera i sanning och bli intervjuad i TV såsom varande sanningsexpert!
Varje företag hade nu anställt sin egen whistle agent.

Det gick bra för Sanningspartiet, som med tiden bytte namn till det enklare Sanningen.
Sanningen infördes som ämne i skolan och alla barn fick memorera namnen på de första hjältarna, som den gången hade kallats Whistleblowers.

Det var bilder på dem och man måste veta när de hade levt eftersom de var de pionjärer, som man nu skulle hylla för att de var föregångarna till Sanningen, som hade befriat landet från Förtrycket.

TV-,data- och mobilföretagens egna lobbyister, som numera gick under beteckningen Sanningssägarna, publicerade böcker med titlar som ”Sanningen bakom mobilen”, ”Det sannaste TV-programmet”, ”Våra sannaste produkter”, ”Sanningsspelet”, ”Sanningsdetektorn”, ”Hur fungerar en sannings-app?” och ett bolag upptäckte att ingen ännu hade copyright på det oböjda ordet ”Sanning”.
Andra bolag var inte sena att ta efter och de döpte sina bolag till ”Sant”, ”Sann” ”Visslan”, ”Supervisslan” ”Whistle Products” och alla deras produkter skulle nu bara ”tjäna Sanningen”.
Det lovade de!

En grupp experter tog bort ett s ur ordet och fick ensamrätt på namnet Sanningsägarna. Vanligt folk märkte ingen skillnad, men det fick en viss juridisk betydelse.

En dag kunde man läsa i den stora svengelska dagstidningen Daily Whistleblow att en galning hade gjort uppror i den TV-studio där han jobbade.
Han hade, mitt i ett program, klivit fram och ställt sig framför kameran och börjat prata om något helt annat, som han kallade sanning.

Han hojtade förvirrat att ordet ”sanning” en gång hade haft en helt annan betydelse och han yrade om gud, Sokrates, Platon och Nietzsche och visade ett gammalt papperslexikon där det stod att ordet ”sann” egentligen betydde ”verklig, äkta, riktig, rätt” och från början inte alls betydde något parti, bolag eller teknisk produkt.
Och en whistle-blower, sade han, det var egentligen en kille som....

Kameramannen bytte bild i utsändningen och sedan var killen borta och programledaren bad om ursäkt för avbrottet.

I Daily Whistleblow kunde man nästa dag läsa att mannen hade fått en psykos och en intervjuad psykolog förklarade att det med största sannolikhet berodde på diagnosen TBM (tråkiga barndomsminnen).
En journalist intervjuade ”folk på gatan”, som sade att det nog var synd om honom, att hans mamma kanske inte hade varit snäll, att han kanske hade tagit någon förbjuden drog, kanske inte hade någon pappa, bara var narcissist och ville bli berömd eller, ja... han hade väl TBM eller vad det hette?

Man intervjuade en historiker som sade att killen hade rört ihop en massa begrepp hur som helst och att Platon, Gud och Nietzsche inte alls hade något med varandra att göra och för övrigt så kunde man inte ens bevisa att Gud hade existerat och därför visste man inget om hans åsikter.
Och Nietzsche hade ju också varit sjuk och Platon var en filosof, som inte alls hade sagt något om våra tekniska produkter. De fanns ju inte ens på hans tid när folk ännu levde i total okunnighet.

Men det var aldrig någon som undrade vad killen egentligen hade menat och det var heller ingen som frågade honom.
Tja, kanske läkaren förstås, han som skrev intyget om psykos.

Sanningen hade än en gång segrat och det var ju tryggt och skönt och de etablerade sanningsdebatterna kunde nu fortsätta i lugn och ro.

Det fanns ju fler, som fick psykoser, men det gjorde ingenting eftersom det nu fanns bra mediciner.



Kejsarens nya kläder


Sagan är en allegori, som beskriver hur den som har makten gärna vill framstå på ett sådant sätt att han blir beundrad av andra och gärna också hyllad av folket, samtidigt som han därför också lätt blir lurad. Och folk vill "passa in i gruppen" så de är också lättlurade.
Det fungerar bra - ända tills ett klarsynt barn vågar säga den sanning, som egentligen alla kunde se fast ingen vågade säga det.

Kejsaren satte på sig de allra finaste kläder, innan han gick i procession framför folket, för att bli beundrad. I alla fall så trodde han det. 

Men han var lurad av sina skräddare, som hade givit honom något som inte fanns, helt enkelt genom att ljuga för honom. 
 De sade att de hade klätt honom i vackra kläder, men kläderna fanns inte.
Kejsaren kunde visserligen se att de inte fanns, men han trodde mer på skräddarnas ord än på sina egna ögon. 
Ja, han var väl som folk är mest?

Den, som i dag har makten, är inte kungen utan det är i stället politiker, som ska vara ”företrädare för folket”.
Men dessa politiker är naturligtvis de som har intresse av att ha makt, av att bestämma. Och i en demokrati kan man ju inte få den makten på annat sätt än genom att vara slängd i retorik.

Och den retoriken kan ofta vara precis som kejsarens nya, osynliga kläder, de som egentligen inte fanns.  Retoriken består ofta av önsketänkande, av ord och åsikter, som inte stämmer med verkligheten.

Men politikerna är kanske lurade av sina skräddare, dvs av de informatörer och lobbyister, som har till uppgift att förse dem med vackra argument, som folket ska tro på. Det verkar så.

Det var naturligtvis det, som H C Andersen såg, nämligen hur lätt det är att lura alla enbart genom att påstå något. Om man bara låter tillräckligt övertygande så kan man lura både kejsaren och folket.

Alla tror på det som sägs, därför att de märker att alla andra tror på det. Det bildas en gemensam konsensus, som blir en sanning därför att alla tror på den.

Vi tror att vi är ”fria” men knappast någon vågar hävda något, som inte är ”politiskt korrekt”. Det man säger måste vara uppbackat av politiska tal, ledande debattörer, TV-nyheterna och kvällspressen.
Sedan har man själv den åsikt, som man märker att mainstream har.  Annars kan man förlora jobbet och även bli utfrusen ur övrig gemenskap.

Hur blir det annars? Jo, så här...
Man säger vad man egentligen tycker och nästa gång man kommer in i rummet så tystnar alla och sneglar på en! Bara att vänta på att ”bli inkallad till chefen”!

Pröva att säga något som inte är "allmänt accepterat" så får du se. Bara testa! 

Folk i gemen är inte filosofer, psykologer, opponenter, whistleblowers eller ens ”barn som ser klart”. Man har den världsbild som omvärlden förser en med och även små barn är ivriga när det gäller att ha ”rätt åsikt” för att verka kloka.
De kan faktiskt lära sig små argument utantill, som de sedan rabblar upp automatiskt utan att egentligen veta vad det betyder. Som vuxna! Alla barn är inte ”barnet i sagan” och vi är också små barn av den ena eller andra sorten.

Det ligger i våra gener att vi vill att den familj, grupp, stam, folk som vi tillhör ska vara så  homogen att det är enkelt och tryggt att vara en del av den.
Och det kan den bli genom att ha samma religion, dvs samma tro, så vi har en inneboende, undermedveten drift att  vilja ha något och någon att lyda och att tro på, en faktor som styr gruppen.
Om man är lydig i en säker grupp så är man också själv säker och för att trygga sin egen säkerhet försvarar man gruppens åsikt. 
Om åsikten är rätt eller fel kan kvitta. 

Den religion, som vi har i Sverige heter ”demokrati” och den religionen har lika många teser och regler att följa som andra religioner.
En tes heter ”Man får ha vilken religion man vill”, men det är egentligen inte sant. Man får inte alls säga vad man vill, varken i Kina eller i Sverige.
Om man säger något som inte passar in i den egna religionen så har man hädat – och sådana straffas på något sätt, även inom religionen Demokrati där Gud heter Ekonomisk Tillväxt.

Demokrati betyder folkstyre!
Men folket är inte någon homogen massa som automatiskt tycker likadant. Folkets åsikter styrs av Kejsarens skräddare! Precis som i sagan.

Kejsaren har i dag blivit politikerna och skräddarna har blivit företagens lobbyister, som förser politikerna med åsikter, som inte är mer sanna än kejsarens osynliga tyg, som inte fanns annat än i folkets tro. 


Lobbyisterna tjänar vår nye gud, som givit oss ett enda budord, att företaget måste gå med vinst. 


Det är viktigare än att företaget producerar något bra, så det går fint att förstöra miljön för att tillverka meningslösa leksaker.

Och läkemedelsbolagen tjänar ju då också bra på mediciner mot stress och depression. Så det blir ännu mer ekonomisk tillväxt.

Om jag hade levt för längesen och kunnat se framåt i tiden så skulle jag ha beskrivit mina visioner i enkla sagobilder och Ekonomisk Tillväxt skulle jag då ha kallat för Vilddjuret eller Evig Hunger och vår tid skulle jag ha kallat för Mörkrets Tidsålder och Ekonomisk Tillväxt i all oändlighet kunde ha fått vara dinosaurier eller så, några som var så stora att de åt upp alla andra.
Ja, det är nog draken i sagan, den som åt upp barnen, som är symbol för det. 



Det är mänskligheten, som är sagans vilddjur, inte vargarna eller tigrarna. 

Men vi är inte tvungna att vara det. 
Det är en del av vårt nervsystem, en del som vi medvetet kan förstärka, försvaga och styra.

Det är skräddarna som styr, dvs lobbyisterna, och de vill naturligtvis att människorna ska ha en "evig hunger" så att de köper alla produkter.
Och de är inga småfifflare, de är anställda av stora börsnoterade företag, som måste gå med vinst för att inte gå i konkurs.
Ett sådant företag har ju också en PR-avdelning med välutbildat reklamfolk, som vet precis hur man  påverkar folks åsikter genom att direkt appellera till det undermedvetna.

Färgglada bilder på framgångsrika män, vackra kvinnor och häftiga tonåringar, dvs vackra bilder på precis det vi vill uppnå... reklamen finns överallt och fungerar som gamla tiders präster, nämligen som styrsystem för folksjälen.
Men bilderna är också som tyget som inte fanns. De är retuscherade i datorer. 

Det mer mentala resonemanget lämnar man åt lobbyister, som övertalar politiker om nyttan av det man vill sälja. 

Om någon forskare håller ett föredrag om att det är troligt att det, som de säger, inte är sant och att det kanske till och med är motsatsen som gäller...
Vad händer då med denne moderne kättare?
Jo, lobbyisterna sitter i publiken och kommer med en massa invändningar. De har betalt för att göra så. Och publiken kan ju inte veta att de är lobbyister och politikerna kan heller inte avgöra vem som har rätt och vem som har fel.

Om där finns någon journalist så kommer nog en närvarande lobbyist att se till att även han själv blir intervjuad - och inte bara föredragshållaren. 

Och en journalist vet ju inte heller vem som är vem. Det tar för lång tid att ta reda på och för övrigt kan det kvitta. Han vill bara göra en liten artikel och snabbt ska det gå.
Han har kanske bara någon timme på sig att göra jobbet och sedan har han annat att syssla med, nästa uppdrag.

Expressens rubriksättare vet oftast inte något om bakgrunden till artikeln. Hans uppgift är bara att vara bra på att sätta rubriker, som fångar folks intresse. Inget annat.
(Om det ska bli varmt så ska det bli ”superväder” och om det blåser så är det ”vansinnesstormen” och snöfall heter ”trafikkaos” och regn heter "översvämning" osv.)

Och politikerna tror att lobbyisterna är "de bästa experterna". Kanske för att de har intresse av att kliva fram och låta övertygande. 
"Riktiga" forskare kan ibland vara så trötta på att bli felciterade att de undviker journalister.

Det är nog fritt fram för ett företag att anställa en lobbyist, som går under beteckningen ”forskare”.
De vore väl dumma om de inte gjorde så.... och dumma är de knappast.
Och det enklaste för en journalist är väl, när en fråga dyker upp, att ringa till företaget och be att få prata med ”någon av deras experter”

Så vem är det egentligen, som styr folkets tro?
Begreppet Ekonomisk Tillväxt?
"Alla säger" att vi "har fått det bättre nu", men är det verkligen alla?
Det går fint att hitta folk, som säger motsatsen också. Och varför är det så många ungdomar, som tar livet av sig? Och lyssna på rapporterna om alla flyktingar... och...våra skogar är skövlade....

Det kanske bara är en liten del av jordens befolkning, som har "fått det bättre". Men den procenten  hade det väl bra förr också???
Plus att det förr fanns ursprungskulturer med "fattigt folk" som hade det bra i friska skogar - tills den vite mannen knäckte deras kulturer för att göra dem "civiliserade" och ta deras mark.

Hur skulle det vara om ingen köpte några aktier?

Den tanken är helt tabu så länge som vi tror att den ekonomiska och den tekniska utvecklingen är detsamma som människans utveckling.

Vi tror att den ekonomiska utvecklingen ska göra alla rika och lyckliga och att den medicinska  utvecklingen ska göra så att vi ”kan bota alla sjukdomar” och det låter ju bra.
Men i snabbare takt så ökar folks alla mystiska krämpor, ex att de flesta barn i skolan nu tydligen har huvudvärk.
(När jag gick i skolan så var det sällsynt att någon hade huvudvärk och jag hörde aldrig talas om att någon var deprimerad på riktigt. Tjejer som skars sig med rakblad existerade inte och vanliga killkompisar, som hängde sig eller sköt sig - något sådant hörde man aldrig talas om. )

Allergier, depressioner, ont nånstans hela tiden....svält, krig, soptippar, kärnkraft, mikrovågor....

Hur kan våra politiker vara mer intresserade av tekniska grejer än av barnen? 
(Som Mona Nilsson sade.)

Kan det möjligen vara så att de flesta politiker är män och att män nästan alltid är mer intresserade av teknik än av barn. Att det ligger i generna?
Och att de kvinnliga politikerna då försöker att vara ”lika kloka som männen” för att visa att de ”duger lika bra” genom att också ta parti för tekniken.

Att i första hand intressera sig för barnen... äsch... det var ju något som de stackars förtryckta hemmafruarna var tvingade till för 100 år sedan när det "var missväxt och alla svalt och dog".

Men samhället har utvecklats och nu är vi moderna karriärkvinnor, som ”snackar ekonomi och teknik!” 

Om ungarna mår dåligt.... äsch.... det tror vi inte på. 
Det passar inte ihop med vår världsbild, som våra bästa skräddare har sytt åt oss av det bästa och modernaste tyg, som finns på marknaden.

Forskare har räknat ut att 14.000 bebisar bör ha dött av det radioaktiva nedfallet från olyckan i Japan.
Enbart i USA! Men varför är det ingen, som pratar om det?
Om en människa kan ha selektiv perception så kan väl även en hel kultur ha det!

Kejsarens vackra kläder har blivit ett så väletablerat faktum att majoriteten kallar dem för verklighet och de klarsynta ”barnens” åsikter kallas ”tro” eller ”att vara orealistisk”.
”Ekonomin” är verkligheten och sedan kan det kvitta om världen blir ödelagd och alla blir sjuka. Huvudsaken att ekonomin överlever och växer. 

Med hjälp av den och mera teknik kan vi bygga raketer och åka till en annan planet, som ännu är ren och fin, och lämna den här gamla soptippen.

Ja, vilken bra idé... då kanske vi kan behålla jorden som soptipp och senare bygga fler raketer, som kan forsla hit allt skräp och avfall så att vi slipper att ha det på vår nya planet.
Det gäller nu bara att utveckla tekniken och hitta en planet där det finns vatten. Sedan kan alla rika flytta dit!
Jo, det är ju klart.... biljetterna blir rätt så dyra.


Det där lilla barnet, som vågade säga att kejsaren var naken.
Vad säger det i dag?

Kanske så här... eller så här... eller så här...eller så här....?